Samtal om framtiden för Arktis

Igår hölls en öppen frågestund om livsmedels- och vattensäkerheten i Artis. Lena Nilsson, forskare vid Umeå Universitet presenterade en första rapport om läget. Slutsatsen: Det finns inget likhetstecken mellan livsmedelssäkerheten i världen och livsmedelssäkerheten i Arktis.

Forskare, läkare och företrädare för industri från bland annat Grönland, Kanada, Ryssland, USA och Sverige samlades igår för att diskutera livsmedels- och vattensäkerheten i Arktis. Dessa frågor har varit högprioriterade under det svenska ordförandeskapet i Arktis. Kanada tar nu över ordförandeklubban i maj 2013 under ledning av Leona Aglukkaq, hälsominister i Kanada.

Under ledning av professor Birgitta Evengård, också från Umeå universitet, presenterade Lena Nilsson ett projektförslag för framtida arbete om livsmedels- och vattensäkerhet. Hon belyste bland annat att 34 procent av Sveriges yta - Norrbotten och Västerbotten - räknas till Arktisområdet, och 6 procent av landets invånare befolkar denna yta.

Forskarna fick bland annat frågan hur deras arbete kan kopplas samman med klimatförändringarna, och vad man kan göra för att förhindra dessa. En genomsnittlig temperaturhöjning på fyra grader skulle självklart få förödande konsekvenser. Lena Nilsson som själv kommer från Västerbotten beskrev hur allt färre kan försörja sig på rennäringen och hur renarna byter sina rörelsemönster när isarna smälter. Hon tror att det inom en snar framtid bara är samerna i de nordligaste delarna av landet som kan fortsätta med rennäringen.

En av åhörarna undrar hur vi kan anpassa oss till klimatförändringarna. Eller går det ens?

- Det som händer i Arktis får stora konsekvenser. Den genomsnittliga temperaturen har redan stigit med tre grader i Arktis. Hur anpassar vi oss till det här? Ja, människor förändrar sina vanor när de inte har något val, avslutar forskaren Chris Cornish från Health Canada.