Tal
Terminstart Telekom 18 januari 2012
Anna-Karin Hatt, It- och energiminister

Fri kommunikation är livsviktigt

Det talade ordet gäller!

För exakt 108 år sedan idag skickades det första luftburna telegrammet från USA till Europa. Det var en hälsning från den dåvarande amerikanska presidenten Theodore Roosevelt till den brittiske monarken Edvard den VII. Mannen som låg bakom det här framsteget är ingen obekant direkt, Italienaren Marconi som några år senare skulle komma att tilldelas Nobelpriset i fysik. Den tidens framsteg sparade ungefär 10 dagar för dem som ville kommunicera över Atlanten. Idag investeras miljarder för att kapa millisekunder! Ett företag lägger nu en ny fiberoptisk kabel under Atlanten, mellan New York och London till en kostnad av ca 2,5 miljarder kronor, en investering som görs för att de finansiella aktörerna ska kunna kommunicera 6 millisekunder snabbare med varandra!

Det ger lite perspektiv. Inte minst på förväntningar framåt. Under det dryga år jag har varit it-minister har jag mött många av er i branschen och jag har kunnat bevittna en fantastisk utveckling.

Vi har från regeringens sida antagit bredbandsstrategin som har fått brett stöd. Steg för steg arbetar vi för att nå de ambitiösa målen om att 90 procent av alla medborgare och företag ska ha tillgång till bredband med en hastighet om minst 100 Mbit/sekund år 2020. Vi är många - från regeringen till operatörer, kommuner regioner, myndigheter, byalag och eldsjälar - som arbetar hårt för att det målet ska kunna nås. Den absoluta merparten av de investeringar som krävs för att Sverige ska ha bredband i världsklass ska göras av marknadens aktörer, på marknadens villkor, i konkurrens. I Bredbandsforum samlas alla berörda aktörer och har blivit just den arenan för dialog och samarbete mellan olika aktörer på bredbandsmarknaden som var avsikten. För att snabbt bredband ska kunna finnas tillgängligt i hela landet, och till alla våra invånare, skjuter vi också till viss offentlig finansiering. Från regeringens sida satsar vi pengar på bredbandsstöd inom ramen för landsbygdsprogrammet, i områden där det saknas förutsättningar för marknadsmässiga investeringar. Under de tre kommande åren är det närmare en halv miljard kronor som satsas på detta.

Den här satsningen blir ett viktigt komplement till de mångmiljardinvesteringar som har gjorts och som kommer att göras av operatörer på marknadsmässiga villkor. Alla företag vill ha klara spelregler och inte riskera att förutsättningarna investeringarna förändras väsentligt i efterhand. Jag är fullt medveten om den kritik som har väckts med anledning av de senaste årens domstolsutslag och som ligger bakom diskussionerna kring den så kallade regulatoriska osäkerheten. Jag varken kan eller vill kommentera domarna i sig. Men jag kan konstatera att det är mycket olyckligt om operatörer drar sig för att investera för att spelreglerna är oklara.

Låt mig börja med att säga; Vi har generellt sett goda villkor för företagande och investeringar i Sverige. Vi har effektiviserat domstolsprocesserna och vi har skärpt lagstiftningen vilket gör att de kommunala stadsnäten inte längre kan klättra alltför högt upp i värdekedjan och konkurrera med privata operatörer om tjänsterna. Vi har även kunnat se exempel på stadsnät som har klivit ner i värdekedjan, vilket bland annat har rapporterats i Telekomnyheternas nyhetsbrev. Enligt World Economic Forums senaste Global Information Technology Report är vi det mest och bäst uppkopplade landet i världen. Och även när det gäller de rättsliga förutsättningarna rankas Sverige återkommande bland de två främsta staterna i världen. Med detta sagt; regeringen tar den diskussion som förs om den regulatoriska osäkerheten på allvar. Vi har tagit emot både intressanta och konstruktiva inspel för att komma framåt i frågan. Jag vill passa på och tacka för dem. Sedan i höstas pågår ett arbete inom regeringskansliet. Det finns ingen enkel lösning, men vi vänder på alla de stenar som vi kan vända på och vi lär få anledning att återkomma.

När jag möter mina internationella kollegor är det tydligt att många av dem vill lära av Sverige och den svenska marknaden för elektronisk kommunikation. De ser vårt uppkopplade land som en förebild. Det märkte jag inte minst vid det senaste ministerrådsmötet i Bryssel innan jul där vi diskuterade det gemensamma radiospektrumprogrammet. Som programmet ser ut nu ska medlemsstaterna sträva efter att effektivisera och frigöra mer spektrumutrymme för att möta den ökade efterfrågan på framförallt mobilt bredband. Det är också ett förslag som gör det möjligt för medlemsstaterna att själva utforma villkor och främja konkurrensen. Att ha den självständigheten på nationellt plan är viktigt för oss.

Mina vänner, många av er här var med i oktober när jag lanserade It i människans tjänst - En Digital agenda för Sverige. Det var höjdpunkten på en lång resa som började min första dag som it-minister. Att ta fram en Digital Agenda var en alldeles självklar första prioritering. För mig är det nämligen solklart: Vi kan ha världens bästa teknik i Sverige., vi kan ha bredband från norr till söder, väster till öster. Men det får inte stoppa där. Det som kommer spela verklig roll är hur vi använder tekniken och sätter den i människans tjänst. För gammal som ung, för stadsbo som landsbygdsbo.

I arbetet med den digitala agendan har vi i Regeringskansliet arbetat på ett helt nytt sätt och med tre ledord: dialog, öppenhet och transparens. Många av er har deltagit vid något av mina rundabordssamtal, och en del av er följde de som webbsändes där det var praktiskt möjligt. Den respons som vi har fått under arbetet - som visats genom såväl analoga som digitala brev, via vårt ning-forum, och via twitter, facebook och andra sociala medier har överträffat alla våra förväntningar. Och det har blivit något av en succé. Nu lär vi ut vårt arbetssätt till intresserade kollegor på andra departement. Och många har varit skeptiska, därför att det här är ett arbetssätt som har varit ovant för många. Men som nu sprider sig.

I den här processen har vi också mejslat fram ett nytt politiskt mål som säger att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Målet, som antogs av riksdagen kort innan juluppehållet, är ett tufft mål som kräver det bästa av de flesta. Och det är ett mål som bara kan nås om vi gemensamt strävar åt samma håll. Det offentliga och privata näringslivet, kommuner och regering, men även det civila samhället med byalag, intresseorganisationer och fackföreningar behöver alla dra sitt strå till stacken för att vi ska lyckas.

Jag är väldigt glad över hur agendan har tagits emot. Ett stort antal av er här inne har också signerat en avsiktsförklaring som säger att ni står bakom målsättningen om att Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Inte minst ni operatörer är väldigt viktiga för att vi ska nå målet i den digitala agendan. När ni ser fler kunder, ser jag fler människor och företag som kan söka och sprida information, ta del av olika e-tjänster och vara digitalt delaktiga. Jag ser fram emot med stort intresse att kunna ta del av era, och alla andra signatärers bidrag, till hur just era organisationer kan vara med och medverka till att Sverige kan bli bäst i världen på använda digitaliseringens möjligheter.

Regeringsbeslutet om den digitala agendan var ett startskott för det riktigt viktiga. Nu ska agendan konkretiseras, de 22 strategiska utmaningarna hanteras och de 143 aviserade åtgärderna genomföras.

För att implementera agendan och hålla gott tempo i det arbetet kommer regeringen att inrätta en Digitaliseringskommission. Det ska bli en kommission som ska följa och analysera utvecklingen mot målet och rapportera det tillbaka till oss i regeringen. Men den ska också lämna förslag på åtgärder som kan bidra till att förverkliga den digitala agendans mål.

För att uppmärksamma även regionala initiativ och inspirera dem som redan ligger i startgroparna runt om i vårt avlånga land lanserade jag i förra veckan regionala signatärskap. Det innebär att man som län eller region signerar en avsiktsförklaring där man säger att man delar målet om att Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Och att man har för avsikt att ta fram en regional digital agenda i bred samverkan med olika aktörer på marknaden. I förra veckan var jag i Örebro som var först ut med ett regionalt signatärskap och fick ta del av det arbete som pågår där, vilket var väldigt stimulerande. Jag hoppas att få se många fler sådana regionala agendor framöver.

Om vi ska kunna bli bäst i världen på att dra nytta av digitaliseringens möjligheter måste fler få chansen att använda sig tekniken. För vad är det för vits med all teknikutveckling och alla nya e-tjänster om människor inte kan använda dem? Vi ligger förvisso redan bra till. Enligt Statistiska Centralbyråns undersökning som presenterades igår har 93 % av svenskarna tillgång till internet i hemmet, vilket internationellt sett är en toppsiffra. Men det kanske allra mest glädjande är att användningen ökar, och att den har ökat mest bland de äldre. Idag använder hälften av alla mellan 65-74 år, och var femte över 75, internet hemma varje dag. Det är en positiv trend som förtjänar uppmärksamhet. Även om mer måste göras.

För att öka it-användningen kommer regeringen att inrätta ett användningsforum med representanter från it-branschen, myndigheter, det civila samhället och många fler. Om vi ska kunna nå dem som i dag står utanför den digitala världen måste vi uppmärksamma användarperspektivet på en högre strategisk nivå. Med det här forumet vill vi skapa en plattform där beslutsfattare kan möta branschen, forskarsamhället och användarorganisationerna, allt i syfte att ytterligare öka användningen och nyttan av it i samhället.

Samtidigt måste säkerheten förbättras. I EU-kommissionens digitala agenda för Europa finns ett antal olika mål för vad EU-länderna ska ha uppnått innan 2015. Det gäller exempelvis andelen av befolkningen som använder internet eller offentliga e-tjänster regelbundet. Och här har vi i Sverige redan passerat målen med råge. Det är faktiskt så att Sverige idag redan uppfyller alla mål som Kommissionen satt till år 2015. Men med ett viktigt undantag; målet som gäller hur stor andel av befolkningen som handlar on-line över nationsgränserna.

Och vi måste nog konstatera att den oron som gör att många avstår från att handla on-line tyvärr inte är helt ogrundad. Jag skulle tro att de flesta av oss känner någon som har drabbats av kortbedrägerier. Och det var inte länge sedan en falsk internetbank sattes upp som kunder via falsk epost uppmanades att använda. Den här frågan om informationssäkerhet är gemensam för hela Europa och en starkt prioriterad fråga. Just därför presenterade Kommissionen den 11 januari ett paket av åtgärder för att stärka förtroendet för elektronisk handel och realisera en digital inre marknad. Samtidigt finns det redan idag förhållandevis enkla åtgärder som om de genomfördes skulle kunna göra stor nytta. En sådan är införandet av DNSSEC. Enligt en undersökning som kom i förra veckan är det inte en enda av de 10 största svenska affärsbankerna som använder sig av DNSSEC. Jag måste säga att jag är både förvånad och besviken över det här resultatet.

Om vi ska kunna bli en digital nation att räkna med, då måste vi få fler att våga betala över nätet. Andra sätt att betala på, kan vara med mobilen. Jag noterar med intresse att betalningar med mobilen ingick i kommissionens paket. Jag hoppas att den möjligheten kommer under det här året i stor skala, och jag räknar med att eftermiddagens diskussioner i ämnet kommer föra frågan framåt.

En viktig fråga för regeringen är att internet ska präglas av öppna nät och tillgängliga tjänster. Att vi konsumenter har tillgång till de tjänster som efterfrågas och att vi får det vi förutsätter när vi har köpt exempelvis en bredbandstjänst. Alla eventuella begränsningar ska vara tydligt kommunicerat från operatörens sida. Och det övervakar PTS. Visar det sig att konsumenter och användare trots allt inte kommer kunna välja de tjänster som efterfrågas så har staten ett ansvar. Med Telekompaketet fick PTS nya verktyg, som mycket väl kan komma att användas. Men jag har höga förväntningar på er operatörer och hoppas och tror att PTS inte ska behöva ingripa.
Ett potentiellt hot mot ett öppet internet vore om internetoperatörerna tvingades ta ansvar för innehållet i den trafik som går genom näten. De har i regel ingen anledning att närmare studera vilken typ av trafik som går i näten, och bör heller inte göra det. Här är viktigt att upprätthålla den princip om mellanhändernas ansvarsfrihet som kommer till uttryck i e-handelsdirektivet.

Visst förekommer det brottsliga handlingar även över internet, men dessa ska i första hand beivras genom den lagstiftning som vi har på området. Om internetleverantörer tvingas ta ansvar för själva innehållet i tjänsterna, riskerar vi på sikt de öppna näten och det skulle i förlängningen ha en skadlig effekt på konkurrenskraft, nya innovationer, affärsmodeller och utveckling av tjänster på marknaden.

Ytterligare ett skäl till varför principen mellanhänders ansvarsfrihet är så viktigt, är den signal som vi skickar till andra länder. För det finns tyvärr gott om regimer som ägnar sig åt nätcensur i en eller annan form där fri kommunikation och informationssökning stoppas eller försvåras, och där demokratiaktivister spåras och förföljs. Friheten och säkerheten på nätet är en av de stora globala framtids¬frågorna som berör grundläggande frågor som frihet och mänskliga rättigheter. Just därför bedriver Sverige idag ett aktivt arbete i FN, med stöd av flera andra likasinnade länder, för att stärka internet som en plattform för mänskliga rättigheter, demokrati och yttrandefrihet. Och just därför satsar vi på särskilda insatser för demokratisering och yttrandefrihet i det svenska biståndet. Om vi då skulle välja att tumma på principen om mellanhänders ansvarsfrihet, ja då skulle vi, minst sagt, skicka dunkla signaler som länder med lika dunkla motiv, omsorgsfullt skulle snappa upp. Det kan jag aldrig att acceptera.

Det som vi istället bör göra, är att peka på nätets möjligheter och jag vet att många här inne redan idag är duktiga på det. Det var inte länge sedan som de pessimistiska rösterna dominerade i musikbranschen och där internet nästan bara sågs som ett hot. Trots dessa farhågor ökar nu försäljningen av musik på nätet och har kommit att bli viktigare än de mer traditionella fysiska exemplaren. Vi har nu ett antal olika musiktjänster på nätet som totalt har revolutionerat branschen och konsumenternas beteenden.

Framväxten av alla dessa nya tjänster ökar behovet av bandbredd. Vi ser att ökningen av mobildata i det närmaste är exponentiell. I Sverige finns det 2,3 miljoner smarta telefoner och av dem används ungefär hälften för att ringa med IP-baserad telefoni. Tidigare bytte svenskar abonnemang för att det skulle bli billigare. Nu är den vanligaste anledningen att man vill kunna surfa mer. Allt detta kommer att ställa en mängd nya krav. Både på er och på oss i regeringen. Vi ser en konvergens där allt mer röstsamtal, videosamtal och TV går över till IP vilket kommer att förändra era affärsmodeller i grunden. Där har ni er utmaning. Min och PTS utmaning kommer att vara att fortsätta se över spektrumhanteringen så att ni har de frekvenser ni behöver. Gemensamt kan vi se till att Sverige fortsatt kan vara en digital och uppkopplad nation. Det kommer att ge en bra grund för att Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter.

Att trådlösa kommunikationer är väldigt viktiga idag, det vet vi alla här inne. Men hur många visste det för 80 år sedan? Marconi, som jag nämnde inledningsvis, blev nobelpristagare vid 35 års ålder och han var övertygad:

"It is dangerous to put limits on wireless."

Jag kan bara hålla med. Tack för mig.