Öppen data stärker den svenska innovationskraften

Det talade ordet gäller!

Vad roligt att vi är så många här idag. It i allmänhet och den regionala digitala agendan i synnerhet är uppenbarligen ett hett ämne här i Skåne. Temat för den här dagen är hur öppen innovation och öppen data kan stärka den svenska innovationskraften.

För 150 år sedan var vår arbetsdag dubbelt så lång som idag. På mindre än hälften av tiden producerar vi idag 20 gånger mer än då. Det är det som kallas förbättrad produktivitet. Bakom den utvecklingen ligger många innovationer som har gjort våra liv rikare - både materiellt och genom högre livskvalitet.

I början av februari presenterade EU-kommissionen sin ranking, "Innovation Union Scoreboard", där de konstaterade att Sverige är EU:s mest innovativa land. Vi har starka fördelar i många välutbildade människor och i bra finansiella system. Efter Storbritannien har vi bäst tillgång till riskkapital, mätt som andel av BNP. Och vi ligger också bra till vad gäller hur mycket näringslivet satsar på forskning och utveckling och i patentansökningar.

Men vi är sämre på att omsätta innovationer i produkter och tjänster här hemma i Sverige, och det innebär tyvärr att vi går miste om en hel del jobb.

Det finns gott om idéer och it-företag som börjar utvecklas i Sverige, men som därefter antingen flyttar till andra länder eller som köps upp av utländska intressen. Vår utmaning är att se till så att företagsklimatet är så bra att företag inte bara väljer att starta här utan också vill växa här. Det räcker inte med att idéer uppkommer och företag startas här, om företagen sedan väljer att flytta när de blivit lite större.

Det är en av de utmaningar vi måste ta oss an. Men det är inte den enda utmaningen. Det finns tecken på att svenska småföretag är sämre än sina europeiska systerbolag på att använda it. Om det stämmer finns det en risk för att de svenska småföretagen, och därmed även Sverige som nation, tappar i konkurrenskraft. Om svenska småföretag i större utsträckning kunde skicka elektroniska fakturor, lägga anbud elektroniskt eller erbjuda sina kunder webbshoppar är jag övertygad om deras omsättning skulle kunna öka samtidigt som de administrativa kostnaderna skulle kunna minska. Förra sommaren tillsatte jag en utredare för att titta på just de här frågorna, och om några veckor tar jag emot ett första betänkande som kommer innehålla en fördjupad nulägesbeskrivning om hur småföretagen använder sig av it.

Vi har en del utmaningar att hantera. Men vi har också stora möjligheter framför oss. Skåne, med Max-labben och det kommande ESS, European Spallation Source, är en riktig tungviktare i den högre forskningen. Och med alla företag, små som stora, och med de högre lärosätena, är it-infrastrukturen viktig. Det märks inte minst i er regionala bredbandsstrategi som har blivit uppmärksammad långt utanför Skånes gränser.

Med bra it-infrastruktur blir möjligheterna för befintliga och, kanske ännu viktigare, morgondagens företagare mycket bättre. Ta exempelvis webbshoppen Coolstuff.se, som har sitt kontor 4 km fågelvägen rakt österut. Det är en butik som använder sig flitigt av sociala medier och med en modern och avancerad webbshopp säljer allt möjligt som man inte visste man behövde, som exempelvis den internetuppkopplade personvågen som just nu ligger i topp på säljlistan. Med ännu bättre it-infrastruktur skulle den här butiken lika gärna kunna vara verksamma i Friggatofta som i Frihamnen där borta.

I höstas fattade regeringen beslut om en ny nationell it-politisk strategi: "It i människans tjänst - en digital agenda för Sverige". Det var höjdpunkten på en ett år lång resa som började i stort sett samma dag som jag tillträdde som it-minister. Att ta fram agendan har varit ett intensivt och roligt arbete som engagerat många: från stora multinationella företag till privatpersoner, offentlig sektor, byalag, fackförbund och intresseorganisationer.

Under arbetet med den Digitala Agendan har jag och mitt departement arbetat på ett helt nytt sätt och med tre centrala ledord: dialog, öppenhet och transparens. Aldrig tidigare i regeringens arbete har en process för att ta fram en strategi varit så öppen och inkluderande som den här. Och jag vågar påstå att det öppna arbetssättet blivit något av en succé som vi nu sprider till andra departement.

Utmaningen för Sverige är att bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter, vilket också är det it-politiska mål som föreslogs i den digitala agendan och som Riksdagen har antagit. I den samlas för första gången alla delar av samhället i en bred och horisontell strategi för it-frågor. Det satsas redan idag stora summor på it, både inom privat och offentlig sektor. Men många av satsningarna spretar i olika riktningar. Med den digitala agendan samlar vi krafterna för att få hela samhället att gå i en och samma riktning. Och lyckas vi med det då kommer vi kunna nå så mycket längre än vi annars gör.

Dagens ämne, offentlig data och innovativa tjänster, har regeringen arbetat med sedan länge. Allt sedan 2008 när regeringen lanserade sin handlingsplan för e-förvaltning, har målet för e-förvaltningsarbetet varit att Det ska vara så enkelt som möjligt för så många som möjligt att ta vara på sina rättigheter och att uppfylla sina skyldigheter.

I handlingsplanen för E-förvaltning slog regeringen fast fyra insatsområden, och pekade ut vad som krävs för att nå dit. Och det är frukten av det arbetet vi nu ser, inte minst genom det arbete E-delegationen utför. Genom att samla generaldirektörerna för sexton av Sveriges största myndigheter och VD:n för Sveriges Kommuner och Landsting, skapar E-delegationen det förändringstryck som behövs i offentlig sektor för att vi tillsammans ska komma vidare.

Idag, fyra år efter att e-förvaltningsstrategin antogs, har vi för första gången i svensk e-förvaltningshistoria, en samlad uppföljning av e-förvaltningsarbetet. Tack vare att E-delegationen tagit fram ett antal indikatorer som mäter effekterna på förvaltningen, företag och privatpersoner kan vi nu se resultaten av de ansträngningar vi gör. Och den första uppföljningen visar att vi kommit väldigt långt på vissa områden, men att vi har en hel del kvar att göra på andra.

Visste ni till exempel att det bara är 15 % av våra myndigheter som har en helt automatiserad ärendehantering i sin inre verksamhet? Det säger sig självt; med så låga tal finns det en hel del kvar att göra innan vi har fått den enkla och effektiva förvaltning vi vill ha. Men visste ni också att faktiskt tre av fyra myndigheter redan erbjuder e-tjänster i kontakten med företag och medborgare?

Det är bra! 3 av 4. Men man kan också vända på perspektivet. Om Sverige ska bli bäst i världen på att dra nytta av digitaliseringens möjligheter, då duger det inte att var fjärde myndighet inte erbjuder e-tjänster. Myndigheterna är ju i första hand till för oss som medborgare och våra företag. Och e-tjänster är ett alldeles utmärkt sätt att kunna erbjuda myndighetens tjänster, på ett billigt och effektivt sätt, 24 timmar om dygnet. Att så många myndigheter fortfarande inte utnyttjar denna möjlighet är verkligen inte bra.

Ibland får jag höra av våra myndigheter och våra kommuner att det skulle vara bristfälliga regler som hindrar dem från att utveckla bra e-tjänster. Men det är sällan hela sanningen. Redan idag finns det stora möjligheter, som många inte använder. Bara för att ta ett exempel: endast 17 procent av våra myndigheter publicerar idag information som kan vidareutnyttjas av andra. Det är självklart alldeles för lite, och något som det måste bli ändring på!

Vi ligger förvisso ganska bra till internationellt sett. I EU-kommissionens senaste rapport konstateras att de svenska e-tjänsterna är avancerade och mycket tillgängliga. Men vi har inte råd att vila på gamla lagrar. Om vi ska behålla vår tätposition, vårt internationella ledarskap och kunnande, då måste vi spänna bågen och höja våra ambitioner.

När det gäller hur avancerade och tillgängligat e-tjänsterna är, hamnar Sverige på första, respektive andra plats. Sverige hamnar också i topp när det gäller mångfald av olika kanaler i kommunikationen, som sms, telefon och webb. Skydd för integritet och dataskydd, samt och enkelhet i användningen är också variabler där Sverige får bra betyg.

Men det finns också utrymme att bli bättre.

Just därför kommer jag och regeringen nu ta fram en ny nationell strategi för e-förvaltning tillsammans med ett antal inriktningsbeslut och en ny reglering för våra myndigheter. Och vi kommer att starta upp flera pilotprojekt som ska tjäna som föregångare inom e-förvaltningsområdet. Den nya strategin ska sätta upp mål för 2015, och måla upp en långsiktig vision för 2020.

Och vi har goda möjligheter att åstadkomma mer. För vår offentliga sektor sitter på en väldigt stor guldgruva i form av öppen data av väldigt bra kvalitet. Den offentliga sektorns uppgift är att erbjuda bra e-tjänster, men den offentliga sektorn själv är knappast bäst på att utveckla de mest innovativa och nyskapande tjänsterna. Vår uppgift är att se till så att öppen data görs tillgänglig för alla de företag som skulle kunna utveckla nya lösningar för att underlätta i människors vardag. Och på det området finns det goda exempel på nära håll, inte minst genom Skånetrafikens öppna API, som gör det möjligt för vem som helst att utveckla sin egen app.

Den offentliga sektorns guldgruva i form av öppen data har en väldig bredd. Där finns data om allt från kommunernas dagisköer och tidtabeller för Pågatågen, till väderdata från SMHI. Och det finns gott om tjänsteutvecklare, allt från entusiaster med ett internetcafé som arbetsplats till internationella storföretag, som bara väntar på att få vara med och utveckla nya, spännande tjänster.

Men tyvärr är det allt för ofta bristande tillgång till offentlig data som sätter käppar i hjulen för utvecklingen av nya tjänster. Om ännu fler myndigheter kunde erbjuda öppen data och API:er skulle nya plattformar för tillväxt skapas och utvecklingen av Sverige som it-nation drivas på.

Och dessa frågor skulle ju också kunna spela roll i er regionala digitala agenda. Där ni utgår från de möjligheter som finns i er region. Där ni frågar er hur ni alla, både privata och offentliga, kan bidra på bästa sätt.

Om vi på allvar bestämde oss för att bli avsevärt mycket bättre på att publicera öppen data skulle det innebära fler och bättre tjänster. Men det skulle också innebära nya affärsmöjligheter för företag i hela landet. Runt omkring oss i det civila samhället finns oerhört mycket skaparkraft och eldsjälar som är beredda att satsa på idéer de tror på. En del tjänster kommer att bli succéer. Andra kommer kanske att dö sotdöden. Min uppgift som minister är att ta bort hinder och att göra det möjligt för nya entreprenörer att kunna växa fram. Sammantaget kommer detta att ge fler nya företag och stärka ett Sverige som är bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter.