Tal
Regional Digital Agenda Umeå, rundabordssamtal 2 maj 2012
Anna-Karin Hatt, It- och energiminister

It för hållbar regional utveckling

Det talade ordet gäller!

Välkomna till det här rundabordssamtalet som ska handla om hur vi kan minska miljöbelastningen genom att öka användningen av it och samtidigt bidra till en hållbar utveckling i regionen.

Klimatutmaningen är vår tids största utmaning. Om vi ska lyckas bromsa den globala uppvärmningen så krävs ett målmedvetet arbete från regeringschefer, ministrar, lokala beslutsfattare, civilsamhället, näringslivet och enskilda medborgare.

Därför är det viktigt att vi idag ska prata om hur vi med hjälp av it kan minska miljöbelastningen på lokal och regional nivå och att vi som finns på plats representerar både offentliga och privata verksamheter, och olika branscher. Det bäddar för ett spännande och givande samtal.

Dagens diskussion utgår från er vilja att skapa en egen regional Digital Agenda. En tanke som jag förstår väcktes hos er efter att jag i oktober förra året presenterade den nationella agendan It i människans tjänst - En digital agenda för Sverige. I den samlar regeringen för första gången någonsin alla delar av samhället bakom en bred och horisontell strategi för it-frågor. Målet är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter, vilket också är antaget av riksdagen.

Idag satsas det stora summor på it, både inom privat och offentlig sektor. Men många av satsningarna spretar i olika riktningar. Med den digitala agendan samlar vi krafterna för att få hela samhället att gå i en och samma riktning. Och lyckas vi med det då kommer vi kunna nå så mycket längre än vi annars gör. För regeringen kan göra mycket men många av de verktyg som vi måste använda för att klara målet ägs inte av oss utan kräver insatser från andra.

För att nå målet måste vi jobba tillsammans. Alla delar i samhället måste dra sitt strå till stacken. Därför är det bra att ni här i Västerbotten nu gör en egen regional digital agenda och definierar vad ni kan göra för att bidra till att nå målet om att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. För en regional digital agenda innebär inte bara åtaganden. Den ger också möjligheter. It är en viktig motor för regional utveckling. Till och med för hållbar utveckling - vilket är temat för dagen.

En av vår tids största utmaningar är klimatutmaningen. Den måste hanteras och den måste hanteras nu. En av orsakerna till att medeltemperaturen på planeten stiger är den ökande halten av växthusgaser i atmosfären. Och den främsta orsaken till det är att vi bränner fossila bränslen som aldrig förr. Därför är den gemensamma klimatutmaningen i allra högsta grad också en energiutmaning.

Ska vi klara energiutmaningen är it en viktig pusselbit. EU-kommissionen har beräknat att smart användning av it skulle kunna minska de globala koldioxidutsläppen med hela 15 procent. Den potentialen måste vi hjälpas åt att utnyttja. Inom alla samhällsområden.

Ett spännande exempel på hur vi skulle kunna minska koldioxidutsläppen med it är smarta elnät. Smarta elnät är ju, även om det kan låta så, inte ett enskilt fysiskt elnät utan ett begrepp som beskriver ett helt system - det fysiska elnätet, elproducenten, dig som kund, energilagring, kommunikation och de avancerade systemlösningarna.

Smarta elnät beskriver framtidens moderna elnät, som på ett helt annat sätt än idag använder informationsteknik för att förse oss med löpande information om energiflöden och priser i elnätet. Information som vi som konsumenter kan använda för att styra vår energianvändning och anpassa den efter våra behov och efter marknadens pris. I framtiden kommer vi till exempel kunna styra våra uppvärmningssystem och vitvaror helt efter rådande elpris. Och den parkerade elbilen kan "sälja" ström till nätet när elen är dyr och "tanka" el när elen är billig.

Med smarta elmätare kommer vi få information i realtid om den egna elförbrukningen vilket kommer att bli ett kraftfullt verktyg för att underlätta energieffektivisering och göra det möjligt för oss som enskilda att ta kontroll över vår elräkning. Smarta elnät är helt enkelt ett slags "internet för kraftsystemet".

Smarta elnät ger oss chansen att minska våra koldioxidutsläppsamtidigt som vi stärker konsumenternas ställning på elmarknaden.

Och möjligheterna är enorma. Det finns många exempel på hur vår energianvändning skulle kunna presenteras på ett pedagogiskt sätt för konsumenterna. När man som konsument själv kan se att man kan spara pengar på att i större utsträckning anpassa sin uppvärmning och anpassa sin användning av disk- och tvättmaskiner efter när elpriset är som lägst, kommer det ge stora vinster både för oss som konsumenter och för miljön. Vissa beräkningar tyder på att ett sånt system skulle kunna leda till att energianvändningen skulle kunna minska med så mycket som 30 procent.

Ska vi klara klimatutmaningen måste vi minska de energirelaterade koldioxidutsläppen. Och då måste vi också minska koldioxidutsläppen i transportsektorn. Här i Umeå, finns det många exempel på smarta it-lösningar inom just transportområdet. Allt från realtidsinformation om bränsleförbrukning till gps-lösningar som rekommenderar den mest miljöeffektiva rutten och appar som underlättar i kollektivtrafiken. Allt för att minska koldioxidutsläppen.

Det begrepp som sammanfattar allt detta är miljöteknik. Och efterfrågan på teknik som har minimal miljöpåverkan ökar nu snabbt, i Sverige och i omvärlden. Det finns en stor internationell marknad där Sverige redan är en viktig aktör. Men där vi kan bli ännu större. Just därför antog regeringen i höstas en ny miljöteknikstrategi som stödjer utveckling och export av miljöteknik, i syfte att stärka Sverige på den globala miljöteknikmarknaden.

Men även om Sverige ligger, och ska ligga, bra till internationellt sett så ska vi också se till att dra nytta av det som sker i andra delar av världen. Ibland hör vi att det finns en ovilja att ta itu med miljöproblemen i exempelvis Kina. Och det är ofta sant men det finns också gott om exempel på motsatsen. Just nu planerar man till exempel för att bygga flera stora, nya kinesiska ekostäder - bland annat med hjälp av svensk energiteknik. System som ska klara en kapacitet för hundra miljoner människor. Hundra miljoner människor. Det är lika många invånare som i Umeå stad - 1300 gånger om!

Det här är potential som regeringen lyfter fram i den digitala agendan för Sverige. För där konstaterar vi att it är ett viktigt verktyg för att uppnå våra gemensamma klimat- och miljömål. Och att inriktningen måste vara att "it ska bidra till ett miljöanpassat samhälle".

Samtidigt får vi inte glömma att it till viss del själv är en miljöbelastning. Enligt vissa beräkningar står it för 2 procent av de samlade globala koldioxidutsläppen. Det kan jämföras med industrin som står för 20 procent. För att komma till rätta med det måste den offentliga sektorn gå före och fungera som ett föredöme - och samtidigt tjäna på det.

Vi i den offentliga sektorn har en väldigt viktig roll att spela, som ansvariga för många olika verksamheter. Genom smart upphandling kan vi i den offentliga sektorn bidra till att resurssnåla och miljövänliga produkter blir mer efterfrågade och får större och snabbare spridning än de annars skulle ha fått.

Mer miljöanpassad it-användning kan också innebära stora ekonomiska besparingar. Genom ansvarsfull och smart upphandling kan vi få fram fler resurssnåla och miljövänliga produkter. Och vi kan minska utsläppen genom att virtualisera servrar så att vi får färre serverhallar, och genom att arrangera fler resfria möten.

Sedan ett par år har regeringen en egen agenda när det gäller it för miljön, "It för en grönare förvaltning". Det är en agenda som innehåller konkreta mål och rekommendationer för hur myndigheterna kan och bör använda it som ett effektivt verktyg i sitt miljöarbete.

200 myndigheter ska varje år följa upp och rapportera sitt bidrag till den "gröna strategin". Och senast de gjorde det kunde vi se att hela 93 procent faktiskt redan använder it för att minska sin energiförbrukning och att 95 procent använder it för att minska antalet tjänsteresor. Och att dessa siffror är en ökning från året innan. Ganska enkla åtgärder, men åtgärder som ger bra, tydliga och mätbara resultat.

För att vi fullt ut ska kunna nyttja it:s möjligheter att bidra till ett långsiktigt hållbart samhälle behöver vi mer kunskap och mer dialog framför allt mellan den privata och offentliga sektorn men även med andra samhällsområden.

I den digitala agendan pekar vi ut Delegationen för hållbara städer som är ett viktigt forum där vi kan diskutera dessa frågor. De har ju bland annat som uppdrag att bidra till kunskapsutveckling, till att främja dialog och samordning men också till att underlätta samverkan mellan det offentliga och det privata.

Samarbete och samverkan är verkligen viktiga nyckelord för att vi ska kunna nyttja it:s potential - till gagn för oss alla, för miljön och för klimatet. För i det arbetet behövs alla. Och alla kan bidra utifrån sina erfarenheter och perspektiv.

Och Sverige har bra förutsättningar. Faktiskt bland de bästa i världen. Det fick vi ett nytt kvitto på förra månaden när vi enligt World Economic Forum för tredje året i rad rankades som världens mest it-mogna land. Att vi har så goda it-förutsättningar innebär att vi har ett försprång vilket bådar gott inför framtiden. Men samtidigt kan vi inte slå oss till ro med det.

För vi har fortfarande viktiga utmaningar framför oss. Inte minst när det gäller att öka det digitala innanförskapet. Målet måste vara att alla som vill ska kunna vara delaktiga i det digitala samhället, oavsett vilka personliga förutsättningar man har. Oavsett hur gammal man är, om man har en funktionsnedsättning eller om man har tillgång till egen dator.

Vi vet att nio av tio svenskar använder internet regelbundet och internationellt sett är det en mycket hög siffra. Men samtidigt säger det att tio procent ännu inte användar internet. Det innebär att ganska många är digitalt frånvarande.

För dem som verkligen vill det, ska det givetvis gå att vara en fullvärdig medborgare i Sverige även utan att ha en dator eller tillgång till internet. Men de som vill delta digitalt måste kunna dra nytta av alla de fördelar som digitaliseringen ger. Därför är ökad digital delaktighet en viktig utmaning för oss, så att ännu fler kan få möjlighet till det inflytande som ett digitalt innanförskap ger.

Grundläggande för hela digitaliseringen och den potential som it har för miljö- och klimatförbättringar är förstås it-infrastrukturen. Utan en bra infrastruktur står vi oss slätt. Därför arbetar regeringen utifrån det ambitiösa målet att 90 procent av alla hushåll och företag ska ha tillgång till en bredband med en hastighet om 100 Mbit per sekund senast 2020.

Och utvecklingen går nu snabbt framåt. Idag har nästan hälften av de svenska hushållen tillgång till bredband med den snabba hastigheten. Och andelen har ökat med hela fem procentenheter på bara ett år.

Mycket av det jobb som återstår kommer att göras av marknadens aktörer. Men det kommer inte räcka hela vägen fram. Vi vet att det finns områden där det inte finns förutsättningar för en marknadsmässig utbyggnad. Områden där det offentliga måste ta - och tar - ett stort ansvar.

Just i de områdena - i glest befolkade områden runt om i landet - satsar regeringen ungefär en halv miljard kronor de kommande tre åren på att bygga ut bredband. Det är en investering som gör det möjligt för företag att kunna verka även i glesbygd, men det gör också att offentliga tjänster kan nå mångdubbelt fler invånare. Och kanske det viktigaste; att våra medborgare kan verka och kommunicera på lika villkor oavsett var de bor.

Möjligheterna med it är stora och hittills har vi bara sett början på det. Om vi kraftsamlar och bestämmer oss för att dra nytta av digitaliseringens möjligheter då kan vi åstadkomma verklig skillnad. För vårt samhälle, för våra medborgare, men också globalt.

Med bra digitala förutsättningar kan våra företag utveckla ny teknik och nya tjänster som kan bli miljöexportsuccéer.

Med smart it kan vi enkelt och snabbt dra nytta av erfarenheter från andra delar av världen och använda oss av dem.

Med smart it kan vi minska klimatpåverkan genom färre och bättre planerade resor.

Och med smart it kan vi förenkla och effektivisera vår användning av energi.

Låt oss ta vara på de möjligheterna och använda it som en viktig pusselbit för att skapa ett hållbart samhälle. Det, om något, är att sätta it i människans tjänst.