Tal
Konferens "Hur smart kan en stad" 3 maj 2012
Anna-Karin Hatt, It- och energiminister

Smarta städer för en smart framtid

Det talade ordet gäller!

Matavfall som blir till biogas.

It-lösningar som gör att man själv kan påverka den dagliga användningen av varmvatten och hushållsel.

E-servicelösningar som minskar transportbehoven.

Hus som genererar sin egen sol-energi.

Sopsug som minskar mängden transporter.

Laddstolpar till elbilar vid varje parkering.

Våtmarker som jämnar ut vattenflödena.

Stadsgrönska som bidrar till klimatanpassning.

Allt detta är lösningar för smarta städer. Lösningar där vi med smart teknik kan dra nytta av it för att minska vår energianvändning och våra koldioxidutsläpp. Med smart teknik kan vi göra våra städer till hållbara, smarta städer.

Och hållbara städer är en framtidsfråga. Om vi ska klara klimatutmaningen då måste vi minska vår energianvändning och våra koldioxidutsläpp. Och ska vi lyckas med det då behöver vi fokusera på de platser där både människor och utsläpp koncentreras - i våra städer.

2050 väntas hela 70 procent av världens samlade befolkning bo i städer. Och redan nu står våra städer för 75 % av världens samlade energikonsumtion och för mer än 80 % av alla utsläpp av växthusgaser, framför allt koldioxid.

En av vår tids allra största utmaningar är klimatutmaningen. Den måste hanteras och den måste hanteras nu.

Det viktigaste skälet till att medeltemperaturen på planeten stiger är den ökande halten av växthusgaser i atmosfären, och den främsta orsaken till det är att vi bränner fossila bränslen som aldrig förr. Därför är den gemensamma klimatutmaningen i allra högsta grad också en energiutmaning.

Ska vi klara energiutmaningen är it en viktig pusselbit. EU-kommissionen har beräknat att smart användning av it skulle kunna minska de globala koldioxidutsläppen med hela 15 procent. Den potentialen måste vi hjälpas åt att utnyttja. Inom alla samhällsområden.

Ett spännande exempel på hur vi skulle kunna minska koldioxidutsläppen med it är smarta elnät. Smarta elnät är ju, även om det kan låta så, inte ett enskilt fysiskt elnät utan ett begrepp som beskriver ett helt system - det fysiska elnätet, elproducenten, dig som kund, energilagring, kommunikation och de avancerade systemlösningarna.

Smarta elnät är framtidens moderna elnät, som på ett helt annat sätt än idag använder informationsteknik för att förse oss med löpande information om energiflöden och priser i elnätet. Information som vi som konsumenter kan använda för att styra vår energianvändning och anpassa den efter våra behov och efter marknadens pris.

I framtiden kommer vi till exempel kunna styra våra uppvärmningssystem och vitvaror helt efter rådande elpris. Och den parkerade elbilen kan "sälja" ström till nätet när elen är dyr och "tanka" el när elen är billig.

Med smarta elmätare kommer vi få information i realtid om den egna elförbrukningen vilket kommer att bli ett kraftfullt verktyg för att underlätta energieffektivisering och göra det möjligt för oss som enskilda att ta kontroll över vår elräkning.

Smarta elnät ger oss chansen att minska våra koldioxidutsläpp samtidigt som vi stärker konsumenternas ställning på elmarknaden.

Och möjligheterna är enorma. Det finns många exempel på hur vår energianvändning skulle kunna presenteras på ett pedagogiskt sätt för konsumenterna. Pedagogiska lösningar där man som konsument själv kan se att man kan spara pengar på att i större utsträckning anpassa sin uppvärmning och anpassa sin användning av disk- och tvättmaskiner efter när elpriset är som lägst, vilket kommer ge stora vinster både för oss som konsumenter och för miljön.

Vissa beräkningar tyder på att ett sånt system skulle kunna leda till att energianvändningen skulle kunna minska med så mycket som 30 procent.

Med smarta elnät kan vi som konsumenter också själva bidra med egenproducerad el till nätet. Just därför har regeringen förra veckan tillsatt en utredning som ska ta fram ett förslag för så kallad nettodebitering.
Med nettodebitering kan man som mikroproducent kvitta energiskatt och moms på egenproducerad el som förs till elnätet mot den el som man förbrukar från elnätet. Man kan alltså tillföra nätet egenproducerad el från till exempel de egna solceller när man har överskott.

På så sätt minskar vi beroendet i elnäten av balanskraft från olja och kol, de energikällor som är mest miljöförstörande och dessutom dyrast. Det är helt enkelt ett viktigt steg i omställningen till ett mer hållbart energisystem. Och det är dessutom en förändring som gör det enklare för den medborgare som vill göra skillnad och få kontroll på sin egen energiproduktion och på sin egen energikostnad.

Ska vi klara klimatutmaningen måste vi minska de energirelaterade koldioxidutsläppen. Och då måste vi också minska koldioxidutsläppen i transportsektorn. Och det finns många exempel på smarta it-lösningar inom just transportområdet. Allt från realtidsinformation om bränsleförbrukning till gps-lösningar som rekommenderar den mest miljöeffektiva rutten och appar som underlättar i kollektivtrafiken. Allt för att minska koldioxidutsläppen.

Det begrepp som sammanfattar allt detta är miljöteknik. Och efterfrågan på teknik som har minimal miljöpåverkan ökar nu snabbt, i Sverige och i omvärlden. Det finns en stor internationell marknad där Sverige redan är en viktig aktör. Men där vi kan bli ännu större. Just därför antog regeringen i höstas en ny miljöteknikstrategi som stödjer utveckling och export av miljöteknik, i syfte att stärka Sverige på den globala miljöteknikmarknaden.

Men även om Sverige ligger, och ska ligga, bra till internationellt sett så ska vi också se till att dra nytta av det som sker i andra delar av världen. Ibland hör vi att det finns en ovilja att ta itu med miljöproblemen i exempelvis Kina. Och det är ofta sant men det finns också gott om exempel på motsatsen.

Just nu planerar man till exempel för att bygga flera stora, nya kinesiska ekostäder - bland annat med hjälp av svensk energiteknik. System som ska klara en kapacitet för hundra miljoner människor. Hundra miljoner människor. Det är lika många invånare som i Hammarby sjöstad - 6000 gånger om!

Det här är potential som regeringen lyfter fram i It i människans tjänst - En digital agenda för Sverige. I oktober förra året presenterade jag den nationella digitala agendan. I den samlar regeringen för första gången någonsin alla delar av samhället bakom en bred och horisontell strategi för it-frågor.

Målet är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter, vilket också är antaget av riksdagen. I den konstaterar vi att it är ett viktigt verktyg för att uppnå våra gemensamma klimat- och miljömål, och att inriktningen måste vara att "it ska bidra till ett miljöanpassat samhälle".

Samtidigt får vi inte glömma att it till viss del själv är en miljöbelastning. Enligt vissa beräkningar står it för 2 procent av de samlade globala koldioxidutsläppen. Det kan jämföras med industrin som står för 20 procent. För att komma till rätta med det måste den offentliga sektorn gå före och fungera som ett föredöme - och samtidigt tjäna på det.

Vi i den offentliga sektorn har en väldigt viktig roll att spela, som ansvariga för många olika verksamheter. Genom smart upphandling kan vi i den offentliga sektorn bidra till att resurssnåla och miljövänliga produkter blir mer efterfrågade och får större och snabbare spridning än de annars skulle ha fått.

Mer miljöanpassad it-användning kan också innebära stora ekonomiska besparingar. Genom ansvarsfull och smart upphandling kan vi få fram fler resurssnåla och miljövänliga produkter. Och vi kan minska utsläppen genom att virtualisera servrar så att vi får färre serverhallar, och genom att arrangera fler resfria möten.

Sedan ett par år har regeringen en egen agenda när det gäller it för miljön, "It för en grönare förvaltning". Det är en agenda som innehåller konkreta mål och rekommendationer för hur myndigheterna kan och bör använda it som ett effektivt verktyg i sitt miljöarbete.

200 myndigheter ska varje år följa upp och rapportera sitt bidrag till den "gröna strategin". Och senast de gjorde det kunde vi se att hela 93 procent faktiskt redan använder it för att minska sin energiförbrukning och att 95 procent använder it för att minska antalet tjänsteresor. Och att dessa siffror är en ökning från året innan. Ganska enkla åtgärder, men åtgärder som ger bra, tydliga och mätbara resultat.

För att vi fullt ut ska kunna nyttja it:s möjligheter att bidra till ett långsiktigt hållbart samhälle behöver vi mer kunskap och mer dialog mellan den privata och offentliga sektorn men även med andra samhällsområden.

I den digitala agendan pekar vi ut Delegationen för hållbara städer som ett viktigt forum där vi kan diskutera dessa frågor. De ska ju bidra till kunskapsutveckling, främja dialog och samordning men också underlätta samverkan mellan det offentliga och det privata.

Samarbete och samverkan är verkligen viktiga nyckelord för att vi ska kunna nyttja it:s potential - till gagn för oss alla, för miljön och för klimatet. För i det arbetet behövs alla. Och alla kan bidra utifrån sina erfarenheter och perspektiv.

Och Sverige har bra förutsättningar. Faktiskt bland de bästa i världen. Det fick vi ett nytt kvitto på förra månaden när vi enligt World Economic Forum för tredje året i rad rankades som världens mest it-mogna land.

Att vi har så goda it-förutsättningar innebär att vi har ett försprång vilket bådar gott inför framtiden. Men samtidigt kan vi inte slå oss till ro med det.

För vi har fortfarande viktiga utmaningar framför oss. Inte minst när det gäller att öka det digitala innanförskapet. Målet måste vara att alla som vill ska kunna vara delaktiga i det digitala samhället, oavsett vilka personliga förutsättningar man har. Oavsett hur gammal man är, om man har en funktionsnedsättning eller om man har tillgång till egen dator.

Vi vet att nio av tio svenskar använder internet regelbundet och internationellt sett är det en mycket hög siffra. Men samtidigt säger det att tio procent ännu inte användar internet. Det innebär att ganska många är digitalt frånvarande.

För dem som verkligen vill det, ska det givetvis gå att vara en fullvärdig medborgare i Sverige även utan att ha en dator eller tillgång till internet. Men de som vill delta digitalt måste kunna dra nytta av alla de fördelar som digitaliseringen ger.

Därför är ökad digital delaktighet en viktig utmaning för oss, så att ännu fler kan få möjlighet till det inflytande som ett digitalt innanförskap ger.

Och digitala tjänster är en viktig beståndsdel i den hållbara staden. Med hjälp av e-tjänster kan vi minska antalet resor och därmed våra koldioxidutsläpp. Och med bra och användarvänliga e-tjänster kan vi ge bättre möjligheter till inflytande över människors boende och stadsplanering.

För när besluten blir bättre förankrade i de många människornas vardag, då ökar också förutsättningarna för att staden ska kunna bli verkligt hållbar.

För att det ska bli verklighet måste vi få fram fler e-tjänster som skapar verklig nytta. Många av dagens e-tjänster är anpassade efter förvaltningens behov och stuprör. Morgondagens e-tjänster ska istället sätta medborgarens behov i centrum.

Därför arbetar regeringen nu, tillsammans med de myndigheter som ingår i E-delegationen och med Sveriges kommuner och landsting, fram en tredje generationens e-förvaltning som kommer ha som mål att skapa en smartare och öppnare förvaltning.

Grundläggande för hela digitaliseringen och den potential som it har för miljö- och klimatförbättringar är förstås it-infrastrukturen. Utan en bra infrastruktur står vi oss slätt. Därför arbetar regeringen utifrån det ambitiösa målet att 90 procent av alla hushåll och företag ska ha tillgång till en bredband med en hastighet om100 Mbit per sekund senast 2020.

Och utvecklingen går nu snabbt framåt. Idag har nästan hälften av de svenska hushållen tillgång till bredband med den snabba hastigheten. Och andelen har ökat med hela fem procentenheter på bara ett år.

Mycket av det jobb som återstår kommer att göras av marknadens aktörer. Men det kommer inte räcka hela vägen fram. Vi vet att det finns områden där det inte finns förutsättningar för en marknadsmässig utbyggnad. Områden där det offentliga måste ta - och tar - ett stort ansvar.

Just i de områdena - i glest befolkade områden runt om i landet - satsar regeringen ungefär en halv miljard kronor de kommande tre åren på att bygga ut bredband.

Det är en investering som gör det möjligt för företag att kunna verka även i glesbygd, men det gör också att offentliga tjänster kan nå mångdubbelt fler invånare. Och kanske det viktigaste; att våra medborgare kan verka och kommunicera på lika villkor oavsett var de bor.

Möjligheterna med it är stora och hittills har vi bara sett början på det. Om vi kraftsamlar och bestämmer oss för att dra nytta av digitaliseringens möjligheter då kan vi åstadkomma verklig skillnad. För vårt samhälle, för våra medborgare, men också globalt.

Med bra digitala förutsättningar kan våra företag utveckla ny teknik och nya tjänster som kan bli miljöexportsuccéer.

Med smart it kan vi enkelt och snabbt dra nytta av erfarenheter från andra delar av världen och använda oss av dem.

Med smart it kan vi minska klimatpåverkan genom färre och bättre planerade resor.

Och med smart it kan vi förenkla och effektivisera vår användning av energi.

Låt oss ta vara på de möjligheterna och använda it som en viktig pusselbit för att skapa ett hållbart samhälle. Det om något är, för att låna den digitala agendans namn, verkligen att sätta it i människans tjänst.