Tal
Eon seminarium på Berns, Stockholm 9 maj 2012
Anna-Karin Hatt, It- och energiminister
Konkurrenskraft, leveranssäkerhet och hållbarhet - går ekvationen att lösa
Det talade ordet gäller!
Jag växte upp i Hyltebruk i Hallands län. En liten bruksort där pappersbruket är hjärtat i samhället och i kommunen. De är kommunens största arbetsgivare men de har också stor betydelse som ett socialt kitt och som en grund för den service och infrastruktur som finns i kommunen.
Men pappersbruket i Hylte är också en del av den industri som spelat och fortfarande spelar stor roll för välfärden och utvecklingen i vårt land. Pappersbruket i Hylte är ett av de bruk som byggt Sveriges välstånd.
För Sverige är ett land av basindustrier.
Det var våra traditionella näringar som byggde vårt välstånd.
Och det var våra rika naturtillgångar som lade grunden för det, genom våra första industrier för mer än hundra år sedan.
Järnets och skogens decennier var det som inledde Sveriges ekonomiska framgång. Och de är fortfarande dominerande i vår industri och en viktig grundbult i vår ekonomi. Sveriges export består till största delen av det ni i basindustrin producerar: stålet, malmen, skogen och kemin.
Basindustrin är viktig för att generera ekonomiskt välstånd. Men den ger också sysselsättning, inte minst på mindre orter, som hemma i Hyltebruk.
Alla dessa viktiga industrier, som varit med och byggt vårt välstånd kommer vara viktiga också framöver, men med ständigt nya produkter som möter ständigt nya behov.
För att de ska kunna fortsätta bidra på det sättet krävs tydliga och långsiktiga spelregler, inte minst för en trygg och hållbar energiförsörjning.
Det är också vad regeringens energipolitik syftar till. När Allianspartierna enades i den historiska uppgörelsen om energipolitiken 2009 var det långsiktigheten och tydligheten som var vår främsta utgångspunkt.
I energiuppgörelsen slår vi fast att långsiktig hållbarhet, stark konkurrenskraft och god försörjningstrygghet är det som energipolitiken skall bygga på.
Regeringens energipolitik ser till helheten. Den bygger på insikten om att vi i Sverige är kraftigt beroende av två dominerande kraftslag för vår elproduktion. Kärnkraften och vattenkraften, två storskaliga energislag, båda förenade med särskilda förutsättningar och begräsningar.
De har fördelen att de givit och ger oss stora mängder el med liten klimatpåverkan. Men samtidigt frestas försörjningstryggheten på när vi har låga nivåer i vattenmagasinen eller när kärnkraften drabbas av omfattande drifts- och säkerhetsstörningar.
Om vi vill stärka försörjningstryggheten, öka konkurrenskraften, då är satsningar på förnybar energi och effektivare energianvändning vägen framåt. För att stärka svensk försörjningstrygghet, för att öka konkurrenskraften och för att klara klimatutmaningen.
I energiöverenskommelsen har de långsiktiga spelreglerna för att göra det möjligt slagits fast.
Med elcertifikaten säkrar vi att den förnybara elproduktionen kommer att skapa 25 TWh fram till och med 2020, och därefter ska andelen förnybart i elproduktionen succesivt fortsätta öka.
Energiöverenskommelsen ger stabila spelregler för helheten. Nu finns tydliga spelregler för vad som gäller för kärnkraften och eventuella nya kärnkraftsreaktorer.
Nya reaktorer får endast ersätta gamla. Ägarna av kärnkraftsanläggningar har ett obegränsat ansvar och kommer inte kunna påräkna några statliga subventioner. Och ny kärnkraft kan bara bli aktuell där gammal kärnkraft redan finns. Utifrån dessa spelregler blir beslutet att bygga och att finansiera eventuell ny kärnkraft investerarnas.
Sällan har svensk industri och svenska investerare haft så tydliga och långsiktiga spelregler på energiområdet.
Och det leder till resultat. Industrin är numera en av de stora investerarna i förnybar energi, genom bland annat Vindin AB som ju är basindustrins samarbete för att bygga vindkraft. Och även om det mesta av stödet inom elcertifikatssytemet gått till bioenergi så ser vi samtidigt att vindkraften förra året slog nytt rekord och gav oss 6 Terawattimmar el.
Samtidigt som den förnybara energin nu växer snabbt arbetar vi, och andra, allt mer med energieffektivisering.
EU:s ordförandeland Danmark driver på för att det direktiv om energieffektivisering som nu håller på att revideras ska kunna antas innan sommaren. I det arbetet stödjer Sverige ambitiösa mål och krav.
För i en industri som konkurrerar på en global marknad är hög energieffektivitet en viktig del av konkurrenskraften.
Ur svenskt perspektiv har vi goda erfarenheter av energieffektivisering, inte minst genom de insatser som gjorts inom industrin och programmet för energieffektivisering.
Det arbetet har lett till att industrins energianvändning sedan 1970 minskat med hela 66 %. Tack vare ökad energieffektivitet står de företag som nu är mindre beroende av fossila bränslen bättre rustade inför framtiden, där fossila och ändliga alternativ blir allt dyrare.
Och vi ska fortsätta energieffektivisera, men det måste göras på rätt sätt. Lösningen är inte att sätta en gräns för energianvändningen hos de företag som redan är effektiva och som redan eftersträvar hållbara processer.
Det är just därför som vi i Sverige valt att definiera vårt mål för energieffektivisering som ett energi-intensitetsmål och inte som ett mål där vi sätter tak för tillväxten och energitillförseln i sig. Ett mål som syftar till att minska vår energianvändning i förhållande till vår tillväxt.
Vår ambition är att svenska medborgare och företag skall fortsätta bli smartare i sin energianvändning, vilket kommer gagna både klimatet och konkurrenskraften!
Vi som är måna om Sveriges försörjningstrygghet - och det är ju alla här inne - måste se energisystemet i ett större perspektiv.
Sverige är inte, och ska aldrig bli, en egen ö i energisammanhang.
Faktum är att det inte längre finns en sluten svensk energimarknad, utan en elmarknad som blir allt mer nordisk och europeisk. Och det är i grund och botten något som gagnar oss.
Tack vare att vi har en allt mer integrerad elmarknad, med allt bättre utlandsförbindelser, kan vi under de perioder när vår elförsörjning är ansträngd få hjälp av våra grannländer. Tack vare att elen nu kan handlas över våra gränser har vi möjlighet att möta toppar i förbrukningen och jämna ut priserna.
Och en integrerad elmarknad skapar också fler och större investeringsmöjligheter och en effektivare marknad i sig. Och när vi nu också har ett gränsöverskridande system för att främja utbyggnaden av förnybar energi mellan Sverige och Norge så skapar vi ännu bättre förutsättningar för investeringar i förnybar energi.
Som energiminister och centerpartist är jag framtidsoptimist och teknikoptimist.
Vår framtid ligger inte i att begränsa vår energianvändning eller i att stänga våra marknader. Vår framtid är att ge företag, investerare och individer tydliga och långsiktiga mål och ramar som svarar på de globala utmaningar vi står inför. Samtidigt som vi ger mer makt och möjligheter att välja till den enskilde.
För vi har stora utmaningar framför oss.
Få ifrågasätter idag allvaret i klimatfrågan. Vi kanske inte tycker att klimatförändringarnas effekter är så tydliga här i Sverige, men dess effekter kommer att påverka även oss om inte dagens utveckling ändras.
I Sverige kan vi peka på stora framsteg när det gäller att minska oljeberoendet. Men i ett globalt perspektiv är energianvändningen fortfarande fossilbaserad och växande, vilket ger oss klimatpåverkan för lång tid framöver. De kraftverk som byggs idag kommer ge oss värdefull energi, men de kommer också avgöra vår klimatpåverkan för decennier framöver.
Fönstret för att möta klimatförändringarna håller på att stängas, något som bland annat det internationella energiorganet IEA pekat på nyligen.
Vi har stora utmaningar framför oss, men de utmaningarna kan bemästras.
Om vi ser och tar vara på möjligheterna.
Om vi ser att investeringar i hållbar energi och i effektivisering också är investeringar i ökad konkurrenskraft och en hållbar framtid.
Jag är övertygad om att framtiden kommer att belöna dem av oss som har modet och viljan att ligga i framkant och som vågar ta ledningen för den utvecklingen.
Jag vill att Sverige ska använda sina goda förutsättningar och ta täten i den utvecklingen.
