Tal
IT & Telekomföretagens årsmöte 10 maj 2012
Anna-Karin Hatt, It- och energiminister

Digitalisering - en viktig tillväxtfaktor

Det talade ordet gäller!

För 150 år sedan var arbetsdagen dubbelt så lång som idag. Sedan dess har mycket hänt. På mindre än hälften av den tid vi använde då kan vi idag producera 20 gånger mer. Det är det som kallas förbättrad produktivitet. Bakom den utvecklingen - att vi klarar att göra så mycket mer på så mycket mindre tid - ligger många innovationer som har gjort våra liv rikare - materiellt och i form av högre livskvalitet.

Ni som verkar inom it och telekom märker av den utvecklingen, förmodligen mer än de flesta. Jag har svårt att tänka mig någon annan sektor som har samma snabba teknik- och innovationsutveckling som er. Och det ni gör, det gör Sverige och våra invånare rikare. Både materiellt och i form av högre livskvalitet.

I början av februari i år presenterade EU-kommissionen sin ranking, "Innovation Union Scoreboard". Den visar att Sverige är EU:s mest innovativa land. Att vi har starka fördelar i många välutbildade människor och i bra finansiella system. Att vi, efter Storbritannien, har bäst tillgång till riskkapital, mätt som andel av BNP. Och att vi ligger bra till när det gäller hur mycket näringslivet satsar på forskning och utveckling och i antal patentansökningar per capita.

Men den visar också att vi är sämre på att omsätta nya innovationer i nya produkter och tjänster här hemma i Sverige, och att det tyvärr innebär att vi går miste om en hel del jobb. En av politikens främsta uppgifter är att se till så att svenska företag har bra möjligheter att ta fram nya innovationer. Det är en uppgift som regeringen arbetar intensivt med, på flera olika sätt. I höst kommer regeringen presentera sin Forsknings- och innovationsproposition som kommer innehålla konkreta satsningar på forskning, utveckling och innovation. Det är en process som leds från Utbildningsdepartementet men där både jag och näringsminister Annie Lööf tar aktiv del i arbetet.

Och på mitt eget departement kommer vi i höst presentera en nationell innovationsstrategi, en strategi som involverar alla departement och där regeringen har en bred dialog med alla berörda aktörer - från det offentliga, till näringslivet och civila samhället.

Innovationsstrategin ska bli en samlande plattform där målet är att Sverige även framöver ska vara ett innovationsland att räkna med. För att ingen god idé ska gå förlorad arbetar vi nu brett och bjuder in företag, organisationer och fackföreningar, för att ta del av allas goda tankar och förslag. Samtidigt som vi arbetar intensivt med Forsknings och Innovationspropositionen och innovationsstrategin arbetar vi också allt mer med innovationsupphandlingar. Det var en av de reformer regeringen valde att prioritera i förra årets budgetproposition. Då fick Vinnova medel för att utveckla sin roll att stödja andra offentliga aktörer deras i arbete med innovationsupphandling, som komplement till det upphandlingsstöd som redan finns. Innovationsupphandling är ett bra sätt för offentliga aktörer att driva fram innovation genom att efterfråga nya och bättre lösningar än de som finns tillgängliga idag.

Varje år handlar vi i det offentliga upp för ca 500 miljarder kronor. 500 miljarder kronor är väldigt mycket pengar och en väldigt stark kraft för förändring. Om vi bestämmer oss för att använda alla de pengarna så att de främjar innovations- och konkurrenskraft skulle vi kunna skapa nya jobb och företag, vi skulle använda skattebetalarnas pengar på ett effektivt sätt och vi skulle lösa morgondagens samhällsutmaningar samtidigt. Just därför gav regeringen bara för några veckor sedan Trafikverket, Energimyndigheten och Vinnova i uppdrag att arbeta mer med innovationsupphandling. Deras uppdrag är att bidra till att stärka svensk innovationskraft genom smart upphandling. Samma tankesätt kan fler använda. Offentlig upphandling borde i långt större utsträckning än idag användas för att driva fram nya innovationer, i allt från arbetsmarknadsåtgärder till äldreomsorg.

Samtidigt måste vi våga testa nya metoder, också i det offentliga. Ett sådant exempel är innovationstävlingar. Så sent som igår delade jag ut pris på Post- och Telestyrelsens innovationstävling. Temat för i år var att "underlätta vardagen för personer med dövblindhet". Och tidigare år har man tävlat på teman kring "Handel och betalning för alla", "Kultur och fritid", och "Arbete och utbildning". Med sådana innovationstävlingar kan vi belöna duktiga innovatörer, samtidigt som många människor med funktionshinder kan få en enklare vardag med nya smarta it-lösningar.

Ett annat nytt spännande exempel där regeringen bryter ny mark är med innovationscheckarna och innovationscoacherna som vänder sig till små och medelstora företag. Innovationscheckarna ger företag chansen att utveckla sin innovationsförmåga genom att köpa tjänster från universitet eller andra kunskapsleverantörer. Innovationschecken kopplas till en innovationscoach som kan hjälpa företaget med idéer, med projektledning och med kontakter med externa kunskapsleverantörer. Den här satsningen ger mindre företag möjlighet att dra nytta av den forskning som sker bland annat i akademin vilket kommer stärka deras innovationskraft. Och det kommer i sin tur ge nya jobb och företag i vårt land.

Många vittnar om att det på många håll finns problem med kompetensförsörjningen för våra företag, något som It- och telekomföretagen påpekat. Det kan vara ett hot mot vårt framtida välstånd. För vi är en nation som är väldigt beroende av handel och en stor andel av vår export består av varor med högt kunskapsinnehåll.

Utmaningen med kompetensförsörjningen kräver en långsiktig lösning som regeringen tittar på. På kort sikt har vi förenklat expertskatten vilket kommer underlätta för rekrytering av spetskompetens från utlandet. Men på längre sikt måste mer göras för att vi ska kunna säkra kompetensförsörjningen till vårt näringsliv. Vi måste exempelvis ha ett skol- och utbildningssystem som möter upp mot näringslivets behov av den framtida arbetskraften.

En annan fråga som är viktig för våra företag och våra medborgare är e-förvaltningen. Om vi har bra elektroniska tjänster kan vi underlätta vardagen och spara mycket tid, pengar och frustration. Mitt och regeringens mål är att skapa en öppnare och smartare förvaltning, en förvaltning som driver innovation och delaktighet, som gör vardagen för medborgare och företag enklare, och som ger oss en effektiv offentlig förvaltning. Därför arbetar vi nu fram en ny strategi för e-förvaltning som kommer gå under namnet "It i välfärdens tjänst".

Inom ramen för det arbetet med den nya e-förvaltningsstrategin kommer jag hålla en hearing den 7 juni med fokus på innovationsfrågor och öppen data dit ni alla är hjärtligt välkomna. Dessutom håller jag, tillsammans med IT- & Telekomföretagen, på att planera ett seminarium i Almedalen den 5 juli där vi ska diskutera dessa frågor i vidare bemärkelse. Varmt välkomna vid båda dessa tillfällen! Ni som inte vill vänta till dess, ni kan redan nu gå in och följa och delta i det här arbetet på vår facebooksida eller på näringsdepartementets webbplats. Och den nya strategin ska ta vid där den gamla slutade.

Idag, fyra år efter att den nuvarande e-förvaltningsstrategin antogs, har vi för första gången en samlad uppföljning av e-förvaltningsarbetet. Med de indikatorer E-delegationen tagit fram, kan vi nu mäta effekterna på förvaltningen, på företag och på privatpersoner av de ansträngningar vi gör. Och den första uppföljningen visar att vi kommit väldigt långt på vissa områden, men att vi har en hel del kvar att göra på andra.

En sak som syns väldigt tydligt är att det bara är 15 % av våra myndigheter har en helt automatiserad ärendehantering i sin inre verksamhet. Det säger sig självt; med så låga tal finns det en hel del kvar att göra. Samtidigt kan vi se att tre av fyra myndigheter redan erbjuder någon form av e-tjänster i kontakten med företag och medborgare.

3 av 4. Det är bra! Men man kan också vända på perspektivet. Om Sverige ska bli bäst i världen på att dra nytta av digitaliseringens möjligheter, då är det inte okej att var fjärde myndighet inte erbjuder e-tjänster. Myndigheterna ska i allra första hand vara till för oss medborgare och våra företag. Och e-tjänster är ett bra sätt att på ett billigt och effektivt sätt kunna erbjuda myndighetens tjänster, 24 timmar om dygnet, veckans alla dagar. Därför borde det vara en självklarhet för alla myndigheter att använda den möjlighet bra e-tjänster innebär. Många myndigheter kan göra mer. Låt mig ta ett enda exempel: idag publicerar bara 17 procent av våra myndigheter information som kan vidareutnyttjas av andra. Det är alldeles för lite, och något som det måste bli ändring på! För vår offentliga sektor sitter på en stor guldgruva i form av data av väldigt bra kvalitet.

I den offentliga sektorns uppdrag ingår att erbjuda bra e-tjänster. Men det är förmodligen inte vi i det offentliga som är bäst på att utveckla de allra mest innovativa och nyskapande tjänsterna. Om vi med öppna data kan ta hjälp av civilsamhället och driftiga entreprenörer, då kan fler nyskapande tjänster komma brukarna till godo.

Ibland får jag höra, av myndigheter och kommuner, att det skulle vara bristfälliga regler som skulle hindra dem från att publicera öppna data. Men det är långt ifrån alltid sant. Jag tror det är annat som ligger bakom. En faktor kan vara att myndigheterna idag kanske saknar egna incitament för att tillgängliggöra sin data.
Vi vet att öppna data ger nya tjänster och fler arbetstillfällen, men det är mervärde som inte kommer den egna myndigheten till del. Och då kanske man inte ser det. Samtidigt sitter man möjligen på it-system som saknar möjligheter till externa API:er. Dessutom kanske det finns en juridisk osäkerhet om vilka data som kan offentliggöras. Här måste vi bli bättre och i det kommande e-förvaltningsarbetet kommer jag och departementet att lyfta på varenda sten för att vi ska kunna nå framåt med öppna data.

Jag tycker att det borde vara en självklarhet att möjligheten till öppna data beaktas vid upphandling av it-system. Och snart kommer E-delegationen att publicera en vägledning för vilka data som kan publiceras.

Det är två komponenter kan göra skillnad, men mer behöver göras. Därför vill jag uppmana er att delta i vårt arbete, antingen på Facebook eller på Näringsdepartementets webbsida, och att komma med egna inspel så att vi gemensamt kan sätta it i välfärdens tjänst.

I den Digitala Agendan för Sverige pekar regeringen ut riktningen framöver, att Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Och flera av er här inne representerar organisationer som ställt sig bakom den målsättningen, inte minst, It- och telekomföretagen. Hittills har ett 80-tal företag och organisationer skrivit under och ställt sig bakom målet, och det ger den Digitala Agendan styrka och bredd. Vi har alla ett ansvar. Jag räknat med att it- och telekomföretagen kommer fortsätta er viktiga opinionsbildande verksamhet. Jag utgår från att era medlemsföretag, ni som sitter här, kommer göra det ni är bäst på, nämligen att utveckla er verksamhet, att hitta på nya tjänster och produkter, och att hitta nya kunder för dessa. Själv tänker jag ta se till att den nya e-förvaltningsstrategin blir ett styrdokument som får saker och ting att hända, så att vi kan få ännu mer effektiva e-tjänster och öppna data.

Om vi gör det, och när vi alla gör det vi är allra bäst på, ja då kommer vi också ta stora kliv framåt för att se till så att Sverige verkligen blir bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter.