Debattartikel
Expressen 28 juni 2012
Carl Bildt, Utrikesminister
Gunilla Carlsson, Biståndsminister

Kampen för frihet måste trappas upp

Utrikesdepartementet publicerar i dag flera rapporter om situationen för de mänskliga rättigheterna i olika länder runt om i världen.

Vi väljer - liksom ett fåtal andra likasinnade regeringar - att offentliggöra våra ­bedömningar.

För det första kan vi se en tydlig - och positiv - trend som handlar om den demokratiseringsvåg som förra året sköljde över Nordafrika och Mellanöstern.

Vi har sett hur det på flera håll - som i Tunisien - genomförts friare och rättvisare val än någonsin tidigare. Vi har sett hur restriktioner som upprätthållits i decennier - som undantagstillståndet i Algeriet - släppts. Och vi har sett hur kraven på frihet, demokrati och öppnare samhällen spritt sig i hela den Europeiska unionens närområde, från Marrakech i sydväst till Murmansk i nordöst.

Den andra trenden som vi tvingas konstatera i vårt arbete med mänskliga rättigheter är negativ. Den senaste tidens folkliga protester har också lett till motreaktioner. Regimer som förlorat sin legitimitet håller sig kvar vid makten med hjälp av förevändningar, förljugna val eller förtryck, ibland med stort mänskligt lidande som följd.

Vi ser exempel på detta i vårt östra närområde - där mörkret i Minsk är minst lika kompakt som tidigare. Och vi ser det på ett par håll i vårt södra grannskap - där situationen i diktaturens Damaskus som vi alla vet har gått från allvarlig till absolut fruktansvärd.

Men även bortom de mest flagranta exemplen - bortom Vitryssland och Syrien - ser vi en del oroande tendenser vad gäller grundläggande fri- och rättigheter.

Vi ser hur kvinnors och hbt-personers åtnjutande av mänskliga rättigheter har försämrats och hur demonstrationsfriheten har inskränkts i flera länder. Vi noterar en ökad användning av militärdomstolar och terroristlagstiftnng på några håll i EU:s södra grannskap. Och vi märker hur restriktiv lagstiftning som försvårar för det civila samhället har införts i bland andra Algeriet och Azerbajdzjan.

Från svensk sida gör vi allt vi kan för att värna de mänskliga rättigheterna. Detta är och förblir en hörnsten i vår utrikespolitik.

I det svenska utvecklingssamarbetet, till exempel, fokuserar vi på att hjälpa länder med knappa resurser att bygga samhällen där människor kan leva i frihet och säkerhet och få sina rättigheter tillgodosedda. Sverige ger också ett omfattande stöd till organisationer och enskilda försvarare av mänskliga rättigheter och demokratiska principer, i synnerhet sådana som genom sitt engagemang riskerar sin frihet och sina liv.

Vårt svenska engagemang kommer till uttryck såväl nationellt som inom ramen för EU-samarbetet. Vi gläder oss därför åt att EU:s utrikesministrar den 25 juni kunde anta en strategi och handlingsplan för arbetet med mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatsprinciperna inom den europeiska utrikespolitiken. EU kommer också inom kort att tillsätta en ny särskild representant för mänskliga rättigheter - den första av sitt slag.

Den tredje och sista trenden som vi vill lyfta fram handlar om den nya teknikens ökande betydelse för människors kamp för demokrati och mänskliga rättigheter.

Internet, mobiltelefoni och sociala medier har öppnat helt nya möjligheter att sprida kunskap om regimers övergrepp och att föra en dialog över nationsgränser, särskilt i länder som i övrigt nästan helt saknar plattformar för debatt, ocensurerad informationsspridning eller kritisk granskning av makten.

Nätet har blivit ett allt viktigare verktyg, men därmed också en allt viktigare arena att kontrollera för stater som vill begränsa möjligheterna till öppen informationsspridning och fri debatt. I Kina noterar vi till exempel hur starka krafter verkar för att begränsa friheten på Internet.

Den svenska regeringen prioriterar friheten på nätet. Vi har politiskt drivit frågan inom både EU och FN och lyckats samla ett brett stöd för att samma mänskliga rättigheter som gäller off-line också gälla on-line. Frihet på nätet står nu på MR-rådets dagordning efter att den första debatten i FN om frihet på nätet hölls i mars på svenskt initiativ. Regeringen kommer fortsätta detta arbete med oförminskad styrka. Friheten på nätet är den nya frontlinjen för friheten i världen.

Carl Bildt, Utrikesminister
Gunilla Carlsson, Biståndsminister