Tal
Stora Tillväxtdagen 2012 18 april 2012
Annie Lööf, Näringsminister

Regionernas utmaningar och möjligheter

Det talade ordet gäller!

Hjärtligt tack för att jag fått komma hit.

Att på 20 minuter tala under rubriken regionernas utmaningar och möjligheter känns i sig som en ganska stor utmaning. Men jag ska göra mitt bästa. Inte minst eftersom många av er som sitter här i dag är så centrala för att möta de utmaningar och förvalta de möjligheter som framtiden för med sig. Utan den kraft som ni representerar (alla ni tjänstemän, politiker, företagare och andra som arbetar för lokala och regionala utvecklingsfrågor) skulle Sveriges förmåga att förnya sig i den takt som omvärlden kräver, vara avsevärt sämre. Och är det något vi är i behov av i framtiden, som jag ser det, så är det förnyelse.

Det blev tydligt när jag i december förra året fick ta del av länens redovisningar avseende deras regionala tillväxt-prioriteringar. Dessa sätter jag stort värde på, de är också till stor hjälp när regeringen ska utveckla ramarna för den nationella politiken och släppa fram den kraft som finns underifrån.

En del av redovisningarna bestod av en analys där länen själva fick beskriva de utmaningar och möjligheter som de ser framför sig till och med 2020. Dessa analyser är också mina. Mycket känner ni säkert redan till:

• Infrastruktur - Det är den vanligaste utmaningen som länen för fram. Men vägar och bredband lyfts också fram som en möjlighet eftersom de skapar möjligheter för regionförstoring och förmåga att verka i en allt mer globaliserad konkurrens.
• Demografi - Framför allt är det den åldrande befolkningen som man tänker på och de krav det ställer på samhällets försörjningsförmåga.
• Kompetensförsörjning och sysselsättning - Många län framhåller en låg utbildningsnivå, svårigheter med matchning på arbetsmarknaden och hög ungdomsarbetslöshet som stora framtida utmaningar.
• Näringslivsfrågor - Där beskriver flera län hur konkurrensen med omvärlden ökar kraven på ökad specialisering och investering i bland annat kunskapsintensiv företagsteknik, samtidigt som flera län också framhåller universiteten och högskolorna som möjliga framgångsfaktorer och regionala tillväxtmotorer.

Som ni märker blandar jag friskt med att beskriva de olika områdena som såväl utmaningar som möjligheter. Det är något jag gör medvetet. För enligt mitt sätt att se det finns inte någon knivskarp gräns mellan vad som är en utmaning eller vad som är en möjlighet. Jag tror så här: Vi ska inte blunda för de utmaningar vi står inför, men vi ska heller inte låta utmaningarna hindra oss från att se möjligheterna. Ta det faktum att vår befolkning blir allt äldre som exempel. Det finns liksom en negativ klang i det konstaterandet. Men tänk efter. Måste det verkligen vara negativt att vi lever allt längre? För mig är erfarenhet något positivt och vilka möjligheter skapas väl inte av att många kvinnor och män orkar och vill jobba några år till innan pensionering?

Hur förvaltar vi då på nationell nivå, i regeringen, alla de här möjligheterna som landets regioner identifierat? Ja, en fungerande infrastruktur, stärkta insatser för kompetensutveckling och sysselsättning, näringslivsutveckling samt forskning och innovation - alla är de områden som regeringen prioriterar väldigt högt. Några korta kommentarer om de processer som just nu pågår:

• Vägar och järnvägar: För en tid sedan presenterades den kapacitetsutredning som haft till uppdrag att kartlägga de flaskhalsar som finns i det svenska transportsystemet. Det kommer naturligtvis att vara ett viktigt underlag inför regeringens fortsatta överväganden om åtgärder. Under mandatperioden kommer regeringen också att återkomma med förslag till kompletterande infrastrukturbeslut som syftar till att säkerställa de framtida behoven av åtgärder inom transportsystemet.
• It och bredband: It-minister Anna-Karin Hatt bedriver ett ambitiöst och framgångsrikt arbete med att tillsammans med regionerna förverkliga den Digitala Agendan för Sverige. Som ju syftar till att bättre utnyttja statens befintliga resurser och samordna åtgärder kring behov som är gemensamma för regeringens initiativ på it-området.
• Arbetsmarknadspolitik: I budgeten för 2012 satsade regeringen över 8 miljarder kronor extra inom detta område under 2012-2014. Resurserna ska användas för att möta den svagare utvecklingen på arbetsmarknaden och bryta långtidsarbetslöshet. Det kan t.ex. handla om matchningsinsatser, praktik, utbildning och flyttstöd.
• När det kommer till forsknings och innovationspolitiken så kommer regeringen i höst att presentera både en innovationsstrategi och en forsknings- och innovationsproposition, där ambitionen är att svensk forskning i världsklass ska generera ännu fler innovationer eller ny kunskap i samhällets eller näringslivets tjänst. Runtom i Sverige ser vi allt fler så kallade kunskapstrianglar växa fram med akademi, näringsliv och samhälle i olika konstellationer. Dessa behöver fortsätta att få frodas. Inte minst som en möjlighet för att kunna utveckla och erbjuda rätt kompetens och för att förbättra matchningen på arbetsmarknaden.

Arbetet med den nationella Innovationsstrategin är förmodligen det område som jag lagt mest tid på sedan jag tillträdde posten som näringsminister för drygt ett halvår sedan. Det har varit ett oerhört spännande arbete. Något som jag ofta väljer att betona är bredden i innovationsbegreppet, så att det inte bara omfattar sådant som rör forskning, ny teknik eller tillverkningsindustri. Jag föredrar att prata om innovation som något som skapar värden för kunden eller användaren. På så sätt undviker vi att utesluta vissa typer av innovationer.

Att fortsätta min företrädare Maud Olofssons satsningar på kvinnors företagande är ett annat område som jag ägnat en hel del tid i vinter och som jag vill fortsätta arbeta med även framöver. Bland annat genom satsningen Styrelsekraft, som syftar till att lyfta fram fler kvinnor som kan ta plats på chefspositioner och i styrelserummen. För några veckor sedan presenterade jag också regeringens handlingsplan för en jämställd regional tillväxt. Även det är ett arbete som jag ser fram emot att följa framgent.

Som ni märker finns det mycket att prata om under rubriken regionernas utmaningar och möjligheter. Och då har jag ändå inte nämnt något om exempelvis behovet av regelförenkling, sänkta kostnader för företagen, trygghetssystemen eller kapitalförsörjning. Jag vill på inget sätt ge sken av att vi från regeringens håll nått eller kommer att nå ända fram i alla de områden jag just räknat upp. Ni ska däremot känna er trygga med att ambitionen och viljan finns där.

Är det något område som jag särskilt känner att vi behöver utveckla och jobba mer med framöver så sammanfaller det med vad som också är temat för den här dagen, nämligen regional attraktivitet. Jag är övertygad om att Sveriges hållbara tillväxt inte enbart är beroende av näringslivets villkor utan också är beroende av de miljöer människor bor och verkar i. Oavsett om vi talar om städer eller landsbygder så utgör en regions attraktionskraft navet för fortsatta utvecklingsmöjligheter.

Betydelsen av att kunna skapa goda boendemiljöer och att vara en attraktiv region för att locka nya invånare, kompetenser, besökare och företag och på så sätt skapa tillväxt, är också ett område som hela två tredjedelar av länen för ett mer eller mindre djupgående resonemang kring i de redovisningar jag hänvisade till tidigare. Och då har jag ändå inte räknat in alla de län som lyfter fram besöksnäringen som ett prioriterat område i det framtida tillväxtarbetet.

För mig har det blivit allt tydligare att det här med attraktivitet - det handlar inte om att sminka en grå vardag - det handlar om en överlevnadsstrategi för många av landets regioner och ett sätt för Sverige att tillvarata den tillväxtpotential som finns i landets alla delar. Jag har även noterat att Tillväxtanalys har kommit fram till många intressanta resultat som stödjer dessa tankegångar.

Vad lägger vi då i begreppet regional attraktivitet? Ja, mycket ligger nog i betraktarens ögon. Några av de stora frågorna av väsentlig betydelse för en regions attraktivitet nämndes inledningsvis, infrastruktur och en fungerande arbetsmarknad och tillgång till utbildning. Vi i regeringen kommer i vårt fortsatta arbete ta avstamp i det som man på regional nivå identifierat som förutsättningar för attraktivitet, bland annat kultur, natur, fritid, service och bostäder. Vi kommer att arbeta under samlingsnamnet Attraktionskraft Sverige, ett initiativ som vi lanserar här i dag och som initialt är tänkt att sträcka sig två år framåt, till maj 2014.

Min vision är att Attraktionskraft Sverige ska ge människor, företag, kommuner och regioner möjlighet att skapa attraktiva miljöer och forma sin framtid utifrån sina unika förutsättningar - och därigenom bidra till Sveriges hållbara tillväxt. Målet är att Sverige ska bli världens bästa land att vistas, verka och växa i.
För att lyckas med den här ambitionen krävs gemensamma ansträngningar på flera plan. Som jag ser det är det lika relevant för Västra Götalandsregionen, som för Botkyrka eller Dorotea att öka sin attraktionskraft. Under våren har jag och mina medarbetare därför inlett en dialog med såväl Småkom, SKL, Arena för tillväxt, Företagarna och LRF, om hur vi gemensamt kan bidra till ökad attraktivitet i våra regioner. En viktig del i des här dialogerna har varit att tydliggöra våra olika roller, fastställa vårt gemensamma ansvar att stärka attraktionskraften och se vad vi kan göra tillsammans. Alla har hittills varit positiva och jag ser fram emot att ytterligare utveckla samarbetet de kommande månaderna. Till hösten kommer jag också att träffa berörda myndigheter, däribland Tillväxtverket och Tillväxtanalys, för att samtala kring hur även våra myndigheter kan bidra till att stärka Sveriges attraktionskraft. Jag kommer också i det här arbetet att diskutera med kommuner, regioner och län om deras roll i att underlätta och främja lokal och regional attraktionskraft.

Om vi bortser från namnet och att vi nu bestämt oss för att strategiskt arbeta med dessa frågor, så är Attraktionskraft Sverige egentligen inget nytt. Redan i budgeten för 2012 finns en tydlig ambition från regeringens håll att arbeta med dessa frågor. Här kommer några exempel:

• 500 miljoner kronor på bredband under tre år
• Översyn av nationalparksföreskrifterna för att öka tillgänglighet för allmänheten
• Översyn av utfallet och tillämpningen av de nya strandskyddsreglerna samt planeringsstöd till landsbygdskommuner
• Underlätta ny- och ombyggnation av egnahem på landsbygden
• Förstärkning av de regionala kulturmedlen
• Pilotsatsning på lokal serviceutveckling
• Medel till destinationsutveckling av turistmål

Samtliga dessa delar syftar till att stärka attraktionskraften i landets alla delar och bidrar till en utveckling där landets regioner kan växa sida vid sida.
Men, statens ansvar att skapa förutsättningar och verktyg måste mötas upp med lokal och regional drivkraft och ansvar så att unika möjligheter som skapar attraktivitet tillvaratas och utvecklas. I det arbetet har det lokala och regionala ledarskapets förmåga att samverka och höja blicken en central roll. Låt mig ta ett konkret exempel: 2010 hade en tredjedel av landets kommuner en översiktsplan som antogs under 1990-talet. Min fråga är: Hur kan en kommun bedriva en aktiv och relevant samhällsplanering, när analyserna baseras från en tid när Rederiet gick på teve och Martin Dahlin var den stora idolen på fotbollsplanen.

De inaktuella översiktsplanerna visar tydligt att attraktivitet i hög grad är beroende av initiativ även på lokal och regional nivå. Jag är fullt medveten om att det är en stor kostnad för många kommuner att ta fram en ny översiktsplan och att dessa kostnader lätt får stryka på foten när plus och minus ska gå ihop i den kommunala budgeten. Men jag skulle ändå önska att fler beslutsfattare valde att se den här typen av insatser som en tillväxtskapande investering och inte bara som en kostnad. Då är jag också övertygad om att man kanske skulle prioritera annorlunda.

Jag vill också understryka att jag vet att många kommuner och regioner redan nu jobbar väldigt aktivt med dessa frågor. Ett par har jag redan hunnit besöka på mina resor runtom i landet. Är det något som man aldrig kan få mycket av, så är det goda exempel. Så vet ni med någon by, stadsdel, kommun eller region som jobbar framgångsrikt med sin lokala eller regionala attraktionskraft. Då är ni hjärtligt välkomna att höra av er till mitt departement eller någon av mina medarbetare. Vi kommer också att samla ett par av dessa goda exempel på vår websida, regeringen.se/attraktionskraft. Där kan ni också läsa mer om attraktivitetens betydelse för tillväxt.

Tack för mig.