Miljösamarbete i internationella organisationer
Sverige spelar en aktiv roll i det internationella samarbetet för miljö och hållbar utveckling. Vi har som land anslutit oss till ett stort antal internationella konventioner, protokoll och andra överenskommelser till skydd för miljön och deltar i samarbeten inom EU, i vårt närområde och globalt.
Foto: Gunnar Seijbold/Regeringskansliet
Det internationella miljösamarbetet ökar i betydelse och omfattning. Med insikten att många miljöfrågor endast kan lösas genom samverkan mellan länder, har miljöpolitiken blivit alltmer internationell. På den här sidan presenteras viktiga samarbetsorgan för regeringens internationella miljöarbete.
Arktiska rådet
Arktiska rådet bildades 1996 och består av Sverige, Danmark (Grönland och Färöarna), Finland, Island, Norge, Ryssland, Kanada och USA, samt representanter för sex ursprungsfolk i Arktis. Samarbetet om miljöfrågor omfattar bland annat beslut om policyrekommendationer och stöd till forskning. Flera av miljöfrågorna som hanteras i Arktiska rådet har kopplingar till andra internationella miljöfrågor som ligger inom miljöministrarnas ansvarsområden. Mellan 2011 och 2013 är Sverige ordförande i Arktiska rådet. Sverige representeras av utrikesministern.
Barentsrådet
Samarbetet i Barentsregionen mellan Danmark, Finland, Island, Norge, Ryssland, Sverige och EU-kommissionen inleddes 1993. I samarbetet ingår även regionens landshövdingar, guvernörer och representanter för regionens urfolk. Barentsrådets miljöarbetsgrupp arbetar med kapacitetsuppbyggnad och investeringsmöjligheter för att komma till rätta med regionens miljöproblem och stärka regionens långsiktiga ekonomiska utveckling. Under miljöarbetsgruppen finns fyra underarbetsgrupper; Renare produktion och hållbar konsumtion, Naturskydd, Vattensamarbete och så kallade Hotspots - förorenade områden.
EU
EU är den enda internationella organisation som har befogenhet att anta omfattande miljöregler som är bindande för medlemsländerna. En stor del av Sveriges globala arbete grundas dessutom i en gemensam EU-politik.
Arbetet sker i Miljörådet som möts på tre nivåer: med tjänstemän i arbetsgrupper, ambassadörer i Coreper och med medlemsländernas miljöministrar som sammanträder i regel två gånger per halvår. Under det svenska ordförandeskapet i EU 2009 antog EU bland annat en strategi för Östersjöregionen som ska stärka EU:s insatser för att förbättra Östersjöns miljö och regionens konkurrenskraft.
- Intervju:Framgångsrikt miljöprogram omförhandlas
- Intervju: Fortsatt fokus på miljön under Danmarks ordförandeskap i EU
- Europeiska rådets webbplats
- Om regeringens arbete i rådet för miljö
Globala miljöfonden
Globala miljöfonden - GEF är den största bidragsgivaren till utvecklingsländer som deltar i verksamheter som rör miljökonventionerna. GEF samarbetar nära bland annat Världsbanken, UNDP och UNEP.
Helsingforskommissionen
Inom Helsingforskommissionen, Helcom, arbetar Östersjöländerna för att förbättra Östersjöns miljö. Sverige är ordförande i Helcom 2010-2012 (t.o.m. juni). Målet med arbetet är att Östersjön ska ha god ekologisk status år 2021. 2007 kom länderna överens om en aktionsplan för Östersjön: the Baltic Sea Action Plan, BSAP.
Idag är åtta av nio Östersjöländer även medlemsländer i EU. Därför har EU:s vatten- och havspolitik stor betydelse för Östersjöns miljö. Arbetet inom EU samordnas med miljösamarbetet i Östersjöregionen.
Nordiska ministerrådet
Nordiska ministerrådet bildades 1971 och är de nordiska regeringarnas samarbetsorgan. Ministerrådet består egentligen av flera ministerråd med ett ordförandeskap som roterar årsvis mellan de fem nordiska länderna. Miljöministrarna träffas två gånger per år för att behandla gemensamma frågor varav höstmötet äger rum i samband med Nordiska rådets session.
Miljösamarbetet i Norden har som målsättning att den högsta tillämpade ambitionsnivån inom Norden ska vara riktmärke för både det nationella och det vidare internationella miljöarbetet. Nordiska ministerrådet har som en del i detta arbete utarbetat ett miljöhandlingsprogram och en strategi för en hållbar utveckling i Norden och närområdena.
OECD
Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling - OECD är ett samarbete mellan för närvarande 34 länder från den rika delen av världen. OECD:s miljökommitté (Environmental Policy Committee, EPOC) och OECD:s miljödirektorat arbetar med att ge länderna en analytisk bas så att de kan utveckla en effektiv miljöpolitik.
Miljödirektoratet genomför också granskningar av länders miljöpolitik och samlar data och forskningsresultat. Utifrån prognoser över framtida utveckling ger man rekommendationer om effektiva miljöpolitiska verktyg. En särskild styrka för OECD:s miljöarbete är det arbete som kopplar samman olika politikområden, till exempel miljö-handel, miljö-ekonomi och miljö- och utvecklingspolitik.
Osparkommissionen
Vid årliga möten i Ospar-kommissionen definierar medlemsländerna gemensamma rekommendationer och beslut om miljöregler och åtgärder för att förbättra miljön i Nordostatlanten och Västerhavet. Samarbetet bygger på Osparkonventionen vars formella namn är Konventionen för skydd av den marina miljön i Nordostatlanten. Konventionen hanterar frågor om övergödning, farliga ämnen, radioaktiva ämnen, offshoreverksamhet i olje- och gasindustrin, marin biologisk mångfald, samt övervakning och bedömning av tillståndet i den marina miljön. I samarbetet kring Ospar-konventionen ingår de nordiska länderna, EU-kommissionen och Belgien, Frankrike, Tyskland, Irland, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Spanien, Schweiz och Storbritannien. Sekretariatet ligger i London.
UNEP
FN:s miljöprogram UNEP arbetar bland annat med att främja internationellt miljösamarbete, övervaka miljösituationen i världen och samordna miljöarbetet inom FN. UNEP arbetar också för att främja integrering av miljöhänsyn i utvecklingsarbetet genom att samverka med andra multilaterala organisationer. Organet är underordnat FN:s generalförsamling och har sitt huvudkontor i Nairobi.

