Rådet för utrikes frågor den 21 februari

Utvecklingen i EU:s grannländer i söder präglade dagordningen när EU:s utrikesministrar möttes i Bryssel den 21 februari. Ministrarna diskuterade ingående situationen i Tunisien, Egypten och Libyen samt andra länder i regionen. De tog även upp EU:s kommande stöd till grannländerna i söder samt antog slutsatser om regionen. Sverige företräddes av utrikesminister Carl Bildt.

Utrikesminister Carl Bildt i diskussion med Catherine Ashton (EU:s höga representant för utrikespolitiken, som ledde mötet med utrikesministrarna) samt med Greklands utriksminister Dimitris Droutsas Utrikesminister Carl Bildt i diskussion med Catherine Ashton (EU:s höga representant för utrikespolitiken, som ledde mötet med utrikesministrarna) samt med Greklands utriksminister Dimitris Droutsas

Utvecklingen i EU:s sydliga grannländer

Inledningsvis redogjorde Catherine Ashton, EU:s höga representant för utrikespolitiken (HR) för situationen i Tunisien och Egypten och förklarade vikten av att alla aktörer, inklusive medlemsländer och finansiella institutioner, måste arbeta tillsammans för att mobilisera stöd till grannländerna i söder. Europeiska investeringsbankens ordförande, Philippe Maystadt, gav vid mötet en presentation om olika former av stöd. I den efterföljande diskussionen berörde medlemsländerna framför allt ekonomiska aspekter av EU:s kommande stöd till regionen. Sveriges utrikesminister Carl Bildt betonade även vikten av kunskapsöverföring. Han menade att det stöd som ges i syfte att reformera det ekonomiska systemet är viktigare än EU:s pengar. Stöd till ekonomiska reformer måste i sin tur gå hand i hand med politiska reformer, ansåg Bildt.

Rådet diskuterade ingående utvecklingen i EU:s södra grannländer och antog slutsatser om regionen. I slutsatserna fördömer rådet bland annat det pågående våldet mot demonstranter i Libyen och beklagar djupt dödandet av civila. Rådet manar till ett omedelbart slut på användandet av våld mot demonstranterna och begär att alla parter ska visa återhållsamhet. Slutsatserna tar även upp händelseutvecklingen i Bahrain, Jemen, Tunisien, Egypten och regionen i stort (se vidare i länken i högermarginalen).

På kvällen efter mötets slut reste utrikesminister Carl Bildt till Egypten för ett tvådagarsbesök. Syftet med resan är att på plats bilda sig en uppfattning om det politiska läget i landet och se hur Sverige och EU kan bidra till den fortsatta demokratiserings-processen. Även HR Ashton reste till Egypten efter mötets slut den 21 februari. Den 23 februari kallar HR Ashton till ett högnivåmöte i Bryssel om Egypten och Tunisien. Syftet är att samla de internationella aktörerna i regionen inklusive de finansiella institutionerna för ett samtal och utbyte av information. Mötet kommer att ledas av Pierre Vimont, EEAS generalsekreterare.

EU-strategi för Sahel och Afrikas horn

HR Ashton informerade ministrarna om huvuddragen i EU:s nya strategi för Sahel, som ska presenteras inom kort. Hon betonade bland annat betydelsen av ett närmare regionalt samarbete och behovet av stärkta samhällsstrukturer. Kopplingen mellan utveckling och säkerhet är central. Sahel är en geografisk gränszon mot Sahara i norr som sträcker sig tvärs över Afrika.

HR Ashton informerade även om en ny EU-strategi för Afrikas horn som bland annat väntas fokusera på att motverka piratverksamhet och främja stabilitet i Somalia, stödja en fredlig övergång i Sudan samt att stärka regional integration. Länderna på Afrikas horn är Djibouti, Eritrea, Etiopien, Somalia och Sudan.

Ministrarna diskuterade fredsprocessen i Mellanöstern

Under sin arbetslunch diskuterade ministrarna fredsprocessen i Mellanöstern. HR Ashton rapporterade från ett möte den 5 februari med Kvartetten (FN, EU, USA och Ryssland) samt om uppföljningen till ett förslag på ett "åtgärdspaket" för att stödja Gaza. Hon informerade även om sin senaste resa till regionen, då hon besökte Libanon, Israel, de palestinska områdena och Jordanien.

EU vill stödja Bosnien och Hercegovinas EU-närmande

Ministrarna diskuterade under sin lunch även hur EU fortsatt kan stärka sitt stöd till Bosnien och Hercegovina mot bakgrund av landets EU-närmande. Frågor som togs upp var bland annat diskussionerna kring regeringsbildningen, nödvändigheten för Bosnien och Hercegovina att genomföra återstående reformer, landets genomförande av stabiliserings- och associeringsprocessen samt en stärkt EU-närvaro i landet.

Iran och mänskliga rättigheter

Rådet diskuterade situationen för mänskliga rättigheter i Iran, som hela EU är bekymrad över. Det handlar bland annat det ökade antalet avrättningar i landet i år. Ministrarna kommer att återkomma till frågan vid rådsmötet i mars.

Rådet antog slutsatser om religionsfrihet

Rådet antog även slutsatser om religionsfrihet. Frågan, som ministrarna diskuterade vid rådsmötet den 31 januari 2011, har aktualiserats som en följd av attacker mot kristna minoriteter i Egypten och Irak.