Rådet för utrikes frågor den 14 november 2011

Syrien

EU uttryckte fortsatt oro över den förvärrade situationen i Syrien där enligt FN fler än 3500 människor dödats sedan mars i år. Rådet beslutade om vidare sanktioner mot Syrien och lade till ytterligare 18 personer på sanktionslistan.

Regimen i Syrien åtog sig i början av november att följa Arabförbundets färdplan, som bland annat innebär att Syrien stoppar våldet mot demonstranter och regimkritiker. Regimen i Syrien har dock inte levt upp till sina åtaganden utan fortsätter att använda våld och repressalier mot den syriska befolkningen.

EU:s utrikesministrar uttryckte starkt stöd för Arabförbundets ansträngningar för att få slut på våldet i Syrien och för att få till stånd den demokratiska övergång som det syriska folket har krävt de senaste åtta månaderna. Rådet välkomnade det beslut som Arabförbundet fattade i lördags om att stänga ute Syrien från Arabförbundet på grund av regimens våld.

Enligt Carl Bildt är detta det mest betydelsefulla som har inträffat i Syrienfrågan den senaste tiden. I motsats till sanktioner, som enligt Bildt är ett viktigt men "ett trubbigt och långsamt instrument", har dessa mycket tydliga signaler från Arabförbundet en omedelbar verkan.

- Arabförbundet visade muskler på ett sätt som var bra, de har en trovärdighet i de här frågorna som inte ska underskattas, sade Carl Bildt efter mötet.

Carl Bildt hoppas att Arabförbundets ställningstagande ska göra det möjligt att föra frågan framåt även i FN:s säkerhetsråd.

- Nu ökar trycket på FN:s säkerhetsråd att vara tydligare. Tystnad från dem blir för varje dygn allt märkligare, skrev Bildt på sin blogg.

Afrikas Horn

På rådsmötet behandlades frågan om Afrikas horn av både utrikesministrarna och biståndsministrarna på deras respektive möten. Den höga representanten Catherine Ashton hänvisade till framförallt tre problem på Afrikas horn - bristande livsmedelssäkerhet, sjöröveri (som i sin tur påverkar handel och leveranser av humanitärt stöd) och terrorism. EU måste därför komma åt de bakomliggande orsakerna och stödja ekonomisk utveckling, gott samhällsstyre och förbättrad säkerhet. Det strategiska ramverk för EU:s engagemang på Afrikas horn som antogs av rådet syftar till just detta.

EU:s långsiktiga engagemang på Afrikas horn grundar sig i regionens geo-strategiska vikt och på EU:s önskan att stödja människornas strävan att lyfta sig från fattigdom till hållbar ekonomisk utveckling. Situationen på Afrikas horn illustrerar kopplingen mellan säkerhet och utveckling, samtidigt som den belyser vikten av bra politiska beslut och fungerande politiska institutioner. Osäkerhet i regionen hotar inte bara de människor som lever på Afrikas horn utan även resten av världen.

Förhoppningen är att det strategiska ramverket ska bidra till ett mer sammanhållet och långsiktigt EU-engagemang i regionen och att det även kan förbättra användandet av de olika instrument som finns till EU:s förfogande.

På biståndssidan diskuterade ministrarna situationen i regionen ur både ett humanitärt och ett långsiktigt utvecklingsperspektiv. Ministrarna är oroade över den fortsatta humanitära situationen i regionen som berör 13 miljoner människor. EU har redan bidragit med 760 miljoner euro i humanitärt stöd till regionen och kommer att fortsätta stödja den sårbara befolkningen. En viktig fråga är hur man bättre ska kunna överbrygga den humanitära fasen till mer långsiktig utveckling i en region med så vitt skilda förutsättningar.

Iran

FN:s atomenergiorgan (IAEA) publicerade nyligen en rapport om utvecklingen i Iran. EU:s utrikesministrar, som diskuterade rapporten under lunchen, uttryckte i rådsslutsatserna oro över det iranska kärnprogrammet. Utrikesminister Carl Bildt anser att stödet till den diplomatiska processen fortsatt är mycket viktigt.

- Den diplomatiska processen med Iran är komplicerad och kräver betydande tålamod och målmedvetenhet, men den får inte överges, för då hamnar vi i något som är långt mycket värre, sade Bildt efter mötet.

EU:s utvecklingspolicy

I mitten av oktober presenterade kommissionen förslag till förändringar av EU:s utvecklingspolicy (Agenda for change) samt det budgetstöd som EU ger till utvecklingsländer.

Rådet diskuterade kommissionens förslag som innebär en omprioritering av EU:s biståndsinsatser till utvecklingsländer med syftet att uppnå en så stor effekt som möjligt i arbetet med fattigdomsbekämpning och skapandet av långsiktig tillväxt. Kommissionen föreslår till exempel att större vikt läggs på områden som demokratisk samhällsutveckling och respekt för mänskliga rättigheter. EU och dess medlemsländer föreslås även ha gemensam programplanering för att förbättra arbetsfördelningen och därmed öka effektiviteten i biståndsarbetet.

Sverige ser generellt positivt på kommissionens förslag och välkomnar tanken om ökad differentiering - det vill säga ökat fokus på länder i vilka EU kan spela en särskild roll (till exempel grannskapsländer, de fattigaste länderna och konfliktländer). En ökad differentiering förväntas öka resurserna till de fattigaste länderna. Regeringen är också positiv till så kallad innovativ biståndsfinansiering (partnerskap mellan offentliga och privata aktörer, kombinationer av gåvor och lån, samt lånegarantier). Vidare välkomnar regeringen förslagets ökade resultatorientering, transparens och fokus på tillväxt.
---
För mer information om samtliga dagordningspunkter som diskuterades på rådsmötet, vänligen se uppföljning från rådets presstjänst i högermarginalen.