Frågor och svar om ACTA

I syfte att förbättra respekten för immateriella rättigheter inleddes i juni 2008 förhandlingar om ett nytt handelsavtal om åtgärder mot immaterialrättsintrång, ACTA-avtalet (Anti-Counterfeiting Trade Agreement). Förhandlingarna blev klara i slutet av år 2010. I samband med detta offentliggjordes den slutliga lydelsen av avtalet, som numera även finns på svenska. Europaparlamentet röstade den 4 juli 2012 nej till avtalet. Detta innebär att EU och dess medlemsstater (bl.a. Sverige) inte kan tillträda ACTA.

Vilka blir de största förändringarna/konsekvenserna av ACTA jämfört med idag?

ACTA kommer att komplettera TRIPs-avtalet (avtalet om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter) i vissa avseenden som kan få stor betydelse när det gäller grov brottslighet. Exempelvis kräver TRIPs-avtalet endast att tullen ska kunna ingripa vid import, medan motsvarande reglering i ACTA även omfattar export. Det kan minska inflödet av förfalskade produkter i Europa. Därutöver kommer ACTA bland annat innebära att det skapas ett nytt forum där intresserade länder kan diskutera dessa viktiga frågor med varandra. Samarbete och informationsutbyte är av stort värde på området. På rent nationell nivå kommer ACTA däremot endast att leda till en mindre justering i varumärkeslagen.

Upp

Varför har ACTA-förhandlingarna inte ägt rum inom ramen för något befintligt organ, exempelvis Världshandelsorganisationen (WTO) eller FN:s organ för immaterialrättsliga frågor (WIPO)?

Skälet till att ACTA-förhandlingarna inte har skett inom ramen för WTO eller WIPO är att vissa länder inte vill diskutera behovet av ytterligare åtgärder mot immaterialrättsintrång. ACTA-parterna var således hänvisade till att förbättra samarbetet sinsemellan eller att inte göra något alls.

Upp

Är inte ACTA meningslöst om inte fler länder är med?

Det är förstås positivt om fler länder ansluter sig till ACTA. De flesta länder vill också skydda immateriella rättigheter. Även om antalet anslutna stater blir begränsat kommer dock ACTA att innebära bättre möjligheter till samarbete och informationsutbyte mellan intresserade länder.

Upp

Har Sveriges riksdag haft inflytande över ACTA:s utformning?

Ja, riksdagens näringsutskott har löpande informerats om förhandlingarna och överlagt om svenska ståndpunkter. Slutresultatet är i överensstämmelse med den ståndpunkt som förankrats i näringsutskottet.

Upp

Har den ACTA-kommitté som inrättas genom avtalet möjlighet att ändra ACTA-avtalet?

Nej, kommittén kan bara föreslå att avtalet ska ändras. För att en ändring ska komma till stånd krävs att parterna till avtalet ingår ett nytt avtal om detta.

Upp

Varför har allmänheten haft begränsad insyn i förhandlingarna?

Förhandlingar om handelsavtal sker i regel under utrikessekretess. Även ACTA-förhandlingarna inleddes under förutsättningen att innehållet i förhandlingsdokumenten inte skulle offentliggöras. Sverige arbetade dock hårt för att ökad öppenhet kring förhandlingarna. Detta arbete gav successivt resultat. Under våren 2009 enades förhandlingsparterna om att offentliggöra ett dokument som beskrev bakgrunden till, syftet med och innehållet i de pågående förhandlingarna. Kort därefter beslutades att offentliggöra dagordningarna inför förhandlingsrundorna. Öppenheten ökade ytterligare i april 2010, då parterna offentliggjorde den konsoliderade förhandlingstexten. Därefter offentliggjordes uppdaterade förhandlingstexter i oktober, november och december 2010.

Upp

Kommer ACTA att hindra fattiga länders tillgång till billiga läkemedel?

Nej, parternas avsikt har aldrig varit att ACTA ska försvåra den lagliga globala handeln med generiska läkemedel. Det har betonats vid flera tillfällen. I debatten har oron framför allt handlat om att man har varit rädd för att ACTA-länderna ska tvingas att ge tullen större möjligheter att ingripa mot misstänkta patentintrång. Som framgår av den slutliga lydelsen omfattar dock tullavsnittet i ACTA överhuvudtaget inte patent. Det är alltså helt klart att ACTA inte kommer att ha någon sådan effekt.

Det har i detta sammanhang även uttryckts en oro för att ACTA ska innebära ett utvidgat ansvar för transportörer av generika eller andra så kallade mellanhänder. ACTA:s bestämmelser om medverkan och förelägganden mot mellanhänder är allmänt formulerade och överlåter till parterna att själva bestämma detaljerna. Dessa bestämmelser uppfylls med god marginal genom det regelverk som redan gäller i bland annat Sverige. ACTA innebär alltså inte någon utvidgning av mellanhänders ansvar.

Upp

Kommer ACTA att leda till mer ingripande åtgärder mot upphovsrättsintrång på internet?

Nej, ACTA:s bestämmelser angående intrång via internet är allmänt formulerade och överlåter till varje part att själv bestämma detaljerna. För svensk del ändrar de ingenting.

Upp

Innebär ACTA att internetleverantörerna görs ansvariga för det innehåll som deras kunder sprider eller laddar ned?

Nej, det är ett missförstånd. E-handelslagens regler om ansvarsfrihet för vissa mellanhänder påverkas inte av ACTA. Missförståndet tycks vara hänförligt till en bestämmelse om frivilligt samarbete. I den bestämmelsen anges att parterna ska sträva efter att främja gemensamma ansträngningar inom näringslivet för att effektivt motverka varumärkesintrång och intrång i upphovsrätt eller till upphovsrätten närstående rättigheter, samtidigt som man upprätthåller en rättmätig konkurrens och, i överensstämmelse med den partens lagstiftning, grundläggande principer såsom yttrandefrihet, rättvis process och skydd för privatliv. Bestämmelsen ger alltså staterna stort utrymme att själva avgöra om och i så fall på vilket sätt denna typ av överenskommelser ska uppmuntras. Det är dessutom upp till staterna själva att avgöra vilka överenskommelser som i så fall ska uppmuntras.

Liknande bestämmelser finns i e-handelsdirektivet och i det så kallade IPRED-direktivet. Behovet av frivilliga åtgärder för att motverka immaterialrättsintrång är något som EU:s medlemsstater även har betonat i andra sammanhang, bland annat i en rådsresolution från mars 2010. Det är också något som kommissionen arbetar med. Så sent som i maj 2011 enades berörda branscher om ett samförståndsavtal om hur man ska reducera försäljningen av förfalskade varor via internet. Den aktuella regleringen i ACTA ändrar alltså ingenting för svensk del.

Upp

Kommer ACTA att innebära utökade möjligheter för tullen att söka igenom mp3-spelare och datorer efter musik eller film?

Nej, ACTA ändrar ingenting när det gäller tullens möjligheter att söka igenom personligt bagage.

Upp

Innebär ACTA att det blir omöjligt att ändra den så kallade IPRED-lagen?

Det svenska genomförandet av det så kallade IPRED-direktivet innebar i huvudsak att det dels skapades vissa möjligheter för rättighetshavare att få ut uppgifter om vem som haft en viss IP-adress vid ett visst tillfälle, dels skapades vissa möjligheter för domstol att ålägga intrångsgörare att bekosta vissa åtgärder för att sprida information om domen i målet. Den sist nämnda frågan regleras överhuvudtaget inte i ACTA och när det gäller IP-adresser anges endast att parterna får, men måste inte, tillhandahålla sådana regler. Ett tillträde till ACTA innebär alltså inte att möjligheterna att ändra dessa regler begränsas.

Upp

Många kritiker återkommer till att ACTA inte hindrar diverse långtgående åtgärder. Vad innebär egentligen detta?

I stort sett alla internationella avtal innebär att staterna enas om en gemensam lägstanivå för det område som avtalet reglerar. Som exempel på detta kan nämnas att TRIPs-avtalet uppställer vissa minimikrav när det gäller det immaterialrättsliga sanktionssystemet, men de parter som så önskar får införa ett mer långtgående skydd. ACTA är uppbyggt på samma sätt. Det är därför sant att de parter som så önskar kan välja att behålla eller införa regler som går längre än ACTA. Denna modell är dock den vanliga när det gäller internationella avtal, oavsett vilket ämnesområde avtalet rör. Staternas handlingsutrymme blir inte heller större genom ACTA än utan avtalet.

Upp

Varför ska polis och åklagare kunna ingripa mot varumärkesintrång även utan angivelse från målsäganden?

På internationell nivå anses det vara väldigt viktig att polis och åklagare kan ingripa även utan angivelse från målsäganden. Annars kan de personer eller organisationer som ligger bakom den olagliga tillverkningen hota målsäganden till tystnad och på så sätt undvika rättsliga åtgärder. Vi har också på internationell nivå uppgifter om att den illegala handeln med förfalskade varor är en av de snabbast växande formerna av organiserad brottslighet. Motsvarande möjlighet att ingripa utan angivelse finns redan idag när det gäller till exempel upphovsrättsintrång. Lagändringen är alltså av mindre karaktär och har under förhandlingarnas gång varit förankrad i riksdagens näringsutskott.

Upp

Relaterat

Justitiedepartementet (e-post till departementet)
Publicerad 1 februari 2012
Uppdaterad 3 februari 2012