Rådet för jordbruk och fiske den 20 september 2011
Efter mötet i rådet för jordbruk- och fiskefrågor i Bryssel konstaterade det polska ordförandeskapet att det fortsättningsvis inte finns ett tillräckligt stöd för kommissionens förslag om EU:s livsmedelshjälp till de mindre bemedlade inom unionen. Sverige, som tillhör de länder som är kritiska mot kommissionens förslag, tycker att kampen mot fattigdomen är viktig, men anser samtidigt att jordbrukspolitiken och livsmedelshjälp inte är rätt väg. Ambassadör Jan Olsson representerade Sverige vid mötet.
Programmet för livsmedelshjälp i EU startades på begäran av välgörenhetsorganisationer för drygt 25 år sedan, då det fanns stora överskottslager av kött, smör och spannmål i EU. Medlemsländerna deltar sedan dess i programmet på frivillig basis, för att ta emot livsmedelsstöd till de sämst ställda. Kommissionen antar varje år en ny plan för livsmedelshjälp.
I takt med att EU:s jordbrukspolitik har marknadsanpassats har dock EU:s livsmedelslager i princip försvunnit. För att kunna fortsätta med livsmedelsstöd, infördes därför en möjlighet att i undantagsfall köpa upp livsmedel, direkt från marknaden med EU-medel. Denna praxis har nu blivit mer en regel snarare än ett undantag och den årliga budgeten för livsmedelsstöd har gått från strax under 100 miljoner euro år 1987 till 500 miljoner euro år 2010.
EU-kommissionen föreslog år 2008 ett permanent treårigt livsmedelsprogram, vilket avvisades av en blockerande minoritet, däribland Sverige. År 2010 presenterade kommissionen ett reviderat förslag, som även det avvisades av samma medlemsländer. Det polska ordförandeskapets avsikt var att på rådsmötet testa om den blockerande minoriteten mot livsmedelsprogrammet kvarstod. Det gjorde den; sju länder, däribland Sverige, ställde sig avvisande till kommissionens förslag om livsmedelshjälp. Ordförandeskapet och kommissionen kommer nu att arbeta vidare med frågan i förhoppning om att finna en lösning inom de närmaste veckorna.
I april 2011 kom domen från EG:s förstainstansrätt som fastslog, till fördel för Tyskland och Sveriges klagan, att det årliga programmet för år 2009, endast i undantagsfall får utgöras av uppköp av livsmedel från marknaden. Följden av denna dom är enligt kommissionen, att budgeten för livsmedelshjälpen för 2012 har krympt från cirka 500 miljoner euro till cirka 114 miljoner. Detta är en konsekvens av att EU numera har relativt låga varulager. Kommissionen har inför EU:s långtidsbudget föreslagit att stödet till livsmedelshjälp från och med 2014, flyttas från jordbruksbudgeten till en annan del av EU:s budget.
Sverige har aldrig deltagit i programmet för livsmedelshjälp. Men i och med att programmet allt mer kommit att finansieras med pengar för uppköp av livsmedel istället för livsmedel från lager så har Sverige via jordbruksbudgeten varit med och finansierat programmet. Sverige arbetar för att överlag minska jordbruksbudgeten och anser inte att man ska hitta nya användningsområden som kan motivera dess storlek.
