Den framtida regleringen av tryck- och yttrandefriheten

Kommittén har bestått av representanter för samtliga riksdagspartier. Ordförande i kommittén har varit justitierådet Göran Lambertz. Kommitténs huvuduppgift har varit att försöka finna en ny teknikoberoende regleringsmodell för tryck- och yttrandefriheten.

Kommittén har arbetat fram ett utkast till en samlad ny yttrandefrihetsgrundlag (NYGL). Ambitionen har varit att göra regleringen av yttrandefriheten så teknikoberoende som möjligt. En grundförutsättning för att få grundlagsskydd enligt NYGL är att yttrandet framförs i ett massmedium. Grundlagen blir automatiskt tillämplig på massmedier som ges ut av ett massmedieföretag. Lagtexten med kommentarer presenteras i betänkandet.

Kommittén har ställt NYGL mot TF och YGL i syfte att undersöka vilka eventuella för- och nackdelar som finns med att ersätta de två grundlagarna med NYGL. Kommittén har funnit att NYGL medför problem när det gäller att avgränsa tillämpningsområdet. Det nya begreppet massmedier kan vid en första anblick framstå som tydligt och oproblematiskt. Men som kommittén redovisar i sina överväganden skapar begreppet en problematisk gråzon. Enligt kommittén rymmer även begreppet massmedieföretag besvärliga gränsdragningsproblem.

De gränsdragningsproblem som kommittén har identifierat innebär inte bara en osäkerhet för dem som bedriver massmedieverksamhet utan också för den som önskar lämna meddelanden för offentliggörande. Osäkerheten berör därmed meddelarskyddet som utgör en av grundbultarna i tryck- och yttrandefrihetsregleringen.

Kommittén har även beaktat EU-rättens betydelse vid vägvalet mellan regleringarna. Enligt kommitténs bedömning är det av grundläggande betydelse att Sverige försvarar sin nationella reglering på det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga området. I det sammanhanget är det viktigt att framhålla att tryck- och yttrandefriheten innehåller konstitutionella värden där beslutanderätten inte har överlåtits till EU. De fördrag som styr EU-samarbetet får anses ge stöd för att hävda att de grundläggande principer som finns i TF och YGL är en del av Sveriges nationella identitet som det ankommer på unionen att respektera.

Kommittén anser att yttrandefriheten bäst stärks och utvecklas genom att TF och YGL förbättras och förtydligas i stället för att ersättas av NYGL. Inom ramen för den nuvarande ordningen har kommittén därför gjort en allmän översyn av TF och YGL med syfte att de båda grundlagarna ska bli så tydliga och lättillämpade som möjligt. Det har skett genom en relativt långtgående översyn av lagarnas uppbyggnad och språk. I vissa fall har bestämmelser flyttats från grundlagarna till vanlig lag.

Under översynen av TF och YGL har ett antal frågor som berör det materiella innehållet i grundlagsregleringen behandlats. Kommittén anser bland annat att det finns ett behov av att förtydliga under vilka förutsättningar tryck- och yttrandefriheten i TF och YGL får begränsas i lag. Andra exempel är förslagen att stärka distributionsplikten beträffande skrifter och att införa ett sammanhållet ansvar för artiklar ur periodiska skrifter när de publiceras i särskilda arkivdatabaser. I betänkandet föreslås också att det införs en så kallad delegationsbestämmelse i TF och YGL som möjliggör att i vanlig lag reglera information som förekommer på förpackningar och i så kallade bipacksedlar.

Utöver huvuduppgiften att överväga om det går att införa en teknikoberoende grundlag har kommittén haft i uppdrag att överväga flera andra frågeställningar och problem. Det har gällt frågan om ett förstärkt integritetsskydd och att stärka den enskildes ställning i processer mot medierna. Uppdraget har även avsett frågan om Sveriges möjligheter att lämna så kallad internationellt rättsligt bistånd på tryck och yttrandefrihetsområdet.

Enligt kommitténs uppfattning finns det i dag inte något behov av en straffbestämmelse vad gäller integritetsintrång inom det grundlagsskyddade området. Kommittén anser inte heller att Sverige kan anses vara internationellt förpliktat att införa en bestämmelse av det slaget. Däremot har kommittén gjort bedömningen att det finns skäl för regeringen att överväga en sådan bestämmelse utanför det grundlagsskyddade området.

Vad gäller enskildas ställning gentemot medierna föreslår kommittén att möjligheten att väcka allmänt åtal vid förtal utvidgas något. Den föreslår också en annorlunda utformad bestämmelse om kvittning av rättegångskostnader i tryck- och yttrandefrihetsmål (kvittning betyder att var och en bär sina egna kostnader) så att kvittning i fortsättningen inte ska kunna ske av det skälet att rätten har en annan uppfattning i skuldfrågan än juryn. Härigenom undviker man att bestämmelsen kommer i konflikt med Europakonventionens så kallad oskuldspresumtion. Kvittning ska kunna ske efter en skälighetsbedömning där en förutsättning är att målsäganden bedöms ha haft särskild anledning att få sin sak prövad.

När det gäller frågan om att lämna internationellt rättsligt bistånd på grundlagsområdet föreslås en ny bestämmelse i TF och YGL. Den innebär att sådant bistånd kan lämnas avseende åtgärder som är tillåtna enligt grundlagarna.

I betänkandet redovisas också två reservationer. Kommitténs ordförande reserverar sig bland annat till förmån för införandet av NYGL.

Kommittén har tidigare lämnat två delbetänkanden, Grundlagsskydd för digital bio och andra yttrandefrihetsrättsliga frågor (SOU 2009:14) och Ny yttrandefrihetsgrundlag?  Yttrandefrihetskommittén presenterar tre modeller (SOU 2010:68).

Ett antal frågor som har väckts inom kommittén har av tidsskäl inte kunnat analyseras djupare eller blivit föremål för närmare överväganden. Särskilt kan nämnas frågan om meddelarskydd för anställda inom privat verksamhet som finansieras med offentliga medel och frågan om att utvidga bestämmelsen om hets mot folkgrupp till att omfatta även transpersoner respektive personer med funktionsnedsättning.

De av kommitténs förslag som kräver ändringar i grundlag föreslås träda ikraft den 1 januari 2015.

Upplysningar om kommitténs ledamöter och experter finns på http://www.sou.gov.se/yttrandefrihet. På webbplatsen finns även annan information om kommittén och dess arbete.