FN-möte om biologisk mångfald i Hyderabad

Den 8-19 oktober 2012 hölls FN:s elfte partsmöte inom Konventionen om biologisk mångfald (COP 11) i Hyderabad, Indien. FN-mötet om biologisk mångfald 2010 i Nagoya, Japan, blev en stor framgång och besluten därifrån följdes upp i Hyderabad.

Logotyp för COP 11

Nagoyaplanen 2011-2020

Konventionen om biologisk mångfald antog vid partsmötet i Nagoya 2010 (COP 10) en uppmärksammad strategisk plan för 2011-2020, den så kallade Nagoyaplanen. Genom Nagoyaplanen antog världens länder en ny global vision med ambitiösa mål för att rädda den biologiska mångfalden till år 2020, kombinerat med ett omfattande åtgärdspaket. En överenskommelse nåddes också om ett internationellt avtal om tillträde till genetiska resurser (ABS-protokollet), som sätter internationella regler för hur genetiska resurser ska få samlas in och hur vinster från nyttjandet ska fördelas.

Nagoyaplanens mål

Nagoyaplanens 20 delmål är ett politiskt åtagande på global nivå. Målen ska nås genom att varje land sätter egna mål med utgångspunkt i planen, anpassat efter nationella förutsättningar och behov. Ett viktigt mål som sattes i Nagoya är att påbörja arbetet med att synliggöra värdet av biologisk mångfald, inklusive det ekonomiska värdet av olika ekosystemtjänster.

Inför COP 11 i Hyderabad ombads de deltagande länderna redovisa sitt arbete med att sätta nationella mål. En mer utförlig redovisning av arbetet med att revidera nationella mål, strategier och aktionsplaner utifrån Nagoyaplanen förväntas i samband med den ordinarie, obligatoriska nationella rapport som ska lämnas in 2014.

Nationella åtaganden i Sverige

I Sverige finns ett utvecklat ramverk för att arbeta målinriktat med biologisk mångfald. Vi har till exempel generationsmålet och miljökvalitetsmål om biologisk mångfald, som ligger i linje med inriktningen för den strategiska planen från Nagoya.

Den svenska regeringen har under 2012, i samband med beslutet om preciseringar och etappmål i miljömålssystemet, uppgett att Sverige på ett tydligt sätt bör ha bidragit till att nå målen i EU:s strategi för biologisk mångfald till 2020 och de globala målen i Nagoyaplanen. I tilläggsdirektivet till Miljömålsberedningen i oktober 2011 pekade regeringen på att målen från Nagoya anger viktiga utgångspunkter för uppdraget att ta fram en strategi för långsiktigt hållbar markanvändning. Sverige rapporterade i juli 2012 till Konventionen om biologisk mångfald om det pågående arbetet inom miljömålssystemet.

Intervju med miljöambassadören

I en webbintervju inför mötet i Hyderabad pekade miljöambassadör Annika Markovic på vikten av att integrera frågan om biologisk mångfald i hela samhällsutvecklingen.

Du behöver antingen installera Adobe Flash Player eller aktivera JavaScript för att se filmen.

Ladda ner Adobe Flash Player kostnadsfritt.
Till filmarkivet

Konventionen om biologisk mångfald

Konvention om biologisk mångfald - Convention on Biological Diversity (CBD) - är en global konvention om naturvård och artskydd. Konventionen undertecknades vid FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio, 1992, och trädde i kraft 1993.

Till konventionen hör ett protokoll om biosäkerhet (Cartagenaprotokollet), och ett protokoll om tillträde till genetiska resurser, det så kallade Nagoyaprotokollet). Nagoyaprotokollet reglerar tillträde till genetiska resurser och rättvis fördelning av vinster som kan uppstå vi nyttjandet av detsamma. Sverige har tillsammans med drygt 90 andra länder skrivit under protokollet och står nu inför ett nationellt genomförande. I Cartagenaprotokollet uppges hur man ska skydda den naturliga biologiska mångfalden från tänkbara risker med att levande modifierade organismer, som utvecklats med modern bioteknik, kommer ut i naturmiljön.

Miljödepartementet (e-post till Miljödepartementet)
Publicerad 1 oktober 2012
Uppdaterad 22 oktober 2012