Vanliga påståenden om invandring

"Sverige ska fortsätta att vara ett öppet och tolerant land. De som flyr undan förföljelse ska kunna få skydd i vårt land och de som vill komma hit för att arbeta ska vara välkomna. Vi ska skapa ett Sverige där vår samhörighet bygger på var vi har vår framtid och inte var vi har vår historia.

Jag och regeringen för en aktiv politik mot antisemitism, islamofobi, antiziganism, afrofobi och annan främlingsfientlighet. För att värna det öppna samhället är det viktigt att fördomar bemöts med fakta. Kring invandringen cirkulerar många myter och felaktiga påståenden. På denna webbsida bemöts ett antal av de vanligaste påståendena om just invandringen och dess effekter".

Erik Ullenhag
Integrationsminister

Blå vägskylt med vit text: Illustration: Blomquist Annonsbyrå AB

Det är vanligt att oriktiga påståenden, halvsanningar och myter sprids, särskilt på internet, om kostnader och problem med invandring. Dessa påståenden bidrar till fördomar, främlingsfientlighet och ibland till rent hat.

Regeringen tar kampen mot rasism, främlingsfientlighet och intolerans på stort allvar. Främlingsfientliga krafter får inte sätta agendan i Sverige. I stället står vi upp för ett öppet och tolerant samhälle för alla. Och vi bemöter fördomar, vilket görs bäst med fakta. Nedan besvaras några av de vanligaste påståendena om invandring. Under svaren finns länkar till källor och mer läsning.

Vanliga påståenden om invandring

Erik Ullenhags presentation av webbsidan

Se integrationsminister Erik Ullenhag presentera webbsidan Vanliga påståenden om invandring.

Upp

1. "Man får inte diskutera migrations- och integrationspolitik"

I Sverige har vi en omfattande yttrandefrihet. Migrations- och integrationspolitiken debatteras och diskuteras dagligen runt om i Sverige. Men den som argumenterar med hjälp av rasistiska och främlingsfientliga påståenden möter självklart berättigade motreaktioner.

Upp

2. "Det pågår en massinvandring och om några årtionden kommer svenskar att vara i minoritet i sitt eget land"

Det största problemet med påståendet är att det bygger på föreställningar om att kvinnor och män med utländsk bakgrund aldrig blir svenskar och att det är ett problem om människor har en bakgrund från ett annat land.

I dag är knappt 16 procent av Sveriges befolkning födda i ett annat land. Statistiska centralbyrån beräknar att andelen utrikes födda kommer att öka något de närmaste åren för att sedan stabiliseras på en nivå kring 18 procent.

Invandringen till Sverige har under de senaste åren varit hög, framför allt till följd av oroligheter i flera länder runt om i världen. Personer kommer till Sverige av olika anledningar och inte enbart för att de har behov av internationellt skydd. År 2013 folkbokfördes 115 845 personer från utlandet i Sverige. Bland dessa finns arbetskraftsinvandrare, flyktingar och andra skyddsbehövande, studenter, anhöriginvandrare och adoptivbarn. Hemvändande svenska medborgare var den enskilt största invandrargruppen och stod för 18 procent av invandringen (knappt 20 500 personer). Utöver dessa kom t.ex. personer från Syrien, Somalia, Polen, Afghanistan och Eritrea. Sammanlagt fanns cirka 170 medborgarskap representerade bland de som kom till Sverige under 2013.

Under 2013 flyttade 50 715 personer från Sverige till utlandet. Migrantnettot, det vill säga den sammantagna effekten av in- och utvandring till och från Sverige var alltså drygt 65 000 personer.

Upp

3. "De flesta så kallade flyktingar saknar flyktingskäl"

Innan uppehållstillstånd beviljas görs en prövning i varje enskilt fall av om de krav som lagen ställer verkligen är uppfyllda. Många av dem som kommer till Sverige i dag flyr från konflikten i Syrien. Människor har också flytt från länder som Irak, Afghanistan och Somalia. Alla dessa länder har drabbats hårt av krig och konflikter. Det är viktigt att veta vad begreppen flykting och skyddsbehövande står för. Det är inte bara flyktingar i snäv mening som kan ha goda anledningar att beviljas skydd i Sverige.

Enligt utlänningslagen får en asylsökande uppehållstillstånd om personen i fråga är flykting, annan skyddsbehövande eller uppfyller kraven i utlänningslagens regel om synnerligen ömmande omständigheter. Flykting är den som känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning eller på grund av kön, sexuell läggning eller annan tillhörighet till en viss samhällsgrupp. Som skyddsbehövande räknas utöver flyktingar bland annat människor som löper risk att straffas med döden, utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling och människor som löper allvarlig risk att skadas på grund av väpnad konflikt.

Under 2013 beviljades 26 811 asylsökande personer uppehållstillstånd i Sverige. Av dessa hade 29 procent flyktingskäl och 64 procent skyddsskäl. Övriga 7 procent beviljades uppehållstillstånd till följd av synnerligen ömmande omständigheter (till exempel svår sjukdom) eller på grund av att det uppstått hinder att verkställa avvisnings- eller utvisningsbeslut. Därutöver överfördes 1 902 kvotflyktingar inom ramen för vidarebosättning i samarbete med FN:s flyktingorgan UNHCR.

Upp

4. "De som får stanna i Sverige tar hit hela släkten"

Anhöriga som kan komma till Sverige är i huvudsak makar, sambor, minderåriga barn och personer som avser att gifta sig eller inleda samboförhållande med någon i Sverige. Det kan också röra sig om andra nära anhöriga. I vissa fall krävs att den som är bosatt i Sverige kan försörja sig och har bostad för att familjen ska kunna återförenas här. Innan uppehållstillstånd beviljas görs en prövning i varje enskilt fall av om de krav som ställs verkligen är uppfyllda.

Anhöriginvandrare kan vara familjemedlemmar till personer som är bosatta i Sverige och är svenska medborgare eller tredjelandsmedborgare. Även familjemedlemmar till EES-medborgare kan följa med eller ansluta sig till EES-medborgare i Sverige som har nyttjat sin rätt till fri rörlighet.

Upp

5. "Sverige är på väg att bli ett muslimskt land"

Uppskattningsvis bor några hundratusen personer i Sverige som har sin bakgrund i huvudsakligen muslimska länder. Den siffran säger emellertid inte något om huruvida personen är troende muslim eller inte. Enligt personuppgiftslagen (1998:204) är det som huvudregel förbjudet att behandla personuppgifter som avslöjar etniskt ursprung eller religiös övertygelse. De muslimska trossamfunden i Sverige har mellan 100 000 - 150 000 medlemmar, vilket motsvarar drygt en procent av Sveriges befolkning. I sammanhanget är det viktigt att påpeka att den svenska staten är och ska fortsätta att vara sekulär.

Upp

6. "Alla utrikes födda som kommer till Sverige lever på bidrag"

Majoriteten av de utrikes födda som bor i Sverige arbetar. Under 2013 var över 750 000 utrikes födda personer sysselsatta. Sedan 2006 har antalet sysselsatta utrikes födda ökat med mer än 180 000 personer. De utrikes födda står för ca 70 procent av sysselsättningsökningen från 2006 till 2013.

Gruppen utrikes födda är en heterogen grupp. År 2013 registrerades till exempel drygt 19 000 uppehållsrätter i Sverige för EES-medborgare och deras familjemedlemmar. De kan t.ex. vara arbetstagare eller egna företagare eller på annat sätt ha tillräckliga medel för sin försörjning. Bland tredjelandsmedborgare som fick uppehållstillstånd i Sverige 2013 var exempelvis 16 000 arbetstagare med arbetstillstånd, 7 600 var studenter, och ca 5 000 var gästforskare, praktikanter, au pairer och adoptivbarn med flera. Ytterligare 10 600 var anhöriga till studenter eller arbetskraftsinvandrare som också ska ha försörjningen ordnad för uppehållstillstånd. Drygt 18 500 var anhöriga till personer som är bosatta i Sverige och är svenska medborgare eller tredjelandsmedborgare. Cirka 40 000 beviljade uppehållstillstånd avsåg flyktingar, skyddsbehövande och deras anhöriga.

År 2012 förvärvsarbetade 54 procent av samtliga flyktingar, skyddsbehövande och deras anhöriga som bor i Sverige. Detta trots att många bara varit i Sverige en kort tid och ännu inte hunnit etablera sig på arbetsmarknaden. En del har egna medel vid ankomsten till Sverige eller försörjs av familjemedlemmar här, men det finns inga samlade uppgifter om hur många det gäller.

Skyddsbehövande och deras anhöriga som saknar jobb kan under den första tiden i Sverige få etableringsersättning. För att få full ersättning måste man studera svenska, delta i samhällsorientering och medverka i arbetsmarknadsinsatser på heltid. Den som tackar nej till ett erbjudet lämpligt arbete kan under vissa förutsättningar förlora rätten till en etableringsplan och därmed även den ekonomiska ersättningen.

Övriga anhöriginvandrare som saknar jobb, egna pengar eller annan försörjning kan, liksom alla andra bosatta i Sverige, ansöka om kommunalt försörjningsstöd. Kommunen kan ställa krav på att man söker jobb och deltar i olika insatser för att bevilja stödet. Om någon annan i hushållet, t.ex. ens make eller maka, har förmögenhet eller inkomster dras stödet vanligen ner. Hela hushållets inkomster ingår vid beräkning av rätten till försörjningsstöd. Alla inkomster såväl lön som statliga bidrag (barnbidrag, underhållsstöd etc) minskar försörjningsstödet i motsvarande mån. För de som har haft försörjningsstöd i sex månader i en följd finns en s.k. jobbstimulans som innebär att man bara behöver räkna in 75 procent av inkomsterna. Jobbstimulansen gäller under två år. Syftet är att det ska löna sig att arbeta och att fler ska gå från bidrag till arbete.

Upp

7. "Nyanlända familjer får mer ekonomiskt bidrag än infödda svenskar"

Huvudregeln är att personer som invandrar ska ha jobb eller annan egen försörjning för att få uppehållstillstånd eller ha uppehållsrätt i Sverige. Dock kan flyktingar och andra skyddsbehövande och deras anhöriga som inte har jobb få statlig etableringsersättning under de två första åren i Sverige. Ersättningen ligger på ungefär samma nivå som försörjningsstödet till vilken familj som helst i motsvarande ekonomiska situation. För att få full ersättning krävs deltagande på heltid i svenskundervisning, arbetsförberedande insatser och samhällsorientering.

På nätet cirkulerar påståenden som räknar upp olika förmåner som en nyanländ arbetslös mamma med tre barn kan få. Beräkningen baseras på ett specifikt exempel som har konstruerats enkom för att maximera påstådda bidrag på ett sätt som inte är möjligt i praktiken. Det är till exempel inte möjligt att få föräldrapenning för samma tid som man har etableringsersättning. Som källa till beräkningen anges ofta Statskontoret. På sin webbplats tillbakavisar Statskontoret att myndigheten är källan till uppgiften.

Upp

8. "För att ta över Sverige får invandrare väldigt många barn"

Ett problem med påståendet är att det bygger på föreställningar om att det skulle vara negativt att just utrikes födda skulle föda många barn och att dessa personer dessutom skulle ha en politisk agenda bakom sitt barnafödande.

Dessutom stämmer inte föreställningen att invandrare skulle få många fler barn än inrikes födda. Som exempel kan nämnas att de som kom till Sverige som skyddsbehövande eller anhöriginvandrare åren 2000 och 2005 i genomsnitt hade mellan 0,4 och 1,5 barn i åldern 0 till 17 år vid invandringstillfället. Efter några år i Sverige hade familjerna hade vuxit något i samtliga grupper. Efter fem år har de flesta kvinnor och män som kom till Sverige åren 2000 och 2005 fortfarande ett eller två barn. Endast ett fåtal har fem barn eller fler.

Utrikes födda kvinnor har ett högre barnafödande de första åren i Sverige, men därefter minskar barnafödandet successivt. Att barnafödandet är högre de första åren i Sverige beror sannolikt på att många kvinnors invandring är knuten till familjebildning och att de kommer till Sverige för att återförenas med sin familj eller för att bilda familj. Utrikes födda som har varit i Sverige sedan barndomen ligger i stort sett på samma nivå vad gäller barnafödande som inrikes födda.

Upp

9. "På grund av invandringen får barnen inte sjunga nationalsången och psalmer i skolan och skolavslutningar får inte hållas i kyrkan"

Av den nya läroplanen för grundskolan, som gäller sedan 2011, framgår att eleverna ska lära sig några av de vanligaste psalmerna och nationalsången. Skolverket anger i den vägledning de tagit fram för skolorna att det går bra att ha skolavslutning i kyrkan om den utformas så att tonvikten ligger på traditioner, högtidlighet och den gemensamma samvaron. Regeringen har också föreslagit att skollagen ändras så att det blir tydligt att elever får samlas i kyrkan vid skolavslutningar och andra högtider samt att psalmer får sjungas. Utbildningen i förskolor eller skolor med offentlig huvudman ska vara icke-konfessionell. Även vid fristående skolor och förskolor ska undervisningen vara icke-konfessionell. Utbildningen i övrigt vid fristående skolor och förskolor får dock ha en konfessionell inriktning under förutsättning att deltagandet i konfessionella inslag är frivilliga.

Upp

10. På grund av invandringen får skolorna inte längre servera fläskkött"

Det finns inga politiska beslut eller riktlinjer om vilken sorts kött som ska serveras i skolor och förskolor. Några förskolor har beslutat att inte servera fläskkött, men de tillhör undantagen. Anledningen är att skolorna till viss del anpassar maten efter elevernas matvanor, t.ex. att erbjuda vegetariska alternativ eller mat utan fläskkött.

Upp

11. "På grund av invandringen anpassar sig Sverige till kvinnofientliga traditioner"

Sverige har en lång tradition av arbete för ett jämställt samhälle där alla kvinnor och män har samma rättigheter och möjligheter. Utvecklingen går framåt, men ännu återstår mycket att göra. Regeringen arbetar aktivt för att öka jämställdheten på arbetsmarkanden, bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck och andra företeelser som strider mot individens rättigheter och regeringens linje är tydlig. Sverige motverkar alla former av förtyck av kvinnor och kommer aldrig att acceptera kvinnofientliga uttryck oavsett ursprung.

Från och med den 1 juli 2014 gäller nya straffrättsliga och civilrättsliga bestämmelser som stärker skyddet mot tvångsäktenskap och barnäktenskap. Två nya brott införs i brottsbalken. Vidare avskaffas möjligheten för barn att få dispens att gifta sig. Reglerna om erkännande av utländska äktenskap skärps också.

Upp

12. "Invandringen har lett till en våg av kriminalitet"

Den absoluta majoriteten utrikes födda, precis som den absoluta majoriteten av inrikes födda, begår aldrig brott. Brott ska alltid bekämpas och den ansvarige ska ställas till svars. Men när en enskild person som invandrat till vårt land begår brott är det inte rätt att skuldbelägga hela gruppen utrikes födda.

Det finns en viss överrepresentation bland utrikes födda i brottsstatistiken som beror på många faktorer. Det handlar bland annat om socialt utanförskap och att det är många unga män som kommer till Sverige (unga män är generellt överrepresenterade i brottsstatistiken).

Dessutom finns det alltid en stor osäkerhet i statistik om kriminalitet. Många brott anmäls aldrig och många av de brott som anmäls klaras inte upp. Ett sätt att försöka mäta och jämföra över tid och mellan länder är enkätundersökningar där de svarande får uppge om de utsatts för brott det senaste året. I sådan statistik sticker Sverige inte ut jämfört med länder som har lägre invandring. Det är lika många eller fler som uppger att de har utsatts för brott i en del länder med lägre invandring till, t.ex. Danmark.

Den nationella trygghetsundersökningen (NTU) som Brottsförebyggande rådet genomför årligen visar även att utsattheten för brott i Sverige generellt sett har minskat mellan 2005 och 2012.

Upp

13. "Invandringen är enbart en belastning för Sveriges ekonomi"

Sverige har en asylpolitik som säkerställer att människor som t.ex. flyr krig och konflikter kan söka och få asyl i vårt land. Inledningsvis behövs insatser, som bekostas av gemensamma skattemedel, för att hjälpa dem som får stanna i Sverige, bland andra nyanlända flyktingar och andra skyddsbehövande och deras anhöriga, att komma in i det svenska samhället. Det handlar t.ex. om svenskundervisning och insatser för att komma snabbare i arbete. När det gäller de långsiktiga statsfinansiella effekterna av invandring finns olika nationalekonomiska studier som gjorts avseende invandring och effekter på exempelvis tillväxt, handel, företagande, löner och offentliga finanser. Det finns inget självklart sätt att foga samman dessa olika perspektiv till ett svar. Det finns studier som pekar på svagt positiva effekter på tillväxten men också studier som pekar på svagt negativa effekter.

När det gäller effekterna av invandring för Sveriges offentliga finanser så är kostnaderna för t.ex. skola, vård och omsorg lägre för utrikes födda än för inrikes födda. Detta beror på att nyanlända invandrare har en gynnsam åldersprofil, dvs. en stor andel är i arbetsför ålder. De lägre offentliga kostnaderna för de utrikes födda motverkas dock av att det tar tid för nyanlända att etablera sig på arbetsmarknaden. Detta gör att de genomsnittliga skatteinbetalningarna för utrikes födda är något lägre än för inrikes födda. OECD uppskattar i en rapport från 2013 den sammantagna effekten av invandring på de offentliga finanserna till en kostnad på 0,57 procent av BNP.

Flera studier pekar på att invandring leder till ökad handel med invandrarnas ursprungsländer, t.ex. visar en svensk studie från 2012 att svenska företag som anställer personer med utländsk bakgrund kan öka både sin export och import. År 2013 var mer än 70 000 utrikes födda sysselsatta som företagare. Mer än 200 000 personer arbetar i företag drivna av personer med utländsk bakgrund. Var fjärde nytt företag som startas, startas av en person med utländsk bakgrund. Studier visar också att företagare med utländsk bakgrund har fler anställda per företag än personer med svensk bakgrund. Det finns teorier om att öppna och toleranta samhällen är mer uppfinningsrika, och Sverige ligger också i topp i flera internationella index över innovationsklimat.

Sammantaget kan vi se att Sverige har kunnat kombinera en förhållandevis hög invandring med en god ekonomisk utveckling. Vi står oss väl såväl när det gäller mått på ekonomisk produktion som bredare välfärdsmått.

Upp

14. "Invandringen leder till lönedumpning"

De internationella studier som har gjorts tyder på att invandringens effekter på inrikes föddas löner är obefintliga eller små. En forskarstudie från 2010 visar att invandring har haft en positiv effekt på de inhemska genomsnittslönerna i ett flertal länder, däribland Sverige

En svensk studie från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) visar att sysselsättningen i Sverige inte har påverkats av utvidgningen av EU:s medlemsländer, trots att närvaron av tillfälliga och permanenta migranter från baltstaterna och flera forna östeuropeiska länder har ökat. Vad det gäller förvärvsinkomsterna för de som bodde i eller nära orter som tar emot migranter uppskattas de ha minskat med 1 procent jämfört med andra delar av landet.

Upp

15. "Invandrarna tar jobben från svenskarna"

Sverige liksom många andra länder står inför det faktum att fler och fler blir äldre samtidigt som färre befinner sig i arbetsför ålder. Fram till och med 2025 kommer 1,5 miljoner människor att fylla 65 år i Sverige. Det behövs fler som människor som arbetar i Sverige.

En vanlig föreställning är att det bara finns ett visst antal jobb i ekonomin och att invandring då leder till att det blir färre arbetstillfällen för landets egen arbetskraft. Invandring bidrar ofta positivt till arbetsmarknaden genom att kompensera för underskott av inhemsk arbetskraft inom vissa yrken. Inom flera yrken utbildas idag för få personer för att möta behoven på arbetsmarknaden. Detta betyder att inom flera yrken är risken stor att det kommer att bli en omfattande brist på arbetskraft under de kommande 10 åren. Yrkesområden med brist på arbetskraft är exempelvis tekniska arbeten, så som civilingenjörer, pedagogiska yrken, yrken inom data och it samt inom hälso- och sjukvård. Tandläkare och läkare är bristyrken och i dag är nästan var tredje läkare i Sverige och drygt var fjärde tandläkare födda i ett annat land.

Arbetskraftsbrist är tillväxthämmande, både för enskilda företag och för samhällsekonomin i stort. På sikt bedöms bristen på arbetskraft inom vissa yrken att förvärras till följd av kommande års fortsatta stora generationsväxling. I vissa delar av landet kommer tillgången på arbetskraft till och med att minska. Arbetskraftsinvandring utgör ett verktyg för att möta de demografiskt betingade utmaningar vi står inför. Åren 2009¬ - 2012 beviljades exempelvis drygt 10 400 arbetstillstånd till dataspecialister, drygt 3 800 tillstånd beviljades under samma period till arkitekter, ingenjörer och tekniker.

År 2013 var mer än 70 000 utrikes födda sysselsatta som företagare. Var fjärde nytt företag som startas i Sverige startas av en person med utländsk bakgrund. Mer än 200 000 personer arbetar i företag drivna av personer med utländsk bakgrund. Studier visar också att företagare med utländsk bakgrund har fler anställda per företag än personer med svensk bakgrund. Dessutom visar forskning att invandring kan bidra till en ökad utrikeshandel och därmed en ökad tillväxt. Utrikeshandeln kan öka då personer med utländsk bakgrund besitter goda kunskaper om bland annat affärskultur, politik och språk i sina tidigare hemländer.

Upp

16. "Det finns en tyst majoritet som anser att Sveriges asylpolitik är en katastrof"

Svenska folket har blivit mer positiva till flyktingmottagning under en följd av år. Det visar undersökningar från bland andra SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Det finns ett fortsatt långsiktigt starkt stöd för så gott som alla konventionsbaserade skäl för uppehållstillstånd. Stödet har ökat i Sverige mellan 1997 och 2013. Dessutom är oron för främlingsfientlighet större än oron för ökad invandring, visar den senaste mätningen från SOM-institutet. Såväl anhöriginvandring som religionsförföljelse och väpnad konflikt uppfattas idag som skäl som bör ges större tyngd än vad som var uppfattningen under 1990-talet.

Eurobarometern mätte 2012 hur invånarna i ett antal europeiska storstäder ser på personer från andra länder. 88 procent av stockholmarna instämde eller instämde starkt i påståendet att förekomsten av utlänningar är bra för staden. Av Malmöborna var siffran 78 procent.

Upp

17. "Den fria rörligheten inom EU leder till social turism"

Den fria rörligheten för personer i Europa omfattar staterna som ingår i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), det vill säga EU-länderna, Norge, Island och Liechtenstein.

Frågan om så kallad social turism dvs. att människor flyttar till Sverige i första hand för att få bidrag förs ofta fram som ett argument för att begränsa den fria rörligheten för vissa EU-medborgare. En rapport från Sieps (Svenska Institutet för Europaopolitiska studier) avseende utvidgningen av EU 2004 och 2007 och invandringen till Sverige visar att utvidgningen ledde till en viss ökning av arbetskraftsinvandring från de nya medlemsländerna i Central- och Östeuropa. Däremot finner rapporförfattarna inga tecken på att det skulle ha medfört en oproportionellt hög belastning av det svenska bidragssystemet. Även brittiska studier pekar åt samma håll. Där anges att utrikes födda EES-medborgare ger ett större nettobidrag till statskassan än infödda britter bland annat då utrikes födda EES-medborgare i mindre utsträckning än inrikes födda mottar olika statliga bidrag och subventioner.

Upp

18. "De som tigger är kriminella och utsatta för organiserad människohandel"

Tiggeri är inte kriminaliserat i Sverige. Däremot kan tiggeri som inte sker av egen fri vilja utan där den som tigger blir utnyttjad av andra, beroende på omständigheterna i det enskilda fallet, utgöra människohandelsbrott eller olaga tvång. I dessa fall är den som utför själva tiggandet ett brottsoffer. Gärningsmannen är den som tvingar eller på annat sätt förmår offret att tigga. Enligt Rikspolisstyrelsen är det svårt att uppskatta hur många personer som faller offer för människohandel för andra ändamål än sexuella i Sverige.

Regeringens nationella hemlöshetssamordnare har inom ramen för sitt uppdrag träffat många företrädare för frivilligorganisationer, myndigheter och kommuner, som i sitt arbete kommer i kontakt med utsatta personer som har rest till Sverige för att finna ett arbete, men som i brist på detta istället försörjer sig genom tiggeri. Hemlöshetssamordnarens erfarenheter är att de personer som tigger här ofta lever i extrem fattigdom i sina hemländer, och att de ofta kan vara utsatta för diskriminering där. Flera av dem som kommer till Sverige och försörjer sig genom tiggeri reser hit i sällskap med sin familj, släktingar eller bekanta. Ett flertal väljer också att leva tillsammans i större grupper här samt att dela på de inkomster de kan få. Även Sveriges kommuner och landsting har gjort en studie baserad på frågor till landets kommuner. SKL:s slutsats är att det främsta motivet för de fattiga EU-medborgare som söker sig till Sverige är den utsatta situationen i deras hemländer och det finns inget, enligt landets kommuner, som tyder på en organiserad brottslighet. Däremot understryker en rapport från Länsstyrelsen i Stockholm att de fattiga EU-medborgarna befinner sig i en särskilt utsatt situation som kan innebära förhöjda risker för att utsättas för olika typer av brott.

Upp

19. "Allt fler invandrare är orsaken till att skolresultaten sjunker"

Flera undersökningar visar på att utvecklingen i stort sett är identisk för inrikes födda elever som för den totala gruppen av elever. I den senaste PISA-rapporten konstaterar Skolverket att även om andelen elever med utländsk bakgrund ökat har detta totalt sett endast mycket marginellt bidragit till resultatnedgången. Resultatnedgången för inrikes födda elever mellan 2003 och 2012 är i stort sett lika stor som för hela elevpopulationen.

Även för den internationella undersökningen TIMSS konstaterar Skolverket att det inte går att hänvisa nedgången till elever med utländsk bakgrund. Så här skriver de i huvudrapporten från TIMSS 2011: "Men den generella nedgången sedan 1995 kan inte hänföras till elever med utländsk bakgrund, utan omfattar hela årskullen i årskurs 8."

Upp

20. "Svenska skattepengar som kunde gått till pensioner går istället till invandrare"

Inkomstpensionerna utgör ett eget system och är inte en del av statsbudgeten. Den allmänna ålderspensionen består av inkomstgrundad pension (inkomstpension och premiepension) och av garantipension till den som inte fått ihop tillräcklig inkomstgrundad pension. Den inkomstgrundade pensionen dominerar och står för nära 95 % av ålderspensionsutgifterna. Inkomstpensionen får man i relation till vad man arbetat och betalat i avgifter. Detta system är skilt från statens budget och antalet utrikes födda påverkar därför inte inkomstpensionssystemet eller pensionärernas inkomstpensioner. Garantipensionen finansieras däremot av statens budget. Den får man i relation till hur länge man bott i Sverige. Den som kommer hit mitt i livet eller i äldre åldrar får en liten garantipension. Yngre hinner bo i Sverige längre och hinner också jobba ihop en inkomstgrundad pension och blir därmed mindre beroende av grundskyddet i form av garantipension. Utöver dessa finns en liten grupp, som inte har en tillräcklig inkomstpension och som inte har tjänat ihop en tillräcklig garantipension, som får det så kallade äldreförsörjningsstödet. Äldreförsörjningsstödet är inkomstprövat och avräknas krona för krona mot all annan inkomst.

Upp