Föräldrastöd - nationell strategi ger vinst för alla

Den 31 mars 2009 lanserade äldre- och folkhälsominister Maria Larsson regeringens förslag till en Nationell strategi för stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap.

Regeringen satsar långsiktigt

Den nationella strategin för utvecklat föräldrastöd är en del av regeringens samlade långsiktiga satsning på att främja psykisk hälsa och att förebygga psykisk ohälsa bland barn och ungdomar. Strategin ska inspirera kommuner att utveckla stöd- och hjälpinsatser till föräldrar i deras föräldraskap.

Stöd för alla

Strategin för ett utvecklat föräldrastöd ska uppmuntra till ett utökat universellt föräldrastöd. Det betyder att alla föräldrar ska erbjudas samma möjligheter till stöd och hjälp. Målet är att främja allas hälsa och positiva utveckling samt att ge alla ett så omfattande skydd som möjligt mot ohälsa och problem. I det arbetat ska inte någon enskild individ eller grupp väljas ut.

• Övergripande mål Alla föräldrar ska erbjudas föräldrastöd under barnets uppväxt (0 - 17 år).
• Delmål 1 Ökad samverkan kring föräldrastöd mellan aktörer vars verksamhet riktar sig till föräldrar.
• Delmål 2 Ökat antal hälsofrämjande arenor och mötesplatser för föräldrar.
• Delmål 3 Ökat antal föräldrastödsaktörer med utbildning i hälsofrämjande metoder och universella evidensbaserade föräldrastödsprogram.

Strategin lyfter fram behovet av samverkan

Ett medel att nå det övergripande målet är att främja en utvecklad samverkan på lokal nivå kring stöd och hjälp till föräldrar. Om alla aktörer vars verksamhet riktar sig till föräldrar inom kommun, landsting, trossamfund, föräldraföreningar, idrottsrörelsen och andra idéburna organisationer samt studieförbund med mera samarbetar, samordnar och samlokaliserar sig ökar samhällets förutsättningar att ge alla föräldrar föräldrastöd från och med perioden kring graviditeten till dess att barnet fyller 18 år. Därför är ett av delmålen ökad samverkan kring föräldrastöd mellan aktörer vars verksamhet riktar sig till föräldrar.

Hälsofrämjande arenor och mötesplatser för föräldrar

Ett annat medel att nå det övergripande målet är att skapa förutsättningar för föräldrar att träffas och utbyta erfarenheter och kunskaper. Hälsofrämjande arenor och mötesplatser för föräldragrupper ger även föräldrar möjlighet att skapa informella kontakter som kan komplettera det stöd som föräldrar har genom sina egna sociala nätverk. Därför är ett av delmålen ökat antal hälsofrämjande arenor och mötesplatser för föräldrar.

Föräldrastödet bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet

Ytterligare ett medel att nå det övergripande målet är att det föräldrastöd som erbjuds bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet. Att använda sig av evidensbaserade modeller, metoder och program, med en värdegrund baserad på barnkonventionen, säkerställer att föräldrastödet har avsedd effekt, dvs. att öka andelen barn som har goda relationer med föräldrarna och att därigenom öka barnens möjligheter till ett gott liv. Därför är ett av delmålen ökat antal föräldrastödsaktörer med utbildning i hälsofrämjande metoder och universella evidensbaserade föräldrastödsprogram.

Selektivt och indikativt förebyggande insatser

Förutom satsningen på det universella föräldrastödet riktar regeringen förstärkta insatser till barn och ungdom som riskerar att utveckla eller som har en psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning. Insatserna omfattar också barn som påverkats av att någon av deras föräldrar har en psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning.

Ett problem för barn som drabbats av psykisk ohälsa är långa väntetider till den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin. Regeringen har kommit överens med Sveriges kommuner och landsting (SKL) om att SKL ska undersöka förutsättningarna för en förstärkt vårdgaranti inom barn- och ungdomspsykiatrin. Syftet är att den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin ska kunna erbjuda besök och behandling inom 30 dagar.

Prioriterad insats inom folkhälsopolitiken

I propositionen En förnyad folkhälsopolitik (prop. 2007/08:110) uppmärksammade regeringen på behovet av ett utvidgat föräldrastöd som en av regeringens prioriterade insatser inom folkhälsopolitiken.

Utredning granskade samhällets föräldrastöd

Den 22 maj 2008 tillsatte regeringen utredningen Nationell strategi för samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap. Utredningens uppdrag var bland annat att ta reda på hur samhällets erbjudande om stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap kan förbättras och ytterligare utvecklas. Ett övergripande mål var att föräldrastöd ska erbjudas kontinuerligt under barnets hela uppväxttid. I januari 2009 presenterade utredningen betänkandet Föräldrastöd - en vinst för alla (SOU 2008:131).

Regeringen satsar 70 miljoner om året

I Budgetpropositionen för 2009 (prop. 2008/09:1) skrev regeringen att folkhälsoarbetet bör fokusera på barnens behov och trygghet och på att skapa möjligheter för föräldrar att få det stöd de behöver och efterfrågar i sitt föräldraskap.

Under 2009 och 2010 satser regeringen varje år 70 miljoner kronor på att stimulera utvecklingen inom föräldrastödet och noga följa utvecklingsarbetet. Statens folkhälsoinstitut (FHI) fördelar pengarna till ett urval kommuner som tillsammans med forskare utvecklar och utvärderar kommunens föräldrastöd. Dessutom ska FHI:

• bilda en samverkansgrupp för föräldrastöd Gruppen ska vara ett stöd i FHI:s uppdrag att sammanställa och sprida kunska om universellt förebyggande föräldrastödjande modeller, metoder och program.
• skapa ett dialogforum för kommuner och idéburna organisationer Syftet med forumet är att deltagarna ska utbyta erfarenheter och sprida goda exempel på lokalt utvecklingsarbete om föräldrastöd.
• ta fram ett system för webben som erbjuder kommuner möjlighet till öppna jämförelser Systemet ska vara frivilligt, webbaserat, enkelt att använda och innehålla kvantitativa uppgifter.