Studentinflytande vid universitet och högskolor

Respektive lärosäte ska ge de studenter som deltar i eller har deltagit i en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som universitetet eller högskolan anordnar. Universitetet eller högskolan ska sammanställa kursvärderingarna samt informera om resultaten och eventuella beslut om åtgärder. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (1 kap. 14 § högskoleförordningen [1993:100])

Studentrepresentanter

Grundregeln är att studenterna har rätt att vara representerade när beslut fattas eller beredning sker som har betydelse för utbildningen eller studenternas situation (2 kap. 7 § högskolelagen). Normalt är det en studentkår vid ett universitet eller en högskola som får utse och entlediga studentrepresentanter (läs mer om studentkårer nedan) (7 § studentkårsförordningen [2009:769]). En generell regel är också att en studentrepresentant ska representera även studenter som inte är medlemmar i en kår (8 § studentkårsförordningen). Det åligger alltså representanterna att se till intresset hos alla studenter inom verksamhetsområdet.

Om beslut i ett ärende ska fattas av en enda person ska information lämnas till och samråd ske med en studentrepresentant i god tid före beslutet. Detsamma gäller om beredning av ett ärende ska genomföras av en enda person.

Om beslut i ett ärende (det kan t.ex. handla om uppläggning eller genomförande av utbildning) ska fattas av en grupp personer har studenterna rätt att vara representerade med minst tre ledamöter. Antalet studentrepresentanter i en sådan grupp får dock vara färre om det finns särskilda skäl med hänsyn till det totala antalet ledamöter i gruppen. Ett universitet eller en högskola får i övrigt själv besluta om studenternas rätt till representation (2 kap. 14 § högskoleförordningen).

Inom vissa områden finns mer specifika bestämmelser som reglerar studenternas rätt till representation. T.ex. har studenterna rätt att vara representerade med tre ledamöter i universitetets eller högskolans styrelse (2 kap. 7 a § andra stycket högskoleförordningen) och med två ledamöter i disciplinnämnden som ska finnas vid varje lärosäte (10 kap. 4 § högskoleförordningen).

Studentkårer

Studentkårer är frivilliga sammanslutningar av studenter vid universitet och högskolor.

Beslut om ställning som studentkår

En sammanslutning av studenter vid en högskola kan ansöka om ställning som studentkår (3 § studentkårsförordningen). Det är högskolan som ska fatta beslut om ställning som studentkår om sammanslutningen uppfyller vissa krav (läs mer nedan) (4 kap. 8 § högskolelagen). Ett sådant beslut ska normalt gälla i tre år. Vidare ska i beslutet anges vid vilken organisatorisk eller geografiskt avgränsad del eller vilka organisatoriska delar av högskolan som sammanslutningen ges ställning som studentkår (4 § studentkårsförordningen). Det kan alltså finnas flera studentkårer vid ett lärosäte. Beslutet får återkallas om studentkåren inte längre uppfyller villkoren eller om kåren skriftligt ansöker om det (5 § studentkårsförordningen).

Beslut om att ge en sammanslutning ställning som studentkår eller om återkallande kan överklagas hos Överklagandenämnden för högskolan (10 § studentkårsförordningen).

Villkor för studentkårer (4 kap. 9-14 §§ högskolelagen)

En studentkår ska ha som huvudsakligt syfte att bevaka och medverka i utvecklingen av utbildningen och förutsättningarna för studier vid högskolan.

En studentkår får inte ha ett verksamhetsområde som är större än en högskola och verksamhetsområdet ska sammanfalla med minst en organisatorisk eller geografiskt avgränsad del av högskolan. Vidare ska en studentkår vara demokratiskt uppbyggd och kunna representera studenterna inom kårens verksamhetsområde.

Alla studenter inom en studentkårs verksamhetsområde ska ha rätt att vara medlemmar i kåren och alla medlemmar ska ha rösträtt vid val till studentkårens högsta beslutande organ.

Ytterligare krav som ställs är att en sammanslutning som vill få ställning som studentkår ska ha stadgar och en styrelse. Stadgarna ska ha antagits av sammanslutningens medlemmar.

I stadgarna ska följande anges:

• sammanslutningens ändamål och verksamhetsområde,
• vilket som är det högsta beslutande organet och hur det utses,
• hur beslut av det högsta beslutande organet och av styrelsen fattas och ges till känna,
• hur inträde i och utträde ur sammanslutningen sker,
• hur stadgarna ändras, och
• hur sammanslutningen upplöses.

Vidare ska studentkåren föra ett register över sina medlemmar och årligen redovisa detta till högskolan. Registret ska också redovisas för högskolan på begäran.

Övriga bestämmelser om studentkårer

När studenterna har rätt att vara representerade i ett organ som täcker flera studentkårers verksamhetsområden eller vid beslut som berör flera studentkårer får studentkårerna gemensamt avgöra hur representanterna ska utses. Om kårerna inte kommer överens får högskolan bestämma hur studentrepresentanterna ska utses.

Om det inom ett av högskolans verksamhetsområden inte finns någon studentkår ska högskolan anordna direkta eller indirekta val av studentrepresentanter.

Statsbidrag för studentinflytande

Staten fördelar årligen ekonomiskt stöd för studentinflytande i universitets och högskolors organ. Fördelningen bygger på antalet helårsstudenter inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå och antalet doktorander omräknat till helårsekvivalenter. Regeringen anförde i propositionen Frihet och inflytande - kårobligatoriets avskaffande (prop. 2008/09:154) att universitet och högskolor årligen bör tillföras 30 miljoner kronor att fördelas till studentkårerna. Bidrag betalas ut också till enskilda utbildningsanordnare i de fall det finns studentkårer vid sådana.

Fördelningen av statsbidrag framgår av regleringsbrevet avseende anslag 2:53 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. inom utgiftsområde 16.