Bolag, ekonomiska föreningar och stiftelser

Det finns olika sorters bolag. De vanligaste är:

• enkla bolag,
• handelsbolag,
• kommanditbolag, och
• aktiebolag.

Förutom bolag finns också bland annat:

• ekonomiska föreningar och
• stiftelser.

Regler om enkla bolag, handelsbolag och kommanditbolag finns i lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag. Regler om aktiebolag finns i aktiebolagslagen (2005:551). Reglerna om ekonomiska föreningar återfinns i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar och reglerna om stiftelser återfinns i stiftelselagen (1994:1220).

Enkelt bolag

Ett enkelt bolag föreligger om två eller flera har avtalat att utöva verksamhet i bolag utan att förutsättningarna för ett handelsbolag är uppfyllda (se nedan). Ett enkelt bolag är inte en juridisk person och saknar rättskapacitet, vilket innebär att bolaget exempelvis inte kan skuldsätta sig. Det är bolagsmännen som själva svarar för sina respektive skulder. Det är viktigt att inte förväxla enkla bolag med enskilda näringsidkare, handelsbolag eller ekonomiska föreningar.

Handelsbolag och kommanditbolag

Ett handelsbolag föreligger om två eller flera har avtalat att gemensamt utöva näringsverksamhet i bolag och bolaget har förts in i handelsregistret. Bolagsmännen i ett handelsbolag är personligen ansvariga för bolagets skulder. Om en eller flera bolagsmän har förbehållit sig att inte svara för bolagets förbindelser med mera än han eller hon har satt in eller åtagit sig att sätta in i bolaget, kallas bolaget för kommanditbolag. Bolagsmannen kallas i dessa för kommanditdelägare. Även ett kommanditbolag måste dock ha minst en bolagsman som obegränsat svarar för bolagets skulder. Den bolagsmannen kallas komplementär.

Aktiebolag

Kännetecknande för ett aktiebolag är att dess verksamhet bedrivs utan att delägarna (aktieägarna) är personligt ansvariga för bolagets skulder. I stället ska bolaget ha ett visst aktiekapital som säkerhet för bolagets skulder. I ett så kallat privat aktiebolag ska aktiekapitalet uppgå till minst 50 000 kronor och i ett så kallat publikt aktiebolag till minst 500 000 kronor. Aktiebolag ska registreras hos Bolagsverket.

EU och bolagsrätten

Det finns flera EG-direktiv på bolagsrättens område och nya förslag förbereds inom rådet och på kommissionens generaldirektorat för inre marknaden. Målsättningen är att skapa likvärdiga förutsättningar för bolag hemmahörande i olika länder inom EU. Sverige deltar aktivt i detta arbete. Samarbetet inom EU har bland annat lett till att en särskild europeisk bolagsform bildats, så kallat europabolag, som kan bildas och verka i alla EU:s medlemsländer. Sedan 2006 finns dessutom möjligheten att bilda så kallade europakooperativ.

Regler om europabolag finns i lagen (2004:575) om europabolag och regler om europakooperativ återfinns i lagen (2006:595) om europakooperativ.

Bolagsstyrning

Frågor om bolagsstyrning (corporate governance) har under senare år rönt allt större uppmärksamhet både i Sverige och internationellt. I Sverige har en kod för bolagsstyrning tagits fram. Koden tillämpas numera på alla aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad. Koden utgör en del av näringslivets självreglering på aktiemarknaden och förvaltas av Kollegiet för svensk bolagsstyrning som ingår i Föreningen för god sed på värdepappersmarknaden.

Ekonomisk förening

En ekonomisk förening har till syfte att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom ekonomisk verksamhet. Medlemmarna ska delta i verksamheten såsom till exempel konsumenter eller leverantörer. Kravet på deltagande ger den ekonomiska föreningsformen en kooperativ prägel. En ekonomisk förening ska ha tre eller flera medlemmar och registreras i Bolagsverkets föreningsregister. En utredning har sett över lagen om ekonomiska föreningar och i december 2010 överlämnat slutbetänkandet En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90).

Stiftelse

En stiftelse bildas genom att egendom avskiljs från en eller flera stiftare för att varaktigt förvaltas som en självständig förmögenhet med ett bestämt ändamål i enlighet med ett stiftelseförordnande. En stiftelse står under tillsyn av länsstyrelsen i det län där styrelsen eller författaren har sitt säte.

Nya regler om bland annat registrering av och tillsyn över stiftelser träder i kraft den 1 januari 2010, se prop. 2008/09:84 och informationsmaterial Nya regler för registrering av och tillsyn över stiftelser, m.m.