Domstol

Justitiedepartementet ansvarar för frågor om Sveriges Domstolar och för att de får förutsättningar för att uppfylla de krav som regeringen ställer. Det innebär att domstolarna har väl fungerande regler och organisation. Enligt grundlagen har domstolarna en självständig ställning. Det innebär att varken riksdagen, Regeringskansliet eller någon myndighet får bestämma hur en domstol ska döma i det enskilda fallet.

Domstolsorganisationen

Sverige har två parallella typer av domstolar med vardera tre instanser - de allmänna domstolarna (tingsrätt, hovrätt och Högsta domstolen) och de allmänna förvaltningsdomstolarna (förvaltningsrätt, kammarrätt och Högsta förvaltningsdomstolen).

Tyngdpunkten på rättskipningen ligger i första instans. Andra instansens främsta uppgift är att kontrollera att de avgöranden som överklagas är riktiga och rätta eventuella felaktigheter. Högsta domstolens och Högsta förvaltningsdomstolens primära uppgift är att skapa vägledning för rättstillämpningen genom prejudikat.

Domstolsverket är central förvaltningsmyndighet för Sveriges Domstolar, som också innefattar hyresnämnderna och Rättshjälpsmyndigheten.

Domstolsprocessen

De allmänna domstolarna handlägger brottmål, tvistemål och ett antal domstolsärenden. De grundläggande reglerna för detta finns i rättegångsbalken och lagen om domstolsärenden. Genom reformen En modernare rättegång, som började gälla den 1 november 2008, genomfördes stora förändringar i det processuella regelverket. Reformen syftar till ett bättre utnyttjande av modern teknik i rättegångar, mer flexibla rättegångsregler samt ett större ansvar för parterna att driva målet fram till avgörande. Reformen innebär också särskilda insatser för hovrättsprocessen i syfte att göra domstolarnas olika uppgifter i instansordningen tydligare.

De allmänna förvaltningsdomstolarna handlägger i allt väsentligt mål som rör tvister mellan enskilda personer och förvaltningsmyndigheter. Sådana mål är t ex skattemål och socialförsäkringsmål. Reglerna för handläggningen i förvaltningsdomstol finns i första hand i förvaltningsprocesslagen. Flera av de förvaltningsrättsliga lagarna innehåller dessutom regler som är särskilt anpassade till den typen av mål som det är frågan om.

Aktuella frågor

Renodling av verksamheten i domstol

Domstolarnas verksamhet ska så långt det är möjligt renodlas till rättskipning. Därför har sedan tidigare ett antal ärendetyper som inte innebär dömande verksamhet flyttats över till olika förvaltningsmyndigheter. Den 1 oktober 2011 träder lagändringar i kraft som innebär att handläggningen i första instans av ytterligare ett antal ärendetyper ska flyttas till förvaltningsmyndighet. Sammantaget motsvarar överflyttningen cirka 26 000 inkomna ärenden per år. Bland de ärendetyper som omfattas av lagändringen finns registreringsärendena enligt äktenskapsbalken, ärenden om dödande av förkommen handling och vissa associationsrättsliga ärenden.

Ny delgivningslag

Den 1 april 2011 trädde en ny delgivningslag och en ny lag om auktorisation av privata delgivningsföretag i kraft. Syftet med förändringarna är att ge bättre förutsättningar för en effektiv och säker hantering av delgivningar. Bland annat har regleringen gjorts mer överskådlig och lättillämpad, det har skapats större möjligheter att använda elektronisk kommunikation och det har lagts ett större ansvar på parterna att bevaka handlingar som domstolar och andra myndigheter skickar i pågående mål och ärenden.

Medling och förlikning - ökade möjligheter att komma överens

Regeringen har i en proposition föreslagit nya regler om medling och förlikning i syfte att öka parters möjligheter att lösa tvister på frivillig väg. Reglerna innebär att en medlingsöverenskommelse ska kunna förklaras verkställbar av tingsrätt. Vidare ska parterna kunna delta i medling utan att riskera att talefrister och preskriptionstider löper ut under pågående medling. För att säkerställa att parterna kan tala fritt inför en medlare föreslås dessutom en tystnadsplikt för medlaren och att medlaren inte ska få höras som vittne i domstol om vad han eller hon har fått veta under medlingsförfarandet. Det som föreslås ska även gälla för gränsöverskridande fall inom EU. Även när en tvist når domstol finns det mycket att vinna på att komma överens. Detta kan ske genom förlikningsförhandlingar under rättens ledning eller särskild medling. Regeringen föreslår att tingsrättens skyldighet att verka för att parter kommer överens skärps. Förslagen träder i kraft den 1 augusti 2011.