Upphovsrätt

Framställningar i tal eller skrift, datorprogram, databaser, musikaliska och sceniska verk, bildkonstverk, byggnadskonst, brukskonst - liksom alla typer av andligt skapande av ett litterärt eller konstnärligt verk - är skyddade genom upphovsrättslagen. Lagen ger konstnärer, författare, kompositörer eller andra skapande personer rätt att bestämma över hur deras litterära eller konstnärliga verk ska användas.

För att ett alster ska anses vara ett verk måste det ha uppnått verkshöjd. Det innebär att verket ska visa upp originalitet eller individuell särprägel som ett resultat av upphovsmannens personliga skapande. Det är med andra ord upphovsmannens säregna sätt att uttrycka något som skyddas, inte de idéer eller fakta som verket kan innehålla.

En upphovsman har ekonomiska och ideella rättigheter till sitt verk. Rättigheterna avser verket både i dess ursprungliga form och när det finns tillgängligt i ändrad form (såsom en översättning eller bearbetning). Upphovsrätten varar under upphovsmannens livstid och 70 år efter hans eller hennes död.

Upphovsmannen har:

Ekonomiska rättigheter

  • rätt att tillåta eller förbjuda mångfaldigande av verket, till exempel fotokopiering eller annan kopiering.
  • rätt att göra verket tillgängligt för allmänheten, dvs. att framföra verket offentligt, att visa det offentligt eller att sprida exemplar av verket.

Ideella rättigheter

  • rätt att - i den omfattning och på sätt som god sed kräver - bli namngiven i samband med att verket utnyttjas.
  • rätt till respekt för verket, det vill säga att verket inte får ändras eller göras tillgängligt för allmänheten i en form eller i ett sammanhang som är kränkande för upphovsmannens litterära eller konstnärliga anseende eller egenart.

I vissa fall får man lov att använda verk utan hinder av det upphovsrättsliga skyddets ekonomiska rättigheter. De ideella rättigheterna ska däremot alltid iakttas. Exempelvis får man lov att citera ur offentliga verk, men ska då namnge källan. De ekonomiska rättigheterna kan också, till skillnad från de ideella, överlåtas på en annan person.

Aktuella frågor

Herrelösa verk i kulturarvsinstitutionernas samlingar

Regeringen har lämnat förslag som ska underlätta digitalisering och förmedling av kulturarvet i situationer när rättsinnehavaren till ett verk är okänd eller inte går att nå och det alltså inte går att få tillstånd till användningen. Verk vars rättsinnehavare är okänd eller inte går att nå benämns i förslaget herrelösa verk.

Genom en ny inskränkning i upphovsrätten ges kulturarvsinstitutioner som arkiv, bibliotek och museer samt radio- och tv-företag med ett public serviceuppdrag möjlighet att digitalisera verk som anses herrelösa och tillhandahålla dem på begäran, till exempel via internet.

En rättsinnehavare ska genom att ge sig till känna kunna hindra fortsatt användning av verket och han eller hon ska då också ha rätt till ersättning från den som använt verket.

Bestämmelserna har sin bakgrund i ett EU-direktiv. De föreslås träda i kraft den 29 oktober 2014.

Upphovsrättslagen

Upphovsrätten skyddar bland annat författares, kompositörers, konstnärers och andra skapande upphovsmäns rättigheter att bestämma över det som de har skapat.

Upphovsrätten regleras i upphovsrättslagen (1960:729). Kompletterande bestämmelser finns i upphovsrättsförordningen (1993:1212) och internationella upphovsrättsförordningen (1994:193).