Utredningen om ekonomi och föräldrasamarbete vid särlevnad

Utredningen om ekonomi och föräldrasamarbete vid särlevnad har regeringens uppdrag att se över bland annat hur särlevande föräldrar samarbetar i frågor som rör försörjning och omsorg om barnet samt hur föräldrarna väljer att fördela detta ansvar för barnet mellan sig. Utredningen ska också belysa vilka faktorer som påverkar ansvarsfördelningen mellan föräldrarna samt behovet av hjälp- och stödinsatser.

För att öka kunskapen om hur särlevande föräldrar i dag gemensamt ansvarar för barnets försörjning och omsorg, och för att klargöra i vilka fall konflikter uppstår och om man från statligt håll kan göra något för att minska risken för konflikter beslutade regeringen i juni 2009 om direktiv till en särskild utredare. Göran Harnesk, generalsekreterare för Bris, är särskild utredare för uppdraget som ska redovisas senast den 31 december 2010.

Det övergripande syftet för utredningens arbete är att skapa bättre förutsättningar för särlevande föräldrar att komma överens i frågor som rör försörjning av och omsorg om barnet.

Målet för utredningens arbete och förslag är att:

• öka kunskapen om hur försörjnings- och omsorgsansvaret för barnet fördelas mellan särlevande föräldrar,
• tydliggöra föräldrarnas gemensamma ansvar för barnets omsorg och försörjning även efter en separation samt
• undanröja hinder och underlätta för särlevande föräldrar att komma överens och samarbeta i såväl ekonomiska som andra närliggande frågor som rör barnet.

Utredningens uppdrag

Utredningen ska:

• granska hur fördelningen av kostnader och inkomster som är kopplade till ett barn påverkar och stödjer en fungerande försörjning och omsorg om barnet när dess föräldrar inte lever tillsammans,
• analysera hur reglerna om ekonomiskt stöd till barnfamiljer påverkar separerade föräldrars beslut rörande vårdnad, boende, umgänge samt fördelningen av försörjningsansvar för det gemensamma barnet. I detta ingår att kartlägga hur existerande regelverk underlättar eller försvårar samarbete mellan föräldrarna,
• belysa omfattningen av särlevande föräldrars behov av hjälp och stöd för att uppnå samförstånd gällande ekonomiska frågor som rör barnet,
• kartlägga och analysera föräldrars uppfattning om förutsättningarna för balans mellan arbete och omsorg om barnet.

Förbättringsåtgärder, regelförändringar och andra åtgärder som kan underlätta och uppmuntra samarbete mellan särlevande föräldrar ska föreslås.

Utåtriktat arbete

Utredningen är angelägen om att få in synpunkter och erfarenheter från både enskilda, myndigheter och organisationer och har bland annat anordnat en hearing om ekonomi och samarbete mellan särlevande föräldrar. På utredningens webbplats finns det möjlighet att lämna synpunkter och utredningen kommer under våren 2010 genomföra ett antal enkäter riktade till såväl enskilda som till olika yrkesgrupper som kommer i kontakt med särlevande föräldrar och deras barn.

Särlevande föräldrar

Av Sveriges cirka 1,9 miljoner barn i åldern 0-17 år har drygt 575 000 barn särlevande föräldrar. Med särlevande föräldrar menas föräldrar som har barn tillsammans men som inte lever ihop. De särlevande föräldrarna utgör vanligtvis två olika hushåll. Särlevandehushållen kan se olika ut vad gäller både familjetyp och ekonomisk situation.

Graden av omsorg om barnet kan också variera mellan särlevandehushållen. Den ena föräldern kan ha barnet boende hos sig hela tiden eller största delen av tiden, medan den andra föräldern enbart har barnet boende hos sig ingen eller liten tid. Båda föräldrarna kan också ha barnet boende hos sig i princip halva tiden var, så kallat växelvis boende.