Miljökvalitetsmålen

I propositionen görs en samlad redovisning av de insatser som bidrar till att miljökvalitetsmålen nås och prioriterade områden för det fortsatta arbetet lyfts fram.

Till grund för förslagen ligger arbetet som skett i Miljömålsrådet och den särskilda Utredningen om miljömålssystemet, SOU2009:83.

Miljökvalitetsmålen har använts som riktmärken för det svenska miljöarbetet sedan år 1999. De anger vilken miljökvalitet som är önskvärd. Systemet har gett dem som arbetar aktivt för miljön nationellt, regionalt och lokalt en gemensam målbild för arbetet. Målen skapar möjligheter för breda genomförandestrategier.

Bedömning av om målen nås

Regeringen bedömer att det finns förutsättningar att med ytterligare åtgärder nå elva av de sexton miljökvalitetsmålen. Ett av målen, Skyddande ozonskikt, är på väg att nås med vidtagna och planerade åtgärder.

Däremot är det fortfarande mycket svårt att nå fyra av målen, Begränsad klimatpåverkan, Giftfri miljö, God bebyggd miljö och Ett rikt växt- och djurliv, även om ytterligare åtgärder sätts in. Orsaken är naturens återhämtningsförmåga och andra förändringar som ofrånkomligen tar tid, samt beroendet av internationella insatser.

Samlad redovisning av insatser för att nå miljökvalitetsmålen

Regeringen har valt att presentera särpropositioner och förstärkta budgetmedel för särskilt prioriterade miljökvalitetsmål. De särskilda satsningar på klimatet, havsmiljön och skydd av värdefulla skogar redovisas i miljömålspropositionen.

De förslag som regeringen lagt i tidigare propositioner bidrar även de till att miljökvalitetsmålen nås.

Ny målstruktur

Målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta. I miljömålspropositionen pekar regeringen ut den miljöpolitiska vägen framåt.

Generationsmålet

Generationsmålet utvecklas till ett övergripande mål som visar inriktningen för samhällets omställning och blir vägledande för miljöarbetet på alla nivåer i samhället.
Generationsmålet utvecklas och slår fast följande:

• Arbetet med att lösa de svenska miljöproblemen ska inte ske på bekostnad av att vi exporterar miljö- och hälsoproblem till andra länder.
• Beslut inom EU och i internationella sammanhang påverkar utformningen av den nationella miljöpolitiken och miljökvaliteten i Sverige.
• Kunskapen om ekosystemtjänster och deras värden är centrala i arbetet med att nå miljökvalitetsmålen och en hållbar utveckling.

Generationsmålet föreslås fastställas av riksdagen.

Etappmål anger stegen mot miljökvalitetsmålen och generationsmålet

Regeringen föreslår att delmålen övergår till etappmål som ska vara delar i de strategier som behövs för att lösa miljöproblemen inom en generation. De nu gällande delmålen bör upphöra att gälla när nya etappmål finns på plats. Regeringen föreslår att det delmål som finns under Begränsad klimatpåverkan för 2020 redan nu benämns etappmål.

Etappmålen föreslås fastställas av regeringen.

Miljömålen ska vara möjliga att nå

De 16 miljökvalitetsmålen kvarstår. Miljökvalitetsmålen ska vara ambitiösa men inte omöjliga att nå. Det undergräver miljömålssystemet. I propositionen föreslås att de bedömningar som görs om målen nås i fortsättningen ska ta hänsyn till att naturen har lång återhämtningstid och att miljöproblemen är gränsöverskridande, det vill säga att Sverige inte ensamt råder över de insatser som behöver genomföras.

Tre av målen får nya formuleringar: Bara naturlig försurning, Säker strålmiljö och Giftfri Miljö. Läs mer under lägesbeskrivning.

Förslag för ett effektivare miljöarbete

Miljömålssystemet utvecklas till att ge tydligare vägledning om hur miljökvalitetsmålen mest effektivt ska nås. Uppföljning och utvärdering skiljs från uppgiften att utveckla strategier med nya etappmål, styrmedel och åtgärder.

• En parlamentarisk beredning tillsätts som ska utveckla strategier med etappmål, styrmedel och åtgärder inom prioriterade områden. Delaktigheten för icke-statliga aktörer ökar genom den parlamentariska beredningen.
• Naturvårdsverket får ett samlat ansvar för miljömålsuppföljningen.
• Oberoende utvärdering och förstärkt analysarbete säkerställer effektiva åtgärder.
• Ett forum med myndighetschefer blir rådgivande till miljöministern.

Miljömålssystemets aktörer

Det miljöarbete som genomförs av alla samhällets aktörer bidrar till att miljökvalitetsmålen nås.

• Myndigheter med ansvar i miljömålssystemet ska inom sitt verksamhetsområde verka för att miljökvalitetsmålen nås.
• Länsstyrelserna får ett tydligare ansvar att verka för att miljömålen nås.
• Det miljöarbete som sker inom kommunerna, näringslivet och av ideella organisationer ska i större utsträckning synliggöras och tillvaratas i miljömålssystemet.