Mål och budget för integrationspolitiken
Målet för integrationspolitiken är lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund.
Nyanländas etablering
Riksdagen beslutade i mars 2010 om propositionen Nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering - egenansvar med professionellt stöd. Reformerna trädde i kraft den 1 december 2010.
Förändringarna innebär att staten tar ett större ansvar för nyanländas etablering:
- Arbetsförmedlingen samordnar insatserna för vuxna flyktingar, andra skyddsbehövande och deras anhöriga.
- Arbetsförmedlingen upprättar tillsammans med den nyanlände en etableringsplan som ska innehålla undervisning i svenska för invandrare (sfi), samhällsorientering och aktiviteter för etablering i arbete.
- Nyanlända som medverkar till att upprätta en etableringsplan och deltar i insatser enligt planen får en statlig etableringsersättning. Ersättningen är utformad för att öka jämställdheten mellan kvinnor och män.
- Den nyanlände får välja en etableringslots som ska ge stöd för att nå egenförsörjning.
Kommunerna har ansvar för sfi och samhällsorientering. Kommunerna ska också ge praktiskt stöd och hjälp till den nyanlände i samband med mottagandet och bosättningen. Bland annat bostadsförsörjning och insatser för nyanlända barn inom förskola och skola är som tidigare ett kommunalt ansvar. Med reformen har en grund lagts för ett mottagande som snabbare kan leda till arbete och egenförsörjning. Ansvarsfördelningen mellan stat, kommun och individ har blivit tydligare.
Samhällsorientering ingår i etableringsplanen för nyanlända flyktingar, skyddsbehövande och deras anhöriga. Orienteringen ska underlätta de nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet. Utredningen om samhällsorientering för nyanlända invandrare utanför flyktingmottagandet har förslagit att kommunerna ska erbjuda samhällsorientering även för andra invandrare. 40 miljoner kronor tillförs per år för samhällsorientering för en utökad målgrupp. Målgruppen ska dock avgränsas jämfört med förslaget i utredningen.
Det urbana utvecklingsarbetet
Det urbana utvecklingsarbetet inriktas på utvärdering, kunskapsinhämtning, kunskapsutbyte och kunskapsspridning, t.ex. genom att seminarier och konferenser anordnas där centrala ämnen kan diskuteras och analyseras. Kommuner med stadsdelar som präglas av låg förvärvsfrekvens, högt uttag av försörjningsstöd och låg behörighet till gymnasiet ska kunna erhålla kunskapsstöd och statistik om utvecklingen.
Ytterligare insatser för jobb, språkkunskaper och företagande
Ytterligare insatser för integration presenteras i budgetpropositionen inom sina respektive utgiftsområden. Det rör sig om bland annat:
- ekonomisk belöning till bra skolor i utsatta områden,
- fortsatt förbättring av sfi samt utreda möjligheten att införa sfi-peng,
- förstärkning av instegsjobben,
- mikrolån samt utvecklad rådgivning och mentorskap för företagare,
- fortsatt verksamhet med nystartskontor, och
- utredning av möjligheten med så kallade nystartszoner.
Budget för 2012:
Verksamhet |
miljoner kr |
|---|---|
Integrationsåtgärder |
131 |
Kommunersättningar vid flyktingmottagande |
4 755 |
Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare |
997 |
Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare |
900 |
Hemutrustningslån |
1 209 |
Från EU-budgeten finansierade insatser för integration av tredjelandsmedborgare |
20 |
Totalt: |
8 012 |
