Mer effektivt mottagande och introduktion för nyanlända

Studier visar att det tar lång tid för nyanlända att etablera sig på arbetsmarknaden. Etableringstakten har varit särskilt långsam för nyanlända med flyktingbakgrund. Med reformen "Nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering - egenansvar med professionellt stöd" vill regeringen påskynda etableringen i arbets- och samhällslivet för nyanlända invandrare.

Varje nyanländ ska utifrån sina egna förutsättningar få professionellt stöd att så snabbt som möjligt lära sig svenska, komma i arbete och klara sin egen försörjning samt ta del av de rättigheter och skyldigheter som gäller i Sverige. En snabbare etablering ska åstadkommas genom att förstärka incitamenten att ta ett arbete och delta i arbetsförberedande insatser. En effektiv etableringskedja skapas genom klarare och tydligare ansvarsförhållanden mellan olika aktörer för att bättre ta tillvara den nyanländes kompetens.

Den reform som föreslås innebär bland annat att:

• arbetsförmedlingen får ett samordnande ansvar för etableringsinsatserna istället för kommunerna.
• en ny ersättning som är lika för alla oberoende var i landet man bor införs och utgår vid aktivt deltagande i etableringsinsatser.
• en ny aktör - etableringslots - införs för att stödja den nyanlände under etableringsperioden.
• nyanlända som har en etableringsplan ska delta i samhällsorientering.

Reformförslaget innebär att kommunerna inte längre har ett samordningsansvar för introduktionen men de kommer även fortsättningsvis ha viktiga uppgifter i flyktingmottagandet och för nyanländas etablering. Det gäller till exempel sfi och annan vuxenutbildning, bostadsförsörjning och insatser för barn och unga. Kommunerna får också ansvar för att erbjuda nyanlända samhällsorientering.

Den nya lagen och andra förändringar i reformen föreslås träda i kraft den 1 december 2010. 920 miljoner kronor per år avsätts för reformen.

Frivillig vidareflyttning

En stor andel nyanlända flyttar direkt till ett mindre antal kommuner i storstadslänen. Samtidigt finns det i alla län kommuner som tecknat överenskommelser med Migrationsverket om att ta emot nyanlända, men där platserna inte fullt ut utnyttjas. I många av dessa kommuner finns goda förutsättningar för arbete och utbildning. Därför kommer regeringen att underlätta och stödja vidareflyttning i organiserad form från kommuner med ett högt mottagande till kommuner med tillgång till god arbetsmarknad inom pendlingsavstånd. Utgångspunkten är att individen har frihet att välja sin bostadsort, men ska ges fler valmöjligheter och bra förutsättningar att få tillgång till introduktionsinsatser som kan leda till arbete, egen försörjning och bra livskvalitet för hela familjen.

Dialog med idéburna organisationer om integration

I januari 2009 beslutade regeringen att bjuda in idéburna organisationer som verkar inom integrationsområdet till en dialog om hur relationerna mellan regeringen och organisationerna kan utvecklas vidare. Fokus för denna dialog ligger på frågor om nyanlända invandrares etablering. Ett åttiotal organisationer som arbetar med nyanlända eller som gör andra insatser för att skapa bättre förutsättningar för en framtida etablering i Sverige, har bjudits in till dialogen.

Resultatet av dialogen redovisades den 31 augusti 2009. Därefter har processen fortsatt med inriktningen att regeringen och organisationerna om möjligt ska kunna träffa en överenskommelse om samverkan på området.

Kompletterande högskoleutbildningar

Ett antal lärosäten anordnar sedan tidigare kompletterande utbildning för personer med avslutad utländsk utbildning på akademisk nivå. I budgetpropositionen för 2009 avsatte regeringen ytterligare 51 miljoner kronor. Sammanlagt satsas 94,2 miljoner kronor per år för integrationsinsatser i högskolan under perioden 2009-2011. Tillskottet avser främst kompletterande högskoleutbildningar för personer med hälso- och sjukvårdsutbildning från tredje land och för lärare med utländsk examen, men även vägledningsåtgärder för personer med utländsk utbildning och/eller yrkeserfarenhet. Inom ramen för satsningen har bland annat 65 läkare och 85 sjuksköterskor med utländsk examen kunnat antas på kompletteringsutbildningar höstterminen 2009. Regeringen har också i propositionen Gränslös kunskap - högskolan i globaliseringens tid (Prop. 2008/09:175) presenterat en rättssäker och effektiv ordning för erkännande av hälso- och sjukvårdsutbildningar från tredje land.

Validering

Många invandrare har gedigna yrkeserfarenheter som efterfrågas på den svenska arbetsmarknaden. Genom validering kan individen ta reda på om och hur den egna kompetensen bör kompletteras för att underlätta inträde i arbete. Validering kan också göra det lättare för arbetsgivare att bedöma den sökandes kompetens. Möjligheten att validera utländsk yrkeskompetens bidrar därför till snabbare inträde på arbetsmarknaden och underlättar val av relevanta kompletterande utbildningar. Sammanlagt har 15 miljoner kronor avsatts för validering av utländsk yrkeskompetens under 2009-2010. Myndigheten för Yrkeshögskolan har fått ett nationellt ansvar för bedömning av utländska eftergymnasiala yrkesutbildningar.

Uppföljning och utvärdering

För att säkerställa att de offentliga insatserna når ut och får effekt har regeringen avsatt sammanlagt 12 miljoner kronor under 2009-2011 för uppföljningar och utvärderingar av integrationspolitiken på lokal och nationell nivå. Regeringen har bland annat gett SCB i uppdrag att regelbundet redovisa statistik som belyser utvecklingen av integration nationellt, i samtliga län, i alla kommuner och i de 38 stadsdelar som omfattas av lokala utvecklingsavtal mellan regeringen och kommunerna.