Hur söker man nåd?
Ett nådebeslut förutsätter normalt att det finns en nådeansökan, men ingenting hindrar att regeringen självmant fattar beslut om nåd. Detta sker dock ytterst sällan.
I de allra flesta fall är det den dömde själv som söker nåd. Vem som helst kan dock söka nåd för en dömd person. Sökanden kan företrädas av ett ombud, vanligen en advokat eller en biträdande jurist på en advokatbyrå. Ingenting hindrar att någon annan uppträder som ombud. Utgångspunkten är att den som anlitar ett ombud själv får stå för eventuella kostnader för detta.
Nåd kan sökas fram till dess att påföljden är helt verkställd. Därefter föranleder en nådeansökan inte någon åtgärd från regeringens sida. Vid en ny ansökan efter ett avslagsbeslut krävs att det presenteras nya eller starkare skäl för att regeringens beslut ska bli något annat än ett nytt avslag.
En nådeansökan bör vara skriftlig och innehålla följande uppgifter:
- den dömdes namn, personnummer, adress och telefonnummer,
- vilken dom som avses; domstolens namn, datum för domen och målnummer,
- vilket beslut man vill att regeringen ska fatta, samt
- vilka skäl som åberopas till stöd för att nåd ska beviljas.
Om ansökan är skriven på ett främmande språk bör den sökande själv försöka få den översatt till svenska.
Nådeansökan bör skrivas under av sökanden personligen eller av ombudet. Om ett ombud anlitas ska en fullmakt i original ges in samtidigt med ansökan.
De handlingar som ges in i ett nådeärende blir allmänna handlingar. Det innebär att uppgifterna i nådeärendet som regel blir offentliga. Uppgifter om den enskilde är hemliga enligt offentlighets- och sekretesslagen endast om det finns någon särskild anledning.
Det är upp till den sökande att ge in den utredning som han eller hon vill ska ligga till grund för regeringens beslut. Sökanden har möjlighet att åberopa allt som han eller hon anser vara av betydelse för bedömningen. Den utredning som sökanden åberopar bör vara skriftlig. Eventuella intyg som man vill åberopa bör ges in tillsammans med nådeansökan. Om nödvändig utredning inte finns tillgänglig då ansökan ges in kan sökanden få möjlighet att inom rimlig tid komplettera ansökan och i vissa fall uppmanas också sökanden att ge in kompletterande utredning. Justitiedepartementet kan vid behov begära in olika yttranden, till exempel från Kriminalvården.
Handläggningen är i huvudsak skriftlig. När ärendet är färdigberett föredras det för justitieministern, som i sin tur föredrar ärendet inför regeringen. Det är regeringen som fattar beslut i nådeärendet.
Handläggningstiden för ett nådeärende varierar, men brukar vara flera månader.
Hur påverkar en nådeansökan straffverkställigheten?
Det är Kriminalvården som ansvarar för verkställigheten av fängelsestraff.
Om en ansökan om nåd har kommit in till Justitiedepartementet senast den dag då den dömde enligt det första beslutet om inställelse ska inställa sig vid en anstalt, ska verkställigheten av fängelsestraffet enligt 13 § lagen (1974:202) om beräkning av strafftid m.m. vanligen anstå till dess att regeringen har fattat beslut i ärendet.
En nådeansökan påverkar dock inte straffverkställigheten om
- den dömde är intagen i häkte eller anstalt,
- nåd har sökts tidigare i samma ärende, eller
- det finns anledning att misstänka att den dömde kommer att hålla sig undan.
I de fall som avses i punkterna 1-3 påverkar en nådeansökan inte Kriminalvårdens åtgärder för att få den dömde att börja avtjäna fängelsestraffet, till exempel genom polishämtning.
Efter ett avslagsbeslut ska den dömde, om dagen för inställelse har passerats, omedelbart inställa sig vid anvisad anstalt. Görs inte det kan Kriminalvården begära hjälp av polismyndigheten med att få den dömde att inställa sig.
I frågor om straffverkställigheten bör man i första hand vända sig till Kriminalvården.
Kan man få uppskov med att avtjäna straffet?
Om det finns särskilda skäl med hänsyn till den dömdes hälsotillstånd, arbets- eller utbildningsförhållanden eller andra omständigheter får Kriminalvården, enligt 12 § lagen om beräkning av strafftid m.m., på ansökan av den dömde bevilja uppskov med verkställigheten av fängelsestraffet under en tid av högst sex månader från den dag då domen blev verkställbar. Om synnerliga skäl finns får ytterligare uppskov beviljas med högst sex månader.
I frågor som gäller uppskov med att avtjäna ett fängelsestraff bör man i första hand vända sig till Kriminalvårdens placeringsenhet.
