Antibiotikaresistens

För att även i framtiden kunna använda antibiotika som effektiva läkemedel för behandling av bakterieinfektioner hos människor och djur krävs ett samordnat arbete mot antibiotikaresistens. Riksdagen antog propositionen Strategi för ett samordnat arbete mot antibiotikaresistens och vårdrelaterade sjukdomar i mars 2006. Även EU och Världshälsoorganisaitonen, WHO, arbetar för att motverka antibiotikaresistens. Under Sveriges ordförandeskap i EU hösten 2009 var tillgången till verksamma antibiotika en prioriterad fråga.

Strategi mot antibiotikaresistens och vårdrelaterade sjukdomar

Strategin framhåller att kommuner och landsting har en särskilt viktig roll i arbetet för en god hygienisk standard och en rationell användning av antibiotika. Som stöd för deras arbete har kraven på en god hygienisk standard i hälso- och sjukvården samt tandvården förtydligats.

En annan viktig del i strategin är det internationella samarbetet. I Sverige är antibiotikaresistens inte lika vanligt som i många andra länder. För att hålla förekomsten av antibiotikaresistens på en låg nivå även i framtiden, krävs internationellt samarbete för att få fler länder att arbeta för en mer säker användning av antibiotika. Genom att människor, djur och livsmedel i dag färdas över nationsgränser mer än någonsin tidigare, ökar dessutom risken för att resistenta bakterier sprids över världen. Antibiotikaresistens är alltså ett globalt problem för folkhälsan.

EU-samarbete om antibiotikaresistens

Sverige prioriterade antibiotikafrågan under sitt ordförandeskap i EU hösten 2009. Så gjorde även de slovenska, franska och tjeckiska ordförandeskapen, vilka föregick det svenska ordförandeskapet.

År 2001 antog EU:s hälsoråd en rekommendation om bland annat antibiotikaresistens. Syftet med rekommendationen är att på sikt skapa en EU-strategi för att motverka uppkomst och spridning av antibiotikaresistens. Rekommendationen omfattar fyra områden: övervakning av resistensläget och antibiotikaförbrukning, förebyggande åtgärder, forskning och produktutveckling samt internationellt samarbete.

Det slovenska ordförandeskapet anordnade i mars 2008 en expertkonferens om antibiotikaresistens. Hälsoministrarna diskuterade dessutom frågan vid det informella ministermötet i Slovenien i april 2008. Resultatet från dessa diskussioner har resulterat i ett förslag till rådsslutsatser för antagande vid ministerrådet för sysselsättning, socialpolitik, hälso- och konsumentfrågor (EPSCO-rådet) den 10 juni 2008. Syftet med slutsatserna är att på nytt uppmärksamma frågan på EU:s dagordning och följa upp de rekommendationer som lämnades 2001. Sverige stöder fullt ut förslaget till rådsslutsatser.

Vid ministerrådets möte för sysselsättning, socialpolitik, hälso-och konsumentfrågor (EPSCO-rådet) i Bryssel den 10 juni 2008 antog ministerrådet rådsslutsatserna om så kallad antimikrobiell resistens.

Det svenska ordförandeskapet har tagit ytterligare ett steg och riktat in diskussionen på möjliga drivkrafter för att nya, verksamma antibiotika ska utvecklas. Det informella mötet i EPSCO-rådet den 6-9 juli i Jönköping 2009 och konferensen Innovativa stimulansåtgärder för utvecklandet av nya antibiotika, som ordförandeskapet arrangerade den 17 september i Stockholm, var viktiga fora för att belysa problemen och diskutera vägar framåt.

Förhandlingarna under ordförandeskapet har bland annat resulterat i att EU-länderna har givit kommissionen i uppdrag att inom två år ta fram en handlingsplan med konkreta åtgärder för att stimulera utvecklingen av antibiotika. Länderna har också enats om att regelbundet ta fram analyser som visar hur efterfrågan på och utbudet av antibiotika ser ut. Att generellt stödja forskning, utveckling och överföring av kunskap sinsemellan är de också eniga om. EU ska dessutom skapa effektivare procedurer för att godkänna antibiotikaläkemedel för lansering på marknaden.

Ordförandeskapet har också lyckats få till stånd ett samarbete mellan EU och USA mot antibiotikaresistens, vilket fortsätter genom en transatlantisk arbetsgrupp.

Världshälsoorganisationens resolution mot antibiotikaresistens

Vid Världshälsoförsamlingens årliga möte 2005 beslutades att godkänna den resolution om åtgärder för att förbättra arbetet mot antibiotikaresistens som Sverige tillsammans med de övriga nordiska länderna var initiativtagare till. Resolutionen innehåller en uppmaning till medlemsländerna att säkerställa ett enhetligt och tvärsektoriellt arbete för att motverka uppkomst och spridning av mikroorganismer som är motståndskraftiga mot viktiga läkemedel, t.ex. antibiotika. Vidare uppmanas WHO att aktivt stödja medlemsländerna och att regelbundet återrapportera hur arbetet framskrider.

Fakta om antibiotikaresistens

Antibiotika är läkemedel som används mot bakterier. Antibiotikaresistens betyder att bakterierna har utvecklat motståndskraft mot antibiotika, så att de inte längre har någon effekt. Bakterier som har utvecklat resistens mot antibiotika har blivit ett mycket stort problem runt om i världen. Även om tecken finns på en oroande utveckling också i Sverige uppfattas situationen fortfarande som bättre än i många länder.

Vårdrelaterade sjukdomar är sjukdomar som uppstår i samband med undersökning, vård eller behandling inom hälso- och sjukvården eller tandvården. Patienter kan ha ett flertal kontakter med olika kliniker och vårdpersonal. Detta ökar risken för att smittsamma sjukdomar sprids mellan patienter och vårdande personal.