Internationellt samarbete inom utbildnings- och forskningsområdet

Nordiska ministerrådet

Nordiska ministerrådet är de nordiska regeringarnas officiella samarbetsorgan. Samarbetet omfattar Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige samt de självstyrande områdena Färöarna, Grönland och Åland. Ordförandeskapet roterar mellan de fem länderna. År 2012 innehar Norge ordförandeskapet och år 2013 är det Sveriges tur.

Grunden för det nordiska samarbetet inom utbildnings- och forskningsområdet för perioden 2011-2013 är Ministerrådet för utbildning och forsknings strategi "Kunskap för grön tillväxt och välfärd". Av strategin framgår att Norden ska vara en föregångsregion för kompetensutveckling och forskning. Norden ska också vara ett sammanhängande, dynamiskt utbildnings- forsknings- och innovationsområde där hög utbildnings- och forskningskvalitet eftersträvas.

Genom ramprogrammet Nordplus stärks samverkan och integration mellan de nordiska länderna. Syftet med Nordplus är att främja livslångt lärande och mobilitet. Sedan år 2008 deltar också de baltiska länderna i programmet. År 2011 förhandlades ett nytt ramprogram fram. Det trädde ikraft år 2012 och sträcker sig fram till och med år 2016.

EU - Europeiska unionen

Sverige är sedan 1995 med i Europeiska unionen, EU. Idag består unionen av 27 länder. EU stiftar inga lagar direkt för utbildning. Samarbetet sker genom olika samarbetsprogram och gemensamma överenskommelser. Däremot finns viss EU-gemensam lagstiftning till exempel om erkännande av examina i de europeiska länderna.

I EU:s samarbetsprogram för utbildningsområdet, Programmet för livslångt lärande, deltar förutom medlemsländerna också EES-länderna, och ansökarländerna. Ytterligare några europeiska länder deltar men då bara i vissa av programdelarna. Totalt deltar 39 länder i större eller mindre omfattning.

EU-länderna enades år 2010 om Europa 2020-strategin. Målet för denna är att till år 2020 skapa en smart och hållbar tillväxt för hela EU för att på så sätt uppnå ett konkurrenskraftigt samhälle baserat på kunskap, innovation, resurseffektivitet och sammanhållning. Av de fem mål som satts upp för samarbetet berör ett direkt utbildning och ett forskning.

Forskning och utveckling

Europa 2020-strategin och dess flaggskeppsinitiativ Innovationsunionen innebär ett ökat fokus på forskning och innovation för tillväxt, konkurrenskraft och hållbar utveckling. Inom ramen för Europa 2020-strategin har Europeiska rådet beslutat om ett mål som innebär att satsningarna på forskning och utveckling i unionen ska uppgå till 3 procent av BNP år 2020. Sveriges målsättning är att de offentliga och privata investeringarna i forskning och utveckling ska uppgå till ungefär 4 procent av BNP 2020.

Europeiska rådet beslutade i februari 2011 att det Europeiska forskningsområdet ska vara förverkligat 2014. Syftet med Europeiska forskningsområdet är att skapa ett fritt flöde av kunskap, forskare och forskningsresultat inom EU. Viktiga delar av arbetet rör mobilitet, forskningens infrastruktur, internationellt samarbete med länder utanför EU samt kunskapsöverföring mellan bland annat akademi och näringsliv.

EU:s finansiering av europeisk forskningssamverkan sker huvudsakligen via ramprogrammet för forskning, utveckling och demonstration. Det svenska deltagandet inom ramprogrammet är framgångsrikt. Sverige har under de senaste ramprogrammen tagit hem cirka 4 procent av de medel som fördelas.

Utbildning

Utbildningssamarbetet sker genom särskilda samarbetsprogram, gemensamma överenskommelser och utbyte i policyfrågor. Som ett resultat av Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla har utbildningsministrarna enats om gemensamma europeiska mål för medlemsländernas utbildningspolitik inom programmet Utbildning 2020. Fyra mål ska uppnås till år 2020:

• Att göra livslångt lärande och rörlighet till verklighet
• Att förbättra utbildningens kvalitet och effektivitet
• Att främja social sammanhållning, aktivt medborgarskap och lika möjligheter för alla
• Att öka kreativiteten och innovationsförmågan, inklusive företagarandan, på alla utbildningsnivåer.

Inom ramen för programmet för livslångt lärande ges studerande möjligheter till studier i ett annat europeiskt land och de som arbetar med utbildning ges möjligheter till samarbete över gränserna.

Köpenhamnsprocessen för Yrkesutbildning

Inom yrkesutbildningen sker ett fördjupat samarbete inom ramen för Köpenhamnsprocessen där EU:s ministrar för yrkesutbildning, de europeiska arbetsmarknadsparterna och EU-kommissionen enats om gemensamma mål fram till 2020 samt en handlingsplan med kortfristiga mål att uppnå till 2014, där nationella åtgärder kombineras med stöd på europeisk nivå. På nationell nivå bedrivs bland annat genomförandet av tre rekommendationer; om en europeisk referensram för kvalifikationer för livslångt lärande (EQF), om ett europeiskt system för meritöverföring inom yrkesutbildningen (ECVET) och om en europeisk ram för kvalitetssäkring av yrkesutbildning (EQAVET). Det övergripande målet med samarbetet är öka mobileten och underlätta tillgången till livslångt lärande i Europa.

Europarådet

Europarådets viktigaste roll är att stärka demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen i alla rådets 47 medlemsstater. Arbetet inom utbildningsområdet har koncentrerats kring utbildning för demokratiskt medborgarskap och mänskliga rättigheter samt interkulturell förståelse. Europarådet arbetar även för att främja erkännandet av utbildning och examina samt för att stödja utvecklingen av den högre utbildningen.

Bolognaprocessen

Sverige deltar aktivt i Bolognaprocessen, som syftar till att öka samarbetet när det gäller högre utbildning i Europa. Målet är att utbildningar och examina ska bli mer jämförbara, vilket bland annat ska skapa större rörlighet för alla - studenter, lärare och yrkesverksamma. Processen omfattar 47 europeiska länder och är ett mellanstatligt samarbete.

OECD - Organization for Economic Co-operation and Development

OECD är en internationell samarbetsorganisation för ekonomisk utveckling med 34 medlemsländer. Den fungerar som ett forum för analys och utbyte av idéer och erfarenheter. Verksamheten ska stimulera till långsiktig ekonomisk tillväxt och sysselsättning samt vidgad icke diskriminerande världshandel. Inom utbildningsområdet arbetar OECD med jämförande statistik och tematiska översyner.

OECD spelar en viktig roll när det gäller analys och diskussion av utbildningspolitik genom jämförande statistik och översyner av utbildningssystemen i medlemsländerna som bidrar till diskussioner om utbildningspolitiken. Sverige deltar aktivt i OECDs arbete på utbildningsområdet. Den mest kända av OECDs studier heter PISA. PISA är en internationell undersökning av läsförståelse och kunskaper i matematik och naturvetenskap hos 15-åringar.

I studien deltar 67 länder. Denna typ av studier ger ett värdefullt referensmaterial på hur svenska elevers utbildningsnivå förhåller sig till omvärlden. Under kommande år kommer flera intressanta omfattande undersökningar att publiceras inom vuxenutbildnings- och lärarområdet.

Inom forskningsområdet deltar Sverige i arbetet i kommittén för forsknings- och innovationspolitik. Där diskuterar och jämför medlemsländerna prioriteringar inom forskningsområdet. Studier har initierats, till exempel om forsknings- och innovationssystem i olika länder, där bland andra Sverige, studerats för att förstå hur forskning och utveckling påverkar tillväxt och sysselsättning.

Unesco

Unesco arbetar för att bygga fred genom mellanstatligt samarbete inom utbildning, vetenskap, kommunikation och kultur. Många svenska organisationer, nätverk och personer samarbetar med Unesco.

Unesco (United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization) grundades 1946 och är ett fackorgan inom FN-systemet. Unesco är inte i första hand en biståndsorganisation utan en samarbetsorganisation där medlemsländerna, för närvarande 195 stycken, arbetar med till exempel utveckling av utbildningssystemen, etik inom forskningen, press- och yttrandefrihet och bevarande av kulturarv, det vill säga frågor som är globalt relevanta.

Medlemsländerna samarbetar inom Unesco för att diskutera frågor som till exempel vilken utbildning som behövs i framtiden. Unesco har en nyckelroll i arbetet med att uppnå FN:s millenniemål främst inom utbildningsområdet och leder arbetet inom FN:s årtionde för läskunnighet (2004-2013) samt FN:s årtionde för utbildning för hållbar utveckling (2005-2014).Unesco arbetar tillsammans med sina medlemsländer, med biståndsgivare och övriga FN-systemet men också med experter, expertorganisationer samt frivilligorganisationer inom sina verksamhetsområden. Unesco har även en roll som biståndsgivare främst inom utbildningsområdet och i katastrofområden med medel från bland andra Världsbanken och nationella biståndsorgan.

Svenska Unescostrategin

Regeringen har antagit en samlad strategi för allt svenskt samarbetet med Unesco för tiden 2008-2013. Inom utbildningsområdet ska Sverige särskilt prioritera undervisning om global hållbar och rättvis utveckling. Inom vetenskapsprogrammet ska Sverige arbeta för stöd till kapacitetsutveckling för att göra till exempel analysarbete och för att sprida kunskap om olika länders forskningspolitiska strategier. Inom kulturprogrammet ska Sverige arbeta för att stärka arbetet med att bevara materiella och immateriella kulturarv. Inom kommunikationsprogrammet prioriteras grundläggande principer om press- och yttrandefrihet och tillgång till kunskap och information för alla.

Sveriges relation till Unesco

Unescos stadgar säger att ska alla medlemsstater ska ha ett rådgivande nationellt organ för Unesco-frågor. I Sverige är detta Svenska Unescorådet som är länken mellan FN-organet Unesco och Sverige. Svenska Unescorådet har två huvuduppgifter: att ge regeringen råd kring Unescos verksamhet och att informera om och väcka intresse i Sverige för Unescos arbete.

Under 2012 gör Sverige en organisationsbedömning av Unesco där organisationens relevans och interna och externa effektivitet med mera kommer att bedömas.

Sverige kandiderar till Unescos styrelse för perioden 2013-2017.