Förnybara drivmedel
Transporter har under lång tid varit den sektor där energianvändningen ökat mest. Idag står sektorn för ungefär en fjärdedel av Sveriges totala energianvändning. Transporter är även den sektor om står för de största koldioxidutsläppen i Sverige. Medan andra sektorer, såsom industri, bostäder och energi sedan 1990 kontinuerligt minskat sina utsläpp, genom effektivisering och minskad användningen av fossila bränslen, har ansträngningarna för att minska transportsektorns utsläpp varit mindre framgångsrika. Det är därför en särskilt viktig uppgift att minska utsläppen inom transportsektorn, vilket sker inte minst genom regeringens satsningar på förnybara drivmedel. Med biodrivmedel menas vätskeformiga eller gasformiga bränslen som framställts av biomassa och som används för transportändamål. Begreppet förnybara drivmedel inkluderar utöver biodrivmedel även förnybar el som används för transportändamål.
Mål för andel förnybar energi i transportsektorn
Målet är att andelen förnybar energi i transportsektorn ska vara minst 10 procent år 2020. Av nedanstående tabell framgår att användningen av förnybara drivmedel ökat kraftigt under senare år, men från en låg nivå. Under 2008 uppgick den totala användningen av biodrivmedel till 4.8 procent. Av de biodrivmedel som främst används i Sverige, dvs etanol, FAME (FAME är samlingsnamnet för fettsyra metylestrar, av vilka RME (rapsmetylester) är den vanligaste i Sverige idag) och biogas är det etanolen som står för den största andelen. I internationella jämförelse framstår 4,8 procent som en mycket hög andel. I Europa är det bara Tyskland som har en högre andel förnybara drivmedel. Mycket arbete återstår dock för att uppnå målet om 10 procent år 2020.
Åtgärder för att stimulera användningen av förnybar energi i transportsektor
Regeringen har vidtagit ett stort antal åtgärder för att främja utvecklingen och användningen av förnybar energi i transportsektorn. Ett ekonomiskt styrmedel som under lång tid använts i detta syfte är beskattningen av drivmedel. Biodrivmedel är befriade från såväl energi- som koldioxidskatt. Regeringen har även under mandatperioden på olika sätt skapat incitament för att köpa fordon som är anpassade för biodrivmedel. Miljöbilsbonusen och fordonsskatten har använts som verktyg i detta arbete. Under de senaste åren har regeringen även avsatt betydande resurser för utveckling, forskning, demonstration och kommersialisering av förnybara drivmedel. Senast i budgetpropositioen för 2009 avsattes 875 miljoner för kommersialisering av ny energiteknik, vilket i första hand avsåg förnybara drivmedel. Genom ett flertal riktade satsningar har regeringen vidare lyft fram särskilt prioriterade eller intressanta områden. Det nyligen fattade beslutet om stöd för biogasanläggningar är ett exempel på sådan satsning.
Hållbarhetskriterier för förnybar energi i transportsektorn
För att säkerställa att förnybara drivmedel verkligen är hållbara har man inom EU kommit överens om ett antal hållbarhetskriterier som måste uppfyllas för att biobränslen ska få räknas mot den ovan nämnda målet om 10 procent, eller få olika stöd. Ett syfte med hållbarhetskriterierna är att förhindra att europeisk efterfrågan av biodrivmedel leder till negativa effekter i andra delar av världen. Ett exempel på sådan negativ effekt kan vara att skyddsvärda naturområden förstörs för att bereda plats för biodrivmedelsproduktion. Hållbarhetskriterierna anger helt enkelt att biodrivmedel som producerats på detta sätt inte får räknas som förnybara och därmed inte kan få skattenedsättning eller andra stöd och att de inte heller får räknas med i olika länders redovisning mot 10 procents målet. Hållbarhetskriterierna säkerställer även att biodrivmedlen verkligen leder till en reduktion av koldioxidutsläpp jämfört med fossila motsvarigheter. Detta görs genom att alla producenter måste ange hur stora utsläpp av växthusgaser som produktionen orsakat, exempelvis vid odling, transporter och bearbetning. Hållbarhetskriterierna ska införlivas i svensk rätt i slutet av 2010.
