Myndigheter

Till varje departements ansvarsområde hör ett antal statliga myndigheter. Polisen, Migrationsverket och Skatteverket är ett par exempel. Det är myndigheterna som ska tillämpa de lagar och utföra den verksamhet som riksdag och regering har beslutat om.

Utöver de generella regelverken om ekonomisk styrning och myndigheternas befogenheter och skyldigheter, beslutar regeringen om förutsättningarna för varje myndighets verksamhet. Det sker i myndighetens instruktion, i årliga så kallade regleringsbrev och i särskilda beslut om uppdrag.

Regeringskansliet förbereder regeringens beslut om regleringsbrev och uppdrag.

I myndighetens instruktion framgår bland annat myndighetens huvudsakliga uppgifter och ledningsformer.

I regleringsbreven framgår hur mycket pengar myndigheten har till sitt förfogande under året och ibland vissa särskilda uppdrag och krav på återrapportering till regeringen.

Utnämning och försörjning av statliga chefer

Myndigheterna är regeringens viktigaste instrument för att genomföra sin politik. Myndighetscheferna, eller ibland myndigheternas styrelser, ansvarar för myndigheternas verksamhet inför regeringen. Därför är regeringens utnämningsmakt och chefspolitik viktig.

Regeringens utnämningsmakt omfattar beslut om anställning av myndighetschefer, överdirektörer och länsråd samt tillsättningar av styrelser och insynsråd. Övriga anställningar beslutas av respektive myndighet.

Regeringen följer upp myndigheternas verksamhet

Resurserna inom den offentliga sektorn ska utnyttjas på bästa sätt och användas där de bäst behövs. Därför krävs att myndigheternas verksamhet och resultat följs upp och utvärderas.

Varje år lämnar myndigheterna en årsredovisning till regeringen, med information om bland annat kostnader, intäkter och resultat. Utifrån årsredovisningarna kan regeringen följa upp och utvärdera myndigheternas verksamhet.

Årsredovisningarna ligger också, tillsammans med de budgetunderlag som myndigheterna lämnar, till grund för arbetet med nästa års statsbudget och regleringsbrev.

Företrädare för regeringen och Regeringskansliet träffar varje år myndighetens ledning i en så kallad myndighetsdialog där parterna diskuterar myndighetens resultat och fortsatta inriktning.

Regeringen styr som kollektiv

Regeringen har ganska stora möjligheter att styra myndigheternas verksamhet. För att ge myndighetsledningarna goda förutsättningar att på bästa sätt utforma verksamheterna inriktas styrningen på att vara strategisk och långsiktig.

Regeringen får inte styra hur en myndighet ska tillämpa en lag eller besluta i ett enskilt ärende som rör myndighetsutövning. I många andra länder är det vanligt att ett enskilt statsråd har makt att genom beslut direkt ingripa i myndigheternas löpande arbete. I Sverige saknas sådana möjligheter. Regeringens kollektiva beslutsfattande och förbudet mot direktiv till myndigheter i enskilda ärenden är uttryck för vad som i dagligt tal brukar kallas förbud mot ministerstyre.