Finansiering av forskning i Sverige

Statliga anslag för forskning uppgår till 30,33 miljarder kronor för 2012.

Staten är den största finansiären av forskning vid universitet och högskolor. De viktigaste statliga forskningsfinansiärerna vid sidan av de direkta anslagen från staten för forskning och forskarutbildning till universitet och högskolor är forskningsråd, Verket för innovationssystem och några andra forskningsfinansierande myndigheter. Även forskningsstiftelser, EU, kommuner och landsting finansierar forskning.

Näringslivet investerar nästan tre gånger mer i forskning och utveckling än vad staten gör. Nästan all investering i forskning från näringslivet stannar dock inom företagssektorn.

Forskningsfinansierande myndigheter

Det finns fyra myndigheter som i huvudsak finansierar forskning. Den största är Vetenskapsrådet som under 2012 fördelade cirka 4,56 miljarder kronor till grundforskning inom naturvetenskap, teknik, medicin, humaniora och samhällsvetenskap.

Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) stödjer grundforskning och behovsmotiverad forskning inom områdena miljö, areella näringar och samhällsbyggande. Formas fördelade 1,02 miljarder kronor 2012.

Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) fördelade 414 miljoner kronor 2012. FAS stödjer och initierar grundforskning samt behovsstyrd forskning inom områdena arbetsmarknad, arbetsorganisation, arbete och hälsa, folkhälsa, välfärd, omsorg och sociala relationer.

Verket för innovationssystem (Vinnova) fördelar cirka 2 miljarder kronor 2012 främst till behovsmotiverad forskning inom verksamhetsområdena teknik, transport, kommunikation och arbetsliv.

Utöver de nämnda myndigheterna finns flera andra myndigheter som finansierar forskning inom olika områden. Det är då vanligt att en mindre del av myndighetens anslag går till finansiering av forskning.

Forskningsstiftelser

Ett antal stiftelser som finansierar forskning bildades vid mitten av 1990-talet med kapital från de tidigare löntagarfonderna. Stiftelserna är Stiftelsen för strategisk forskning (SSF), Stiftelsen för miljöstrategisk forskning (Mistra), Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling (KK-stiftelsen), Stiftelsen för forskning inom områden med anknytning till Östersjöregionen och Östeuropa (Östersjöstiftelsen), Stiftelsen för vård- och allergiforskning (Vårdalstiftelsen) och Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning (STINT).

Dessa stiftelsers stöd till forskning utgör ett viktigt komplement till statens investeringar i forskning. De uppräknade stiftelserna beräknas 2012 sammanlagt finansiera forskning för cirka 1,3 miljarder kronor.

Riksbankens jubileumsfond är ytterligare en stiftelse som stödjer forskning och som bildats med offentliga medel.

Privata forskningsfinansiärer

Även många privata finansiärer ger betydande bidrag till forskning. Av dessa kan nämnas Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. De senaste fem åren har närmare fyra miljarder kronor beviljats till vetenskaplig forskning och utbildning vid universitet, högskolor och akademier. Vidare delar Cancerfonden ut 389 miljoner kronor under 2011 till forskning inom sitt område.

Universitet och högskolors intäkter för forskning och forskarutbildning

Universitetens och högskolornas intäkter för forskning och utbildning på forskarnivå var 29,7 miljarder kronor 2011. Det är en ökning om cirka 1,4 miljarder kronor, eller 5,3 procent, i fasta priser jämfört med föregående år. En så stor intäktsökning har inte förekommit tidigare. Både direkta statsanslag och lärosätenas intäkter från externa finansiärer har ökat. Av intäkterna svarade offentliga medel för drygt 80 procent.

Av de totala medlen kommer knappt hälften via direkta anslag för forskning och forskarutbildning till universitet och högskolor. Övriga medel kommer från externa finansiärer som är både offentliga och privata.