Sagerska huset och Harpsund
Statens fastighetsverk förvaltar Sagerska huset och Harpsund som är statsministerns tjänstebostäder. Både Sagerska huset och Harpsund är statliga byggnadsminnen enligt förordningen om statliga byggnadsminnen (1988:1229).
Sagerska huset
Staten förvärvade Sagerska huset 1989 att användas som tjänstebostad för statsministern, med det främsta syftet att kunna garantera säkerheten.
Regeringskansliet ansvarar för att Sagerska huset har en inredning och utrustning som är anpassad efter statsministerns behov men även för att användas till representation.
Statens fastighetsverk gjorde en bedömning att Sagerska huset måste renoveras. Ombyggnationen har genomförts under hösten 2011 och har omfattat tak, hissar, värmeinstallationer och sanitetsutrymmen. Även andra delar av interiören har setts över. Tillfällig tjänstebostad under ombyggnationen har varit en lägenhet i centrala Stockholm.
Harpsund
Harpsund testamenterades år 1952 till staten av affärsmannen Carl August Wicander. Ändamålet med donationen är att statsministern ska använda Harpsund både för sin egen del och för att där kunna ta emot svenska och utländska gäster. Harpsund används idag för representation, arbete, regeringskonferenser och rekreation.
Wicanders testamente är vägledande för förvaltningen av Harpsund. Möblering och övrig inredning tar hänsyn till byggnadernas kulturhistoriska värden och den byggnads- och inredningsstil som präglar Harpsund.
Statens fastighetsverk ska genomföra stambyte och andra renoveringar i Harpsunds huvudbyggnad, där inga omfattande renoveringar har gjorts under de senaste 60 åren. I samband med stambytet kommer ett par gästbadrum delas av och göras om till mindre duschrum. Förvaring, interiör och vitvaror i kök kommer att ses över. Renoveringarna skapar förutsättningar för att kunna använda Harpsund i enlighet med donationen även i framtiden.
Stambytet på Harpsunds huvudbyggnad beräknas äga rum under 2011 och 2012.
Tjänstebostad och förmånsbeskattning
Sagerska huset är statsministerns tjänstebostad. I inkomstskattelagen (1999:1229, 11 kap, 10 §) finns en bestämmelse som innebär att statsministerns förmån av tjänstebostad som följer med ämbetet inte är skattepliktig om statsministern dessutom disponerar en privat bostad.
