Reformer 1809 och 1840 som lever kvar än i dag
Regeringsformen 1809, departementalreformen 1840 och statsministerämbetet - dagens regeringskansli tar form.
1809-års regeringsform gjorde Sverige till en konstitutionell monarki. Kungen, då Karl XIII, skulle styra riket men måste ha riksdagens godkännande. Det gamla rådet uppstod i form av ett statsråd med nio medlemmar. Av dem var två ansvariga för vissa förvaltningsområden, nämligen utrikesstatsministern och justitiestatsministern.
1840-års departementalreform lever kvar
Departementalreformen år 1840 blev mycket genomgripande och innebar bland annat att organisationen av hur Sverige styrdes gjordes om och delades upp på olika departement. Man kan konstatera att av de ursprungliga sju departementen år 1840 finns fem stycken fortfarande kvar: Justitiedepartementet, Utrikesdepartementet, Försvarsdepartementet, Finansdepartementet och Utbildningsdepartementet. Själva grundidén med departementsindelningen har alltså visat sig vara en ovanligt livskraftig idé.
Statsrådet (motsvarande regeringen) skulle bestå av ett antal departementschefer samt några statsråd utan departement. Två av departementscheferna hade liksom tidigare titeln statsminister: justitiestatsministern och utrikesstatsministern. Problemet under tiden närmast efter departementalreformen var att justitiestatsministern var alltför hårt bunden av sina uppgifter som chef för justitiedepartementet, och inte hade tid och möjlighet att ägna sig åt allmänna politiska och departementsövergripande frågor.
Statsministerämbetet inrättas
År 1876 inrättades därför ett statsministerämbete med en ledamot av statsrådet som chef för regeringen och i princip utan eget departement. Den förste statsministern enligt den nya ordningen var Louis de Geer - mannen bakom representationsreformen 1865-66 då den gamla ståndsriksdagen ersattes av tvåkammarriksdagen. De Geer var statsminister mellan åren 1876-80.
Regeringskansli i demokrati från 1921
1917 segrade parlamentarismens princip i Sverige. Regeringen gjordes ansvarig inför riksdagen, det vill säga, regeringen måste ha riksdagens stöd för att kunna styra riket. Det dröjde dock till 1921 innan det första riksdagsvalet med allmän och lika rösträtt hölls i Sverige. Rösträtt för män hade införts något tidigare, år 1909.
Efter ett antal organisatoriska förändringar och reformer under 1900-talet är Regeringskansliet sedan den 1 januari 1997 organiserat som en enda myndighet. Regeringskansliet består av Statsrådsberedningen, de nio departementen och Förvaltningsavdelningen (Regeringskansliets administrativa avdelning). Statsministern är regeringschef och chef för myndigheten Regeringskansliet.
