Ordförandeskapet i EU

EU-länderna turas om att vara ordförande för Europeiska unionens råd, ministerrådet, ett halvår i taget. Det land som innehar ordförandeskapet ska fungera som motor i EU:s lagstiftande och politiska beslutsprocess.

Rådets ordförandeskap, med undantag av utrikesfrågorna, innehas av på förhand bestämda grupper med tre medlemsstater under en period av 18 månader. Varje medlem i gruppen ska i tur och ordning vara ordförande i alla rådskonstellationer utom i utrikesrådet som leds av den höga representanten, för närvarande Catherine Ashton. Arbetet i Europeiska rådet (stats- och regeringscheferna) leds av en vald ordförande, för närvarande Herman van Rompuy.

Ett ordförandeland har följande huvuduppgifter:

  • Ordförandelandet leder arbetet i rådet och ansvarar för att driva EU:s utveckling framåt i viktiga frågor. Det tar fram datum och dagordningar för samt sitter ordförande på rådets möten på alla nivåer.
  • Ordförandelandet har den viktiga uppgiften att medla fram kompromisser mellan medlemsstaterna. Landet som är ordförande ska vara opartiskt och agera i alla medlemsländers intresse.
  • Ordförandelandet representerar rådet gentemot de andra EU-institutionerna.

Sverige var ordförande under våren 2001 och hösten 2009. Turordningen fram till och med 2015 ser ut så här:

  • 2014 - Grekland, Italien
  • 2015 - Lettland, Luxemburg

Sveriges EU-ordförandeskap andra halvåret 2009

Den 1 juli 2009 till den 31 december var Sverige ordförande i EU:s ministerråd för andra gången. De två övergripande prioriteringarna var klimatet och den ekonomiska krisen. Andra viktiga frågor var Östersjöstrategin, Stockholmsprogrammet och EU som global aktör. Arbetet med Lissabonfördraget kom också att ta mycket tid. Fördraget trädde ikraft den 1 december 2009.

Sveriges EU-ordförandeskap första halvåret 2001

Den 1 januari 2001 - 30 juni 2001 var Sverige för första gången ordförandeskapet i EU:s ministerråd. Regeringen hade tre prioriterade områden för ordförandeskapet:

  • EU:s utvidgning
  • Sysselsättning
  • Miljö och hållbar utveckling

Andra viktiga områden var öppenhet, jämställdhet, internationellt samarbete och solidaritet.