Så styrs EU - EU:s institutioner

EU har sju gemensamma institutioner: Europeiska rådet, Ministerrådet, Europeiska kommissionen, Europaparlamentet, EU-domstolen, Europeiska centralbanken och revisionsrätten.

När den höga representanten för utrikesfrågor och säkerhetspolitik uppfyller sitt mandat, ska denne stödja sig på en europeisk avdelning för yttre åtgärder (utrikestjänst). Hur den europeiska avdelningen för yttre åtgärder ska organiseras och arbeta ska anges i ett beslut som antas av rådet.

• Europeiska rådet

  Europeiska rådet består av stats- eller regeringschefer samt av sin ordförande och kommissionens ordförande. Unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik ska delta i dess arbete. Europeiska rådet möts 2-4 gånger per år vid så kallade toppmöten. Europeiska rådet ska sammanträda två gånger per halvår vid så kallade toppmöten efter kallelse av sin ordförande. Om situationen kräver det, ska ordföranden sammankalla ett extra möte i Europeiska rådet.

• Europeiska rådet deltar inte i den löpande beslutsprocessen och har ingen lagstiftande funktion men fastställer riktlinjer för det framtida samarbetet. Det har enligt EU-fördraget i uppgift att "ge unionen de impulser som behövs för dess utveckling och fastställa allmänna politiska riktlinjer för denna utveckling". Europeiska rådet väljer sin ordförande för en mandatperiod av två och ett halvt år, som kan förnyas en gång. Han eller hon ska bl.a. leda Europeiska rådets arbete och driva det framåt.

• Ministerrådet heter egentligen Europeiska unionens råd. I många frågor sker beslutsfattandet genom medbeslutande med Europaparlamentet. Innan ministerrådet kan fatta beslut i en fråga, behandlas och förhandlas den i någon av de ca 250 rådsarbetsgrupperna och Coreper. Rådet har också befogenhet att ingå internationella avtal mellan EU och en eller flera stater eller internationella organisationer.

• Arbetet i ministerrådet leds av ett EU-land i taget med undantag för rådet i konstellationen utrikesfrågor. Ordförandeskapet roterar varje halvår mellan medlemsländerna. När ministerrådet sammanträder deltar en minister från varje medlemsland. Det finns tio olika rådskonstellationer och vilka ministrar det är som träffas beror på vilka frågor som ska behandlas. Jordbruksfrågor behandlas av jordbruksministrarna, miljöfrågor av miljöministrarna och så vidare.

• Europeiska kommissionen

  Europeiska kommissionen har 27 ledamöter, kommissionärer, det vill säga en från varje medlemsland. En av kommissionärerna är ordförande. Kommissionärerna leder arbetet i kommissionens generaldirektorat, som ansvarar för olika politikområden.

• Kommissionärerna ska ta tillvara EU:s gemensamma intressen och företräder alltså inte sina hemländer och får inte ta emot instruktioner från något medlemsland.

• Kommissionen utarbetar och lämnar förslag till ministerrådet och Europaparlamentet. Den har även till uppgift att genomföra de beslut som ministerrådet och parlamentet har fattat. Kommissionen ska också se till att medlemsländerna följer de gemensamma reglerna.

• Europaparlamentet

  Ledamöterna till Europaparlamentet väljs vart femte år i allmänna val av medlemsländernas invånare. Valen till Europaparlamentet i juni 2009 hölls enligt Nicefördraget och 736 ledamöter utsågs. Sverige har 18 platser. När val i framtiden hålls enligt Lissabonfördraget ska antalet platser i parlamentet vara högst 751 ledamöter. De nytillkommande platserna enligt Lissabonfördraget som man tidigare kommit överens om ska införas så snart som möjligt i det parlament som valts i juni 2009. Det gäller 18 ledamöter från 12 medlemsländer. Sverige får då ytterligare två ledamöter. När detta sker kommer taket i Lissabonfördraget på 751 ledamöter att överskridas under mandatperioden 2009-2014.

• För att genomföra förändringen krävs en mindre fördragsförändring - och ratifikation i samtliga 27 medlemsstater.

• I parlamentet finns 20 utskott som ansvarar för olika ämnesområden. I utskotten bereder parlamentsledamöterna förslag och ärenden.

• I många frågor beslutar parlamentet och ministerrådet tillsammans om nya regler och lagar genom så kallat medbeslutande. Det gäller till exempel beslut om EU:s budget och transportfrågor. I andra frågor har parlamentet en rådgivande funktion.

• EU-domstolen

  EU-domstolen ska garantera att medlemsländerna följer EU:s olika fördrag och övriga regler. Den tolkar reglerna och kan döma i tvister, till exempel mellan olika medlemsländer. Varje medlemsland nominerar en ledamot.

• Europeiska revisionsrätten

  Revisionsrätten kontrollerar EU:s inkomster och utgifter. Den granskar också verksamheten inom olika EU-organ. Varje år lämnar revisionsrätten en rapport om hur räkenskaperna och förvaltningen har fungerat.