Utbildning är en nyckel till egenmakt

Skolan ska tydligt ta ställning för de mänskliga rättigheterna och för de demokratiska värden som ligger till grund för vårt samhälle. Skolan måste upplevas som en trygg plats för barn och unga, en plats där alla ges lika möjligheter.

Intresset för högre utbildning är stort bland Sveriges ungdomar och andelen elever som påbörjar högskolestudier tre år efter avslutad gymnasieskola ligger på 40-45 procent. Denna övergång tar dock allt längre tid och genomströmningen på högskolorna är för låg. Ett tidigare inträde på arbetsmarknaden är positivt både för individen och för samhället i stort. Därför är det viktigt att finna vägar för att stimulera ungdomar att påbörja sina högre studier tidigare och avsluta dem snabbare.

Tillsammans med det formella utbildningssystemet utgör den icke-formella utbildningen, som sker strukturerat men utanför de formella utbildningsinstitutionerna, och det informella lärandet, som sker i vardagen, viktiga komponenter för ett livslångt lärande. Genom folkbildningen och föreningslivet samt i arbetslivet förvärvas mycket kunskap och kompetens som kan ha en stor betydelse för framtida livsval och möjligheter. Även internationella utbyten, volontärverksamhet och internationellt projektarbete utgör viktiga instrument för icke-formell utbildning och informellt lärande för ungdomar.

Regeringens viktigaste satsningar på området är:

Gymnasiereformen

Hösten 2011 börjar de första eleverna i den nya gymnasieskolan. I den kommer det att finnas två nya examina; en högskoleförberedande examen och en yrkesexamen. På yrkesprogrammen ökar tiden för karaktärs- och yrkesämnen för att bättre förbereda eleverna för yrkeslivet. Även de högskoleförberedande programmen ändras för att bättre förbereda eleverna för kommande högskolestudier. Dessutom införs en gymnasial lärlingsutbildning i samarbete med arbetslivet. Under 2011-2014 vill regeringen satsa totalt 794 miljoner kronor på att skapa 30 000 lärlingsplatser inom gymnasieskolan.

I samband med gymnasiereformen skärps kraven för att komma in på gymnasiet i syfte att skapa bättre förutsättningar för eleverna att framgångsrikt genomföra sin utbildning. De elever som inte blir behöriga till de nationella programmen erbjuds särskilda studievägar i form av fem introduktionsprogram som ersätter dagens individuella program.

Ny skollag

Den nya skollagen omfattar utbildning från och med förskola till och med vuxenutbildning. Lagen är en sammanhållen lagstiftning som ska utgöra basen för kunskap, valfrihet och trygghet i alla de skolformer och andra verksamheter som omfattas av skollagen. Lagen ska börja tillämpas från och med den 1 juli 2011. När det gäller vuxenutbildning ska lagen dock tillämpas från och med den 1 juli 2012.

Trygghet, elevhälsa och jämställdhet

En förutsättning för att eleverna ska kunna tillgodogöra sig undervisningen och rätten till utbildning är att de mår bra, trivs och känner sig sedda, trygga och uppskattade. regeringen har initierat en rad satsningar inom det här området, bland annat en jämställdhetssatsning i skolan och åtgärder för att stärka skolans värdegrundsarbete. För att möjliggöra en förstärkning av elevhälsan införs ett tillfälligt stöd i form av ett riktat statsbidrag till skolhuvudmännen under 2012 och 2013.