Vuxnas stöd är en förutsättning för ungdomars hälsa

En stor majoritet av Sveriges ungdomar har en god hälsa och uppger även själva att de mår bra, men sedan 1990-talet har ungdomsgenerationen haft en sämre hälsoutveckling än övriga åldersgrupper. Detta gäller framför allt när det gäller den psykiska hälsan. Det finns många vägval för unga att göra på vägen från grundskola via gymnasieskola och ut i arbetslivet. Allt fler skolungdomar anger att de besväras av stressrelaterade symtom beroende på läxor, prov och egna förväntningar i skolarbetet. Många unga mår som sämst när de har avslutat gymnasieskolan och själva på allvar ska börja ta ansvar för sitt liv. Det är därför av stor vikt att vuxenvärlden kan erbjuda barn och ungdomar det stöd och den vägledning som de behöver. Det gäller både i skolan, vården, socialtjänsten och inte minst från föräldrarna. Studier visar nämligen att ungdomar i första hand vänder sig till någon inom familjen när de mår dåligt.

Stressrelaterade symtom är vanligare bland tjejer än bland killar, men den psykiska ohälsan har ökat markant för båda könen jämfört med situationen för ett par decennier sedan. Ungdomar som uppger att de är homosexuella, bisexuella eller transpersoner mår betydligt sämre än andra ungdomar. Även detta gäller i synnerhet för unga kvinnor. Även våld och förtryck, däribland mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck, orsakar både psykisk och fysisk ohälsa bland ungdomar.

Att förebygga brott bland unga och att minimera återfallen bland unga lagöverträdare är mycket viktigt. Genom tidiga och tydliga insatser mot ungdomsbrottsligheten motverkas allvarlig brottslighet i framtiden. En trygg uppväxt är den mest effektiva brottsförebyggande insatsen. Även barn och ungdomar som utsatts för brott är beroende av att vuxna förstår och agerar. Brottsutsatta barn och ungdomar måste tidigt få stöd och hjälp till upprättelse.

Regeringens viktigaste satsningar på området är:

Psykiatrisatsning

Inom ramen för regeringens samlade psykiatrisatsning har insatser gjorts för att förbättra vården och omsorgen för de barn och unga som lider av psykisk ohälsa. Det gäller bland annat en förstärkt vårdgaranti inom barn- och ungdomspsykiatrin samt att fortsätta utvecklingen av första linjens vård och omsorg med hjälp av ett flertal modellområden. Psykiatrisatsningen kommer att pågå även under nuvarande mandatperiod.

Nationell strategi för ett utvecklat föräldrastöd

Den nationella strategin för föräldrastöd är en strategi för ett universellt förebyggande föräldrastöd, dvs. att alla föräldrar erbjuds samma möjligheter till stöd och hjälp. Målsättningen är att via föräldrarna främja barns och ungas hälsa och positiva utveckling och maximera deras skydd mot ohälsa och sociala problem.

Handlingsplan för att förebygga och förhindra att unga blir gifta mot sin vilja

I juni 2010 presenterade regeringen en handlingsplan för att förebygga och förhindra att unga blir gifta mot sin vilja. En utgångspunkt för alla åtgärder i handlingsplanen är att de har ett tydligt fokus på att alla har rätt att själva välja med vem de ska ingå äktenskap. Åtgärderna ska sammantaget förebygga och förhindra att barn och unga far illa. De utgår från den enskilde individens behov och detta synsätt ska genomsyra myndigheternas arbete.

UMO.se

UMO.se är en nationell webbplats där unga kan få information och råd om frågor som rör sex, hälsa och relationer. Regeringen har finansierat utvecklandet av tjänsten, men det är kommunerna och landstingen som kommer att stå för den långsiktiga driften av ungdomsmottagningen på Internet.