Ungas delaktighet leder till bättre beslut

Ett av målen för den svenska ungdomspolitiken är att alla ungdomar ska ha verklig tillgång till inflytande. Det innebär att ungdomar ska ha samma möjligheter som andra att delta aktivt i den demokratiska processen och att påverka förhållanden i såväl den personliga sfären som i samhället i stort. Ungas aktiva deltagande är viktigt inte bara av rättighetsskäl, utan också för att ungdomars erfarenheter och perspektiv är en resurs och en tillgång i beslutsfattandet.

Att ungdomar är aktiva i föreningslivet kan även leda till personlig utveckling, ökade sociala färdigheter, demokratisk skolning, ansvarstagande, informellt lärande och en ökad anställningsbarhet. Ungas politiska intresse och engagemang väcks till liv genom diskussioner om politik och andra samhällsfrågor. Här spelar inte bara föreningslivet utan även skolan en viktig roll som arenor för diskussion och dialog.

Regeringens viktigaste satsningar på området är:

Stöd till ungas egen organisering

Varje år tar nästan 100 nationella ungdomsorganisationer del av statens omfattande stöd till ungas egen organisering. Syftet med bidraget är att stödja barns och ungdomars självständiga organisering och inflytande i samhället. Regeringen har beslutat om en ny förordning för fördelningen av statsbidraget.

Utredning om åldersdiskriminering

Den 13 augusti 2009 beslutade regeringen att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att föreslå hur ett skydd mot diskriminering på grund av ålder ska införas på de samhällsområden - utom värnplikt och civilplikt - som i dag saknar ett sådant skydd i diskrimineringslagen. Utredaren lämnade sitt betänkande den 27 augusti 2010 (SOU 2010:60).

Analys av ungas inflytande

Myndigheten Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag att genomföra en fördjupad analys inom området ungdomars inflytande och representation. I sin rapport "Fokus 10 - en analys av ungas inflytande" belyser Ungdomsstyrelsen ungas möjligheter till inflytande och delaktighet i den representativa demokratin, i familjen, i skolan, i arbetslivet och på fritiden. Ungas ideella engagemang, förtroendet för demokratin och känslan av att vara delaktig i samhället studeras också. Fördjupningar görs när det gäller skillnader i inflytande bland unga i olika geografiska miljöer och frågan om unga idag engagerar sig i nya former jämfört med tidigare.