Regeringskansliets ordlista

A

  • Allmän beredning

    Diskussion mellan statsråden i regeringen i omfattande eller principiellt viktiga frågor. Allmän beredning hålls normalt på torsdagar efter regeringssammanträdet.

  • Allmän handling

    En handling är allmän om den har kommit in till eller upprättats vid en myndighet och förvaras där. Allmänna handlingar ska enligt offentlighetsprincipen vara offentliga och tillgängliga för alla att läsa, om inte sekretess föreligger. Se även handling, offentlighetsprincipen och sekretess.

  • Allmänna val

    Val till riksdagen, kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige sker vart fjärde år den tredje söndagen i september. Val till Europaparlamentet sker vart femte år på försommaren. Extra val till riksdagen kan hållas mellan ordinarie val.

  • Anslag

    Belopp i statsbudgeten som riksdagen beslutar får användas för ett visst ändamål.

Upp

B

  • Balansräkning

    Visar den ekonomiska ställning på bokslutsdagen, uttryckt i tillgångar, skulder och kapital.

  • Betänkande

    Rapport eller förslag från en särskild utredare eller kommitté som tillsatts av regeringen, vanligen publicerat i Statens offentliga utredningar (SOU). Riksdagens utskott publicerar också sina ställningstaganden i betänkanden.

  • BNI

    Bruttonationalinkomst (BNI) är bruttonationalprodukten (BNP) justerat för faktorinkomster (löne-, kapital- och företagarinkomster) till/från utlandet.

  • BNP

    Bruttonationalprodukt (BNP) är det sammanlagda värdet av de varor och tjänster som produceras i ett land under en viss period, oftast ett år. Man kan också mäta BNP genom att lägga ihop det som förbrukas av hushåll, stat och kommun, det som används till investeringar, det som läggs i lager och det som exporteras (minus det som importeras). Förändringen av BNP, rensad från inflation, används som mått på tillväxten.

  • Budgeteringsmarginal

    Det är den marginal som finns för oförutsedda utgifter under det s.k. utgiftstaket. Under den treårsperiod som utgiftstaket normalt omfattar, kan såväl den samhällsekonomiska utvecklingen som konsekvenserna av redan fattade beslut blir annorlunda än vad som förväntats. Eftersom utgiftstaket är nominellt och inte ska ändras till följd av förändrade tillväxtförutsättningar måste budgeteringsmarginalen utgöra en buffert mot olika typer av risker. Det kan t.ex. vara högre arbetslöshet, högre pris- och löneökningstakt eller en lägre BNP-tillväxt.

  • Budgetproposition

    Regeringens årliga förslag till statsbudget. Propositionen innehåller bl.a. reviderad finansplan, budgetpolitiska mål, ramar för utgiftsområden, förslag till anslag till olika ändamål samt en beräkning av statens inkomster. Budgetpropositionen lämnas till riksdagen senast den 20 september utom vid valår då den lämnas senast en vecka efter riksmötets öppnande om inte ett regeringsskifte hindrar det.

  • Budgetunderlag

    Myndigheternas förslag till finansiering av sin verksamhet under de kommande åren.

  • Bytesbalans

    Bytesbalans är skillnaden mellan vad vi producerar inom landet och vad vi själva använder. Bytesbalansen är summan av handels- och tjänstebalans, transfereringar (se transfereringar) till och från utlandet samt avkastning på kapital.

Upp

C

  • Coreper

    Comité des représentants permanents. Ständiga representanternas kommitté. Består av medlemsländernas EU-ambassadörer (coreper II) respektive deras ställföreträdare (coreper I). I Coreper förbereds de ärenden som ska tas upp på ministerrådsmötena.

Upp

D

  • Delning

    Ett ärende eller förslag från ett statsråd på ett departement sänds ut (delas) till de övriga statsråden och till vissa tjänstemän inom Regeringskansliet för granskning och synpunkter. Se även gemensam beredning.

  • Departement

    Departementen förbereder regeringens ärenden inom sina respektive sakområden, t.ex. jordbruk, kultur och miljö.

  • Departementschef

    Statsråd som är chef för ett departement t.ex. jordbruksministern och finansministern. Se även statsråd.

  • Departementsråd

    Tjänsteman i Regeringskansliet, normalt i chefsställning.

  • Departementssekreterare

    Tjänsteman i Regeringskansliet som förbereder ärenden för beslut.

  • Departementsserien

    En serie för publicering av promemorior och rapporter som arbetats fram inom Regeringskansliet. Förkortas Ds.

  • Diarieföring

    De flesta handlingar som kommer till Regeringskansliet registreras, diarieförs, och får en beteckning, ett diarienummer. Även handlingar som upprättas i Regeringskansliet diarieförs i viss omfattning. Se även allmän handling.

  • Direktinvestering

    Direktinvesteringar innebär att ett företag äger 10 procent eller mer av aktierna/andelarna eller röstvärdet i en verksamhet belägen i ett annat land. En direktinvestering kan ske genom nybildning, förvärv av ett befintligt företag eller följdinvestering.

  • Disponibel inkomst

    Det är den inkomst en person eller ett hushåll förfogar över när skatten är betald och personen eller hushållet fått de transfereringar de är berättigade till (t.ex. barnbidrag, bostadsbidrag, arbetslöshetsersättning).

Upp

E

  • Ekonomisk vårproposition

    En proposition med förslag till riktlinjer för den framtida ekonomiska politiken lämnas som ett första led i budgetprocessen. Vårpropositionen innehåller bl.a. finansplan, förslag om utgiftstak och regeringens preliminära fördelning av statliga utgifter på utgiftsområden för följande budgetår. Vårpropositionen lämnas till riksdagen senast den 15 april.

  • Expeditionschef

    Chefstjänsteman i Regeringskansliet som bl.a. ansvarar för att regeringens förvaltningsärenden handläggs lagenligt, följdriktigt och enhetligt.

Upp

F

  • Finansieringsanalys

    Finansieringsanalysen visar hur statens likvida ställning på total nivå, dvs. nettoutlåningen, har förändrats på ett år, fördelat på avsnitten statens verksamhet, investeringar, utlåning och finansiella aktiviteter.

  • Finansplan

    Del av budgetpropositionen och den ekonomiska vårpropositionen med allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken.

  • Föredragningslista

    En förteckning (dagordning) över alla ärenden och övriga frågor som ska tas upp vid ett sammanträde.

  • Förordning

    Bindande regler som beslutas av regeringen, t.ex. bestämmelser om de statliga myndigheternas arbete.

    I EU-sammanhang är en förordning en rättsakt i EG-rätten som gäller alla medlemsländer, företag, myndigheter och medborgare. Förordningar gäller som lag direkt i medlemsländerna såsom de är skrivna, vilket betyder att de inte får omvandlas till andra lagar eller bestämmelser i medlemsländerna.

  • Försörjningsbalans

    Försörjningsbalansen visar den totala produktionen av varor och tjänster, BNP (bruttonationalprodukt, se BNP) och de olika sätt den används på, det vill säga hur ett land använder de varor och tjänster det producerar. Enligt försörjningsbalansen är summan av BNP och import lika stor som summan av konsumtion, investeringar och export.

  • Förvaltningsavdelningen

    Avdelning inom Regeringskansliet som ger departementen, utrikesrepresentationen och kommittéerna stöd och service i administrativa frågor.

  • Förvaltningschef

    Chefen för förvaltningsavdelningen. Har ansvar för administrativa frågor i Regeringskansliet som rör flera departement eller kommittéer inom flera departements verksamhetsområden.

Upp

G

  • Gemensam beredning

    Om ett regeringsärende berör något annat departements ansvarsområde eller något annat statsråd i det egna departementet ska ärendet beredas i samråd med övriga berörda statsråd. Se även delning.

  • Grundavdrag

    Grundavdrag medges fysiska personer som är bosatta i Sverige. Avdraget får du utan att du behöver ansöka om det. Grundavdragets storlek har knutits till prisbasbeloppet och den taxerade förvärvsinkomstens storlek.

  • Grundlag

    Lag som gäller statsförvaltning. Sverige har fyra grundlagar: 1974 års regeringsform, 1810 års successionsordning, 1949 års tryckfrihetsförordning och 1991 års yttrandefrihetsgrundlag.

Upp

H

  • Handelsbalans

    Skillnaden mellan exportinkomster och importutgifter.

  • Handling

    En handling innehåller information av något slag: en text, en bild eller information lagrad på annat sätt, t.ex. i en dator. Se även allmän handling.

  • Handläggare

    Se departementssekreterare.

Upp

I

  • Inflation

    En ökning av den allmänna prisnivån i samhället, oftast mätt som den procentuella förändringen under 12 månader i konsumentprisindex (KPI). Om inflationen är hög ökar priserna mycket och man får mindre varor för samma pengar, det vill säga pengarna minskar i värde. Riksbankens mål är att hålla inflationen på omkring 2 procent.

  • IPCC

    Intergovernmental Panel on Climate Change, FN:s forskningspanel i klimatfrågor.

Upp

K

  • Kabinettssekreterare

    Chefstjänsteman i Utrikesdepartementet, likställd med statssekreterare.

  • Kansliråd

    Tjänsteman i Regeringskansliet.

  • Kommitté

    En tillfällig kommitté är tillsatt av regeringen för att utreda en fråga och lämna förslag. I kommittédirektiven anger regeringen vad den vill att kommittén ska göra.

  • Konjunkturcykel

    Den period som det tar för ekonomin att genomgå både en högkonjunktur och en lågkonjunktur.

  • Konselj

    Sammanträde där regeringen och statschefen deltar där den senare är ordförande. Regeringsskiftet sker alltid vid en konselj. Se även statschef.

Upp

L

  • Lagrådet

    Består huvudsakligen av domare i Högsta domstolen och Regeringsrätten. Lagrådet yttrar sig över lagförslag på regeringens eller ett riksdagsutskotts begäran.

  • Lagrådsremiss

    Lagförslag som regeringen eller ett riksdagsutskott skickar till Lagrådet för yttrande.

Upp

M

Upp

N

Upp

O

  • Offentlighetsprincipen

    Regler som ger alla rätt att ta del av allmänna handlingar som kommit in till eller upprättats hos myndigheterna.

Upp

P

  • Politiskt sakkunnig

    Politiskt anställd i Regeringskansliet som är knuten till ett statsråd.

  • Pressekreterare

    Politiskt anställd. Arbetar främst med kontakter med massmedierna.

  • Prisbasbelopp

    Prisbasbeloppet, eller "basbeloppet" som det kallades tidigare, beror av konsumentprisindex, KPI. Prisbasbeloppet används bland annat för att se till att pensioner, sjukpenning, studiemedel och andra ersättningar inte förlorar i värde om priserna på varor och tjänster stiger. Beloppet bestäms ett år i taget.

  • Proposition

    Förslag, t.ex. en ny lag, från regeringen till riksdagen.

Upp

R

  • Regeringen

    Sveriges högsta myndighet som leds av statsministern.

  • Regeringsformen

    En av Sveriges fyra grundlagar. Regeringsformen anger de grundläggande principerna för det svenska statsskicket. Förkortas RF. Se även grundlag.

  • Regeringsförklaring

    Statsministerns tal inför riksdagen vid öppnandet av riksmötet.
    I regeringsförklaringen redovisar statsministern vilka mål regeringen har med sin politik.

  • Regeringskansliet

    Den myndighet som förbereder regeringens ärenden och i övrigt bistår regeringen. Regeringskansliet består av Statsrådsberedningen, departementen och förvaltningsavdelningen.

  • Regeringssammanträde

    Ett möte där regeringen fattar beslut. Regeringssammanträde hålls som regel varje torsdag.

  • Registrator

    I Regeringskansliet finns registratorskontor på varje departement. De har hand om registrering och arkivering av allmänna handlingar i de ärenden som respektive departement ansvarar för. Se även diarieföring.

  • Regleringsbrev

    Direktiv från regeringen till en myndighet om bl.a. hur mycket pengar myndigheten har till sitt förfogande och hur de ska fördelas på olika ansvarsområden.

  • Remiss

    Begäran om ett yttrande. Remissförfarandet innebär att myndigheter, organisationer m.fl. remissinstanser får yttra sig över ett förslag.

  • Resultaträkning

    Visar i sammandrag räkenskapsårets samtliga intäkter och kostnader. I resultaträkningen kan man utläsa vilken typ av intäkter och kostnader som förekommit under räkenskapsåret. Genom att intäkter och kostnader summeras visar resultaträkningen hur verksamheten har förändrat kapitalet, vilket som kommer fram i posten "årets över- eller underskott".

  • Riksdagen

    Sveriges högsta beslutande organ. Riksdagen representerar och väljs av folket i Sverige. Se även allmänna val.

  • Rättschef

    Chefstjänsteman i Regeringskansliet som bl.a. ansvarar för att förslag till lagar och andra författningar utarbetas och att de är lagenliga, följdriktiga och enhetliga.

Upp

S

  • Sekretess

    Undantag från handlingsoffentligheten och yttrandefriheten. Undantagen kan gälla känsliga uppgifter om Sveriges förhållande till ett annat land, rikets säkerhet eller känsliga uppgifter om en enskild person.

  • SFS

    Den publikation där lagar som är beslutade av riksdagen och förordningar som är beslutade av regeringen kungörs. SFS står för Svensk författningssamling.

  • Skattekvot

    Skattekvoten är de totala skatterna i procent av Bruttonationalprodukten, BNP.

  • Skolhuvudman

    Den som anordnar skolverksamhet, till exempel en kommun eller ett bolag eller en förening som driver en fristående skola.

  • Skolhuvudmän

    Den som anordnar skolverksamhet, till exempel en kommun eller ett bolag eller en förening som driver en fristående skola.

  • Skrivelse

    Regeringen kan lämna skriftlig information till riksdagen i form av en skrivelse.

  • Statens offentliga utredningar

    En serie skrifter som består av betänkanden från de statliga utredningarna. Förkortas SOU.

  • Statsbudget

    En ettårig plan över statens inkomster och utgifter.

  • Statschef

    Statschefen är formellt landets främste företrädare, men har inte något politiskt inflytande. I Sverige, som är en monarki, är en kung eller en drottning statschef.

  • Statsminister

    Statsministern utser statsråden och leder regeringens arbete.

  • Statsråd

    De personer som ingår i regeringen är statsråd. Statsråden kallas ibland ministrar.

  • Statsrådsberedningen

    Enhet i Regeringskansliet som samordnar Regeringskansliets arbete. Statsministern är chef för Statsrådsberedningen.

  • Statssekreterare

    Chefstjänsteman och politiskt anställd i Regeringskansliet som leder arbetet närmast under departementschefen eller ett annat statsråd i departementet. Ansvarar för planering och samordning.

  • Statsskuld

    Statsskulden är den skuld som uppkommer när staten lånar för att täcka underskott, d.v.s. när statens utgifter överstiger inkomsterna. Förutom statsbudgetens saldo påverkar valutakursförändringar och tillfälliga placeringar förändringen av statsskulden. Ungefär en tredjedel av statsskulden är upplånad i utländsk valuta.

  • Styrränta

    Styrräntan är Riksbankens viktigaste penningpolitiska verktyg. Det är den ränta som bankerna lånar eller placerar pengar till hos Riksbanken. Om Riksbanken höjer styrräntan kommer bankerna hellre att sätta in pengarna där än att låna ut dem till kunderna. Då minskar penningmängden i samhället. Om styrräntan sänks kommer bankerna att låna mer som de sedan kan låna ut till kunderna till en låg ränta. Då ökar penningmängden i samhället och bl. a. företag får större möjligheter att låna pengar till investeringar.

  • Successionsordningen

    Den äldsta (1810) av Sveriges fyra grundlagar. Innehåller bestämmelser om tronföljden. Förkortas SO. Se även grundlag.

  • Svensk författningssamling

    Den publikation där lagar som är beslutade av riksdagen och förordningar som är beslutade av regeringen kungörs. Förkortas SFS.

Upp

T

  • Tryckfrihetsförordningen

    En av Sveriges fyra grundlagar. Reglerar bl.a. yttrandefriheten i tryckt skrift och rätten att ta del av allmänna handlingar (offentlighetsprincipen). Förkortas TF. Se även grundlag.

Upp

U

  • UNEP

    United Nations Environment Programme, FN:s miljöprogram

  • UNFCCC

    United Nations Framework Convention on Climate Change, FN:s ramkonvention om klimatförändringar

  • Utgiftsområde

    Utgifterna i statsbudgeten är indelade i utgiftsområden, vilka framgår av riksdagsordningen.

  • Utgiftsram

    Riksdagen fastställer på förslag av finansutskottet ramar för utgifterna inom varje utgiftsområde för följande budgetår.

  • Utgiftstak

    Utgiftstaket är en maximal nivå för de statliga utgifterna. Det vill säga en gräns för hur mycket pengar staten får spendera under ett år. Systemet med utgiftstak infördes 1997. Syftet var att få en bättre kontroll över budgetprocessen. Förslag på utgiftstaken för de närmaste åren läggs i budgetpropositionen. Under utgiftstaket finns en marginal för oförutsedda utgifter, den så kallade budgeteringsmarginalen.

  • Utredning, utredningsdirektiv

    Se kommitté.

Upp

V

  • Val

    Val till riksdagen, kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige sker vart fjärde år den tredje söndagen i september. Val till Europaparlamentet sker vart femte år på försommaren. Extra val till riksdagen kan hållas mellan ordinarie val.

  • Valutareserv

    Riksbankens innehav av guld, valutor och utländska värdepapper.

  • Veckoberedning

    Innan ett ärende tas upp på regeringssammanträdet redovisas ärendet för det ansvariga statsrådet vid en s.k. veckoberedning.

  • Vårpropositionen

    En proposition med förslag till riktlinjer för den framtida ekonomiska politiken lämnas som ett första led i budgetprocessen. Vårpropositionen innehåller bl.a. finansplan, förslag om utgiftstak och regeringens preliminära fördelning av statliga utgifter på utgiftsområden för följande budgetår. Vårpropositionen lämnas till riksdagen senast den 15 april.

Upp

Y

  • Yttrandefrihetsgrundlag

    Den nyaste (från 1991) av Sveriges fyra grundlagar. Reglerar yttrandefriheten i andra medier än tryckta skrifter. Förkortas YGL. Se även grundlag.

Upp

Ä

  • Ämnesråd

    Tjänsteman i Regeringskansliet, normalt expert inom sitt ämnesområde.

  • Ärende

    I Regeringskansliet finns två typer av ärenden, regeringsärenden och regeringskansliärenden. Exempel på regeringsärenden är förslag till nya lagar. Regeringskansliärenden rör i allmänhet frågor inom Regeringskansliet som t.ex. anställningar.

Upp