Smart och hållbar tillväxt för alla

I juni 2010 enades EU:s stats- och regeringschefer om utformningen av Europa 2020-strategin. Strategin ersätter den tidigare såkallade Lissabonstrategin och utgör därmed EU:s nya gemensamma ramverk för att skapa långsiktigt hållbar tillväxt och fler jobb i hela unionen. Den bygger på tre övergripande prioriteringar som ska förstärka varandra:

• Smart tillväxt; utveckla en ekonomi baserad på kunskap och innovation.
• Hållbar tillväxt; främja en resurseffektivare, grönare och konkurrenskraftigare ekonomi.
• Tillväxt för alla; stimulera en ekonomi med hög sysselsättning och med social och territoriell sammanhållning.

• Tal: EU-minister Birgitta Ohlssons vision för EU 2020

Riktlinjer och mål för genomförandet av strategin

EU:s medlemsstater har enats om övergripande riktlinjer och målsättningar som ligger till grund för genomförandet av Europa 2020-strategin i såväl medlemsstaterna som på EU-nivå.

Av riktlinjerna följer att medlemsstaterna ska genomföra reformer som syftar till att uppnå bland annat sunda offentliga finanser, ökat arbetskraftsdeltagande bland kvinnor och män, förbättrat företagsklimat, förbättrad utbildning och forskning samt ökad resurseffektivitet och minskade utsläpp av växthusgaser. Dessutom lyfter riktlinjerna fram vikten av öppna och väl fungerande marknader för att stärka EU:s globala konkurrenskraft.

I de nationella reformprogrammen ska medlemsstaterna varje år redovisa hur riktlinjerna beaktas i den nationella politiken.

Fem övergripande EU-mål

En viktig del av strategin är de fem övergripande mål som slagits fast på EU-nivå. Målen ger en allmän bild av var EU bör befinna sig vid 2020.

• Att eftersträva en höjning av sysselsättningsgraden till 75 procent för kvinnor och män i åldrarna 20-64 år, bl.a. genom ett ökat deltagande av ungdomar, äldre arbetstagare och lågkvalificerade arbetstagare samt en bättre integration av lagliga migranter.
• Att förbättra villkoren för forskning och utveckling, särskilt i syfte att höja de kombinerade offentliga och privata investeringarna inom denna sektor till 3 procent av BNP.
• Att minska utsläppen av växthusgaser med 20 procent i förhållande till 1990 års nivåer. Att öka de förnybara energikällornas andel av den slutliga energikonsumtionen till 20 procent och eftersträva en ökning av energieffektiviteten med 20 procent. Uppnå energi- och klimatmålen 20/20/20.
• Att förbättra utbildningsnivån, särskilt genom att sträva efter att minska antalet elever som i förtid avbryter sin skolgång till mindre än 10 procent och genom att öka den andel 30-34 åringar som har avslutat en eftergymnasial utbildning eller motsvarande utbildning till minst 40 procent.
• Att främja social delaktighet, framför allt genom fattigdomsminskning, genom att sträva efter att åtminstone 20 miljoner människor ska komma ur en situation där de riskerar att drabbas av fattigdom och social utestängning.

Fem nationella mål

Genom att sätta upp nationella mål blir medlemsstaternas ansvar för att driva igenom nödvändiga reformer tydlig. Utgångspunkten för den svenska regeringen är att de nationella målen ska vara ambitiösa men realistiska och förenliga med en uthållig tillväxt och sunda offentliga finanser. Sveriges nationella mål är:

• Att eftersträva en höjning av sysselsättningsgraden till väl över 80 procent för kvinnor och män i åldrarna 20-64 till år 2020. Höjningen ska främst ske i grupper med en svag förankring på arbetsmarknaden, såsom unga och utrikes födda, och genom att motverka långa tider utan arbete. Skillnaden i sysselsättningsgrad mellan kvinnor och män ska minska genom en ökning av kvinnors sysselsättningsgrad.
• Att öka den sociala delaktigheten genom att minska andelen som är utanför arbetskraften (utom heltidsstuderande), långtidsarbetslösa eller långtidssjukskrivna till väl under 14 procent 2020.
• Att andelen 18 till 24-åringar som inte avslutat gymnasiestudier och som inte studerar ska vara mindre än 10 procent 2020 och att andelen 30 till 34-åringar som har minst en tvåårig eftergymnasial utbildning ska uppgå till 40-45 procent 2020.
• Att offentliga och privata investeringarna i FoU ska uppgå till ungefär 4 procent av BNP år 2020.
• På klimat- och energiområdet är Sveriges mål redan fastställda sedan tidigare. Sverige har åtagit sig att minska utsläppen av växthusgaser med 17 procent 2020 jämfört med 2005. Sveriges nationella klimatmål är att våra utsläpp bör vara 40 procent lägre 2020 än utsläppen 1990. Målet gäller för de verksamheter som inte omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter inom EU (EU-ETS). Sverige har också åtagit sig att andelen förnybar energi ska öka till 49 procent 2020. Det nationella målet är satt till minst 50 procent av den totala energianvändningen 2020. Riksdagen har dessutom beslutat om ett mål för energieffektivitet, uttryckt som en minskad energiintensitet med 20 procent till 2020 jämfört med 2008.

Sveriges nationella reformprogram 2013

I april varje år ska medlemsstaterna skicka in nationella reformprogram till EU-kommissionen som redogör för genomförandet av Europa 2020-strategin i den nationella politiken. Sveriges nationella reformprogram 2013 skickades in den 19 april och redogör för gjorda åtaganden och uppnådda framsteg under det gångna året, samt beskrivning av planerade insatser. Rapporteringen ska reflektera de övergripande prioriteringarna för den europeiska terminen.

• Rapport: Sveriges nationella reformprogram 2013

Sverige pådrivande i centrala frågor

Även om Sverige står bättre rustat än många andra medlemsländer så kräver de utmaningar EU står inför gemensamma lösningar.

Därför var Sverige starkt pådrivande för att få Europa 2020-strategin på plats. Mycket av förberedelserna för strategin skedde under det svenska ordförandeskapet. Sverige drev med framgång centrala frågor för strategin som vikten av att få fler kvinnor och män i arbete, utvecklingen mot en grön ekonomi som utnyttjar resurser effektivt, sunda offentliga finanser samt den framtida inre marknadens betydelse för tillväxt.

Andra frågor som Sverige har drivit är ett framtida europeiskt forskningsområde samt vikten av öppenhet och frihandel för tillväxt och sysselsättning. Alla dessa frågor är centrala för att långsiktigt öka EU:s tillväxtpotential, stärka Europas globala konkurrenskraft och säkra välfärden i Europa.

Sverige verkar nu för ett ambitiöst och effektivt genomförande av strategin genom att medlemsstaterna genomför nödvändiga reformer i enlighet med strategins målsättningar och övergripande riktlinjer.

Ny årscykel för förstärkt ekonomisk samordning

I syfte att driva på ett effektivt genomförande av Europa 2020-strategin, konsistent med stabilitets- och tillväxtpakten, beslutade rådet i september 2010 att introducera en ny årscykel för förstärkt ekonomisk samordning inom EU.

Årscykeln inleds med en så kallad europeisk termin på våren. Genom att rapporteringen inom ramen för Europa 2020-strategin och stabilitets- och tillväxtpakten läggs fram samtidigt möjliggörs en samordnad bedömning av strukturreformer och makroekonomisk stabilitet. Vidare möjliggörs att gemensamma prioriteringar på EU-nivå på våren effektivare kan reflekteras i de nationella beslutsprocesserna under hösten.