EU:s tillväxtstrategi: Lissabonstrategin

Sedan start år 2000 då Europeiska rådet enades en gemensam strategi för hållbar tillväxt och sysselsättning har arbetet fortskridit med att driva på ekonomiska reformer, stärka den sociala sammanhållningen och främja en miljömässigt hållbar utveckling inom unionen. Lissabonstrategin är en högt prioriterad fråga för Sverige som har verkat för ett kraftfullt genomförande av strategin på såväl EU-nivå som på nationell nivå.

Sveriges handlingsprogram för tillväxt och sysselsättning - uppföljningsrapport 2009

I Sveriges nationella handlingsprogram för tillväxt och sysselsättning 2008-2010 redovisade regeringen sitt program för tillväxt och sysselsättning inom ramen för EU:s Lissabonstrategi. Denna skrivelse är regeringens uppföljning av handlingsprogrammet 2008-2010, och en engelsk version kommer även inom kort.

Uppföljningen presenteras utifrån strategins 24 integrerade riktlinjer som omfattar den ekonomiska politiken och sysselsättningspolitiken. Skrivelsen fokuserar framför allt på de åtgärder regeringen har vidtagit och kommer att vidta för att möta lågkonjunkturen i spåren av finanskrisen. Samtliga åtgärder finns redovisade i budgetpropositionen för 2010 (prop. 2009/10:1).

Varför en gemensam tillväxtstrategi?

Det var vid toppmötet i Lissabon i mars 2000 som stats- och regeringscheferna enades om en gemensam strategi för att på bred front möta de ekonomiska, sociala och miljöutmaningar som EU står inför.

Världsekonomin globaliseras allt mer och kunskap blir en allt viktigare framgångsfaktor i den globala konkurrensen. Europas befolkning bli allt äldre och den demografiska utvecklingen sätter press på välfärdssystemen och de offentliga finanserna inom unionen. EU:s ekonomi behöver moderniseras för att klara av dessa utmaningar. De globala miljöutmaningarna, i synnerhet klimatförändringarna, påverkar betingelserna i såväl Europa som i övriga världen. EU:s medlemsländer integreras allt mer med varandra, och därmed ökar kraven på samarbete och gemensamma lösningar för att möta utmaningarna. Medlemsländerna arbetar för en fungerande inre marknad med fri rörlighet för varor, tjänster, personer och kapital. Detta är en förutsättning för att inte halka efter omvärlden i ekonomisk utveckling.

Vad innehåller strategin?

Inom ramen för Lissabonstrategin har EU-länderna beslutat om en rad gemensamma mål till år 2010 för att med gemensamma krafter stärka EU:s konkurrenskraft och tillväxt, öka sysselsättningen och den sociala sammanhållningen samt säkra en hållbar utveckling. Det handlar om att:

• förbereda EU för övergången till en ekonomi och ett samhälle som baserar sig på kunskaper
• främja IT, forskning och utveckling
• fullborda den inre marknaden i EU
• genomföra reformer som gynnar konkurrenskraft och innovation
• investera i människor och bekämpa social utslagning
• stärka de offentliga finanserna i EU-länderna
• säkra att ekonomisk tillväxt går hand i hand med hållbar utveckling

Flera av de politikområden som berörs är frågor som faller utanför gemenskapslagstiftningen i EU. Där får varje medlemsland själv välja hur den nationella politiken ska utformas för att målen ska uppnås. Genom att systematiskt jämföra sig med varandra och gentemot världsledande länder, ska medlemsländerna sporras till framsteg.

En årlig cykel

Arbetet med Lissabonstrategin följer en årlig cykel. Den etablerades i och med den översyn av strategin som ägde rum i halvtid år 2005. Då beslutades att varje medlemsstat skall ta fram ett 3-årigt handlingsprogram för genomförandet av Lissabonstrategin i den nationella politiken. Handlingsprogrammen baseras på de gemensamt beslutade integrerade riktlinjerna som fokuserar på reformer för att främja konkurrenskraft och ekonomisk tillväxt samt ökad sysselsättning för att sträva mot det övergripande målet hållbar utveckling. Genomförandet av strategin följs upp varje år av stats- och regeringscheferna vid vårtoppmötet som utvärderar framstegen i Lissabonstrategin på basis av de årliga nationella framstegrapporterna och ger vägledning för det fortsatta arbetet.

Svenska prioriteringar

Sverige har särskilt lyft fram att strategin ska återspegla såväl ekonomisk, social som miljömässig hållbar utveckling. Sverige har i det gemensamma arbetet särskilt prioriterar åtgärder för:

• ett ökat arbetskraftsutbud
• ökad ekonomisk öppenhet mellan EU och omvärlden
• investeringar i forskning och utveckling
• ett bättre företagsklimat och regelförbättringar
• fortsatt integration av de finansiella marknaderna
• en hållbar energiförsörjning och klimatutveckling

Sverige vill också att medlemsstaterna själva ska ta ett större ansvar för att genomföra strategin och de reformer som alla har kommit överens om. Det är därför viktigt att länderna fortsätter att gemensamt diskutera och övervaka den ekonomiska politiken och reformarbetet i medlemsländerna.