Vuxenutbildning

Sverige har sedan 1960-talet intagit en tätposition i västvärlden i fråga om satsningar på vuxenutbildning. Tillkomsten av det offentliga skolväsendet för vuxna och de studiesociala reformerna vid mitten av 1970-talet, fullföljde den tradition som grundlagts genom det folkligt förankrade studie- och bildningsarbetet inom folkbildningen.

Det offentliga skolväsendet för vuxna omfattar kommunal vuxenutbildning (grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning), vuxenutbildning för utvecklingsstörda och svenskundervisning för invandrare.

Kommunal vuxenutbildning/Komvux

Grundläggande vuxenutbildning skall ge vuxna sådana kunskaper och färdigheter som de behöver för att delta i samhälls- och arbetsliv. Den skall också syfta till att möjliggöra fortsatta studier. Den gymnasiala vuxenutbildningen i sin tur syftar till att ge vuxna kunskaper och färdigheter motsvarande den nivå som ungdomar kan få i gymnasieskolan.

Vuxenutbildning för utvecklingsstörda/Särvux

Vuxenutbildning för utvecklingsstörda syftar till att ge vuxna med utvecklingsstörning kunskaper och färdigheter motsvarande de som ungdomar kan få i särskolan.

Svenskundervisning för invandrare/Sfi

Svenskundervisning för invandrare skall ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper i svenska språket. Sfi syftar även till att ge vuxna invandrare som saknar grundläggande kunskaper i läsning och skrivning sådana färdigheter.

Yrkeshögskolan

Den 1 juli 2009 inrättades Myndigheten för yrkeshögskolan och lagen om yrkeshögskolan började gälla från 15 april.

Kompletterande utbildningar

Kompletterande utbildningar är ett komplement till det offentliga skolväsendet. De bidrar till att utveckla kunskaper och färdigheter inom specifika yrkesområden och skall bl.a. bidra till bevarandet av traditionella yrkeskunskaper.

Folkbildningen

Folkbildningen som har en lång tradition i svenskt samhällsliv präglas av stor frihet där folkbildningen själv sätter upp mål medan staten anger syftena med statsbidraget. Dessa är bland annat att öka människors möjlighet att påverka sin livssituation och att skapa engagemang för samhällsutvecklingen. Folkbildningen skall även stärka och utveckla demokratin samt bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet.