Verktyg och indikatorer

Att sporra varandra är ett av de verktyg medlemsländerna i EU använder sig av för att nå målet att bli världens bästa ekonomi till år 2010. Som mätinstrument används i dagsläget ett fyrtiotal indikatorer, vilka sammanfattas i en kortlista med fjorton indikatorer.

Varje vår samlas regerings- och statscheferna till ett toppmöte och diskuterar hur EU ska nå Lissabonstrategins mål och vilka framsteg som görs. Den öppna samordningsmetoden är en form av samarbete som fått stor plats i Lissabonstrategin. Istället för att besluta om bindande regler sätter man upp gemensamma mål för hela EU, men ger varje land frihet att avgöra hur målen bäst uppnås. Länderna utbyter erfarenheter, jämför framsteg och resonerar fram lämpliga riktlinjer att följa. På detta sätt samarbetar man inom till exempel sysselsättningspolitik, sociala frågor och pensionsfrågor.

Indikatorerna är indelade i sex kategorier; generell ekonomisk bakgrund, sysselsättning, innovation och forskning, ekonomiska reformer, social sammanhållning och miljö. Av fyrtiotalet indikatorer finns fjorton samlade i en kortlista, som är till för att ge en samlad bild av utvecklingen inom de sex kategorierna.

Rent praktiskt handlar det om att jämföra olika statistiska uppgifter för bland annat ekonomiska, arbetsmarknadsmässiga, sociala och miljömässiga förhållanden i länderna. För många indikatorer på kortlistan är data uppdelat på kvinnor och män. Dessa indikatorer är märkta med en asterisk (*) i listan nedan.

• Bruttonationalprodukt per invånare i köpkraftspariteter.
• Arbetsproduktivitet per sysselsatt. BNP per sysselsatt person i det berörda landet i jämförelse med den i EU-25.
• Sysselsättningsgrad i gruppen 55-64 år*.
• Utbildningsnivå för ungdomar*. Andel av befolkningen i gruppen 20-24 år som har fullföljt lägst gymnasieutbildning.
• Totala utgifter för forskning och utveckling i förhållande till BNP.
• Prisnivå relativt den genomsnittliga prisnivån i EU-25, justerat för skillnader i köpkraft.
• Den privata sektorns bruttoinvesteringar som andel av bruttonationalprodukten.
• Andel av befolkningen i riskzonen för fattigdom efter sociala transfereringar*. Riskzonen för fattigdom utgörs av en disponibel inkomst efter sociala transfereringar som understiger 60 procent av medianinkomsten i landet efter sociala transfereringar.
• Långtidsarbetslösa*. Andel av befolkningen i gruppen 15-64 år som varit arbetslösa i minst tolv månader.
• Regional arbetslöshet*. Variationer i arbetslöshet i gruppen 15-64 år mellan regioner inom landet.
• Växthusgaser. Utsläpp av sex växthusgaser, uttryckt som CO2-ekvivalens.
• Energiåtgång. Bruttoenergiförbrukning räknat som energianvändning i förhållande tillbruttonationalprodukten.
• Godstransporter. Volymen av godstransporter i förhållande till bruttonationalprodukten.