Indonesien

Sveriges förbindelser med Indonesien

Sverige erkände den nya staten Indonesien 1949 och länderna etablerade diplomatiska förbindelser 1950. Givet Indonesiens storlek, strategiska läge och regionala tyngd är landet en viktig partner för Sverige. Det finns idag ett starkt ömsesidigt intresse att utveckla samarbetet inom en rad områden där gemensamma intressen finns. Indonesien är en av Sveriges största handelspartners i Sydostasien och utgör idag den snabbast växande marknaden för svensk export i Sydostasien. Flera svenska företag är sedan länge etablerade i Indonesien.

De politiska relationerna med Indonesien har vidareutvecklats och fördjupats under de senaste åren. Sverige har bland annat bidragit aktivt till fredsprocessen i Aceh-provinsen sedan 2005 och gett ett betydande stöd till återuppbyggnaden efter tsunamin. Sverige har sedan 1986 haft ett utvecklingssamarbete med Indonesien där det svenska stödet till stor del varit inriktad på demokratisk samhällsstyrning, mänskliga rättigheter och miljöfrågor. År 2008 upprättades mellan Sverige och Indonesien en bilateral dialog om mänskliga rättigheter.

Indonesien i dag

Indonesien utgörs av 17,508 öar varav 6000 är bebodda. Landets befolkning uppgick 2008 till ca. 238 miljoner invånare. 86% av invånare är muslimer vilket innebär att landet har världens största muslimska befolkning.

Indonesien har under de senaste tio åren gjort stora politiska och ekonomiska framsteg. Efter att general Soehartos tvingades avgå 1998 till följd av omfattande studentprotester hölls 1999 landets första demokratiska val på 40 år. 2002 ändrades konstitutionen som säkerställde att samtliga ledamöter av parlamentet samt presidenten från och med 2004 skulle väljas av folket. Den konstitutionella reformen utgjorde ett viktigt steg i den demokratiska processen i Indonesien. Utrikespolitiskt har även landet kommit att spela en allt viktigare roll genom sin drivande roll i den regionala samarbetsorganisationen ASEAN samt medlemskapet i G20.

År 2004 hölls presidentval där Susilo Bambang Yudhoyono med 60% av rösterna kom att bli Indonesiens första direktvalda president. President Yudhoyono har i sitt valprogram prioriterat fattigdomsbekämpning samt att komma till rätta med landets utbredda korruption som bland annat påverkat polis - och domstolsväsendet. Framsteg mot ökad respekt för mänskliga rättigheter har gjorts men grundläggande strukturella problem kvarstår dock, däribland bristande rättssäkerhet. Nästa presidentval är planerat att äga rum under i juli 2009.

Indonesien präglades länge av en långvarig konflikt i den så kallade Aceh-provinsen där separatister ända sedan 1976 strävat efter självständighet från den indonesiska centralmakten. Ett fredsavtal träffades dock 2005 som satte punkt för konflikten som skördade runt 15 000 dödsoffer, av dem många civila. Aceh-provinsen erhöll genom fredsavtalet ett ökat mått av självstyre och fred har upprätthållits fram till dags datum. Tsunamin i december 2004 bidrog till utvecklingen då den slog mycket hårt mot Aceh och orsakade stor materiell såväl som mänsklig förödelse. 160 000 människor omkom i naturkatastrofen. Indonesien har fortsatt att vara hårt drabbat av naturkatastrofer efter flodvågskatastrofen.

Landet har även under årens lopp varit utsatt för flertalet terroristdåd. Bombattentaten på Bali 2002 respektive 2005 skördade tillsammans över 200 dödsoffer. Attentaten utfördes av islamistiska organisationer och har gett uttryck för farhågor för en ökande religiös radikalisering av Indonesien. Opinionsundersökningar i landet har dock visat att stödet bland indonesier för radikala islamistiska organisationer minskat på senare tid.

Den ekonomiska tillväxten har ökat under de senaste åren och den indonesiska marknaden väcker intresse på många håll i världen. Finanskrisen som nu skakar världen påverkar dock även Indonesien och tillväxtssiffrorna kan sjunka framöver då bland annat utlandets efterfrågan på landets exportvaror väntas minska. Investeringarna från utlandet som under 2007 och början av 2008 ökade kraftigt väntas även avta vilket kan få följder på sysselsättningsgraden i landet. Trots goda ekonomisk tillväxt tidigare genom åren är arbetslösheten och fattigdomen fortsatt utbredd i vissa delar av landet. 15% av befolkningen beräknas leva under den nationella fattigdomsgränsen. Även om fattigdomen minskat genom åren finns andra indikatorer på den svåra situationen för en stor del av befolkningen. Exempelvis har ett betydande antal indonesier inte tillgång till rent dricksvatten. En annan negativ aspekt är förekomsten av barnarbete som enligt uppskattningar omfattar nästan 700 000 barn under 18 år.

Kort historisk bakgrund

Nederländernas kolonisering av Indonesien inleddes i början av 1600-talet. Efter Japans ockupation av området (1942-45) utropade nationalistledaren Soekarno Indonesien som självständig stat. Efter misslyckade holländska försök att återta makten, erkändes landets självständighet internationellt 1949. Under president Soekarnos ledning (1945-67) kom den heterogena och mångkulturella övärlden att sammanfogas alltmer till en nation. Hans efterträdare, president Soeharto, övergick till ett mer auktoritärt styre under drygt tre decennier. Samtidigt åstadkoms betydande ekonomiska framsteg. Soeharto tvingades avgå 1998 efter våldsamma studentprotester och kravaller i efterverkningarna av Asienkrisen. Efter Soehartos fall har Indonesien haft en rad presidenter under vilkas ledning landet demokratiserats alltmer. Sedan hösten 2004 leds landet av den reformvänlige presidenten Susilo Bambang Yudhoyono.