Riksdagen antog hösten 2009 regeringens proposition Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan som innebär väsentliga förändringar i gymnasieskolan. Nedan beskrivs först gymnasieskolan enligt de bestämmelser som gäller för utbildning som påbörjats efter den 1 juli 2011. Sedan beskrivs gymnasieskolan som fortfarande gäller för utbildningar som startade före hösten 2011.

Den nya gymnasieskolan

Nationella program

Gymnasieskolan är uppdelad i 18 treåriga nationella program, 12 yrkesprogram och 6 högskoleförberedande program. De högskoleförberedande programmen ger grundläggande behörighet att studera vidare på högskolan på grundläggande nivå. Elever på yrkesprogram kan uppnå högskolebehörigheten genom att läsa några kurser extra. Alla program utom ett är uppdelade på nationella inriktningar som börjar det första, andra eller tredje året. Det finns 60 nationellt fastställda inriktningar. Utbildningen inom yrkesprogrammen kan genomföras som gymnasial lärlingsutbildning, där minst hälften av utbildningen ska vara förlagd till en eller flera arbetsplatser. Inom vissa program finns nationellt kvalitetssäkrade särskilda varianter som inte kunnat inrymmas inom den ordinarie programstrukturen och som det finns en regional efterfrågan och behov av.

Den som har slutfört sista årskursen i grundskolan och har godkända betyg i svenska alternativt svenska som andraspråk, engelska och matematik och minst fem andra ämnen är behörig att söka till gymnasieskolans yrkesprogram. För att vara behörig till de högskoleförberedande programmen ska eleven ha godkänt i minst nio ämnen utöver svenska, engelska och matematik.

För de som inte är behöriga till nationella program finns fem introduktionsprogram som anpassas till den enskilde individen: preparandutbildning, programinriktat individuellt val, yrkesintroduktion, individuellt alternativ samt språkintroduktion.
Den som önskar läsa ett nationellt program som hemkommunen inte erbjuder, har rätt att tas emot på detta program i en annan kommun som anordnar detta. Den sökande har då samma företrädesrätt som sökande från kommunen. Alla ungdomar har även lika rätt till utbildning på alla de nationella inriktningarna.

Gymnasieskolan leder fram till två typer av gymnasieexamen, en högskoleförberedande examen eller en yrkesexamen. För att examensbevis ska utfärdas krävs att eleven fått betyg från en utbildning som omfattar 2 500 poäng samt har godkända betyg på 2 250 poäng inklusive gymnasiearbetet och kurser i svenska, engelska och matematik.

Riksrekryterande utbildningar

Vissa gymnasiala utbildningar behöver ett större elevupptagningsområde än kommunen eller samverkansområdet för att kunna bedrivas. Regeringen kan därför föreskriva att vissa utbildningar ska stå öppna för sökande från hela landet (riksrekryterande utbildningar). Därutöver har alla fristående gymnasieskolor rätt att rekrytera elever från hela landet.

Gymnasiesärskolan

Gymnasiesärskolan erbjuder utbildning på nationella, specialutformade eller individuella program på liknande sätt som gymnasieskolan. De nationella programmen är dock färre till antalet och inriktade på att förbereda för ett yrke. Programmen i gymnasiesärskolan är fyraåriga.

Skolväsendets överklagandenämnd

Skolväsendets överklagandenämnd är en myndighet som har till uppgift att pröva vissa överklagade beslut enligt skollagen, till exempel beslut om mottagande till gymnasieskolans program.

Den tidigare gymnasieskolan

Nationella program

Gymnasieskolan är uppdelad i 17 treåriga nationella program, 13 yrkesförberedande och 4 studieförberedande. Samtliga program ger grundläggande behörighet att studera vidare på högskolan. Elva program är uppdelade på inriktningar från och med år 2. Det finns 35 nationellt fastställda inriktningar. Inom ramen för en försöksverksamhet kan minst hälften av utbildningen för elever på yrkesinriktade program vara förlagd på arbetsplats. Vid sidan av de nationella programmen finns också specialutformade och individuella program.
Den som har slutfört sista årskursen i grundskolan och har godkända betyg i svenska alternativt svenska som andraspråk, engelska och matematik är behörig att söka till gymnasieskolans nationella och specialutformade program.

Specialutformade program ska i fråga om utbildningens nivå motsvara ett nationellt program och kunna ligga till grund för fortsatt utbildning på högskolenivå eller för yrkesverksamhet.

Individuella program syftar främst till att eleverna ska bli behöriga att söka till och fullfölja studier på ett nationellt eller specialutformat program.

Den som önskar läsa ett nationellt program som hemkommunen inte erbjuder, har rätt att tas emot på detta program i en annan kommun som anordnar detta. Den sökande har då samma företrädesrätt som sökande från kommunen. Alla ungdomar har även lika rätt till utbildning på alla de nationella inriktningarna.

Riksrekryterande utbildningar

Vissa gymnasiala utbildningar behöver ett större elevupptagningsområde än kommunen eller samverkansområdet för att kunna bedrivas. Regeringen kan därför föreskriva att vissa utbildningar ska stå öppna för sökande från hela landet (riksrekryterande utbildningar). Därutöver har alla fristående gymnasieskolor rätt att rekrytera elever från hela landet.