Sverige och FN
Sveriges stöd för FN är starkt. Sverige är en av de största bidragsgivarna och ett av de få länder som uppfyller FN:s biståndsmål om 0,7 procent av BNI. Sverige har deltagit i flertalet av FN:s fredsbevarande operationer sedan 1960-talet. Mer än 80 000 svenskar har gjort FN-tjänst genom åren och flera svenskar har arbetat som FN-medlare.
Statsminister Fredrik Reinfeldt med FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon i september 2007.
Sverige blev medlem i Förenta nationerna (FN) 1946, året efter det att organisationen bildades. Sedan dess har ett aktivt engagemang i FN utgjort en hörnsten i svensk utrikespolitik. Sverige har bland annat funnits bland initiativtagarna till stärkandet av barns rättigheter, tortyrkonventionen, dödsstraffets avskaffande och avskaffandet av apartheid, liksom inom områden som nedrustning, miljö, narkotikabekämpning och åtgärder mot terrorism. Sverige har vid tre tillfällen varit medlem i FN:s säkerhetsråd: 1957-58, 1975-76 och 1997-98.
Gemensamma ansträngningar
Sveriges regering, med ett brett stöd i riksdagen, ser det multilaterala samarbetet som det viktigaste instrumentet för att komma till rätta med de stora överlevnadsfrågorna. En framgångsrik kamp mot krig och terrorism, fattigdom och miljöhot förutsätter gemensamma åtgärder och FN har stor betydelse för att ge samling och legitimitet kring denna typ av gemensamt agerande. FN är samtidigt beroende av medlemsländernas kontinuerliga engagemang för att kunna vara flexibelt och effektivt. Därför agerar Sverige aktivt för att bidra till utvecklingen av FN:s instrument för internationell fred och säkerhet.
De globala utmaningarna kräver, förutom ett starkt FN, ett nära samarbete med regionala och andra organisationer. I EU:s säkerhetsstrategi, som antogs i december 2003, anges att effektiv multilateralism med FN i centrum är ett mål för EU:s säkerhets- och utrikespolitik. Inom EU pågår intensiva ansträngningar för att förbättra såväl det interna samarbetet som samarbetet med FN. I september 2003 antog EU och FN en gemensam deklaration om närmare samarbete på krishanteringsområdet. Exempel på framgångsrikt samarbete är de internationella insatserna i Demokratiska republiken Kongo och Liberia, där EU snabbt och effektivt svarade på FN:s behov av civil och militär kapacitet. På Balkan har EU tagit över, eller är på väg att ta över, ledningen för flera FN-ledda operationer. Samarbetet mellan EU och FN utvecklas vidare i rask takt. Utanför Somalias kust inleder EU dessutom en marin insats i syfte att bidra till avvärjande, förebyggande och bekämpande av piratdåd och svarar därigenom upp mot FN:s begäran av skydd av organisationens humanitära livsmedeltransporter.
De senare åren har fokuseringen ökat på de afrikanska ländernas kapacitet att förhindra krig och skapa utveckling och välstånd på den egna kontinenten. Sverige ger aktivt stöd till det framväxande partnerskapet mellan EU, FN och den Afrikanska Unionen (AU). Andra regionala samarbetsorganisationer (till exempel ECOWAS Economic Community of West African States) får också stöd av Sverige, direkt och genom FN, för att bli bättre på att bemöta hot mot fred och säkerhet i det egna närområdet.
