Sverige och Europarådet

Alla Europas stater förutom Vitryssland är i dag medlemmar i Europarådet. Europarådets huvuduppgifter är fortfarande desamma som när organisationen grundades 1949 av tio länder. Genom att värna individens rättigheter ska organisationen bidra till fred, stabilitet och säkerhet i Europa.

Europarådets beslutsfattande och verkställande organ är ministerkommittén. Den svenska regeringen, liksom övriga medlemsländers regeringar, representeras av utrikesministern i ministerkommittén. Utrikesministrarna möts en gång om året och representeras däremellan i det löpande arbetet av sina ambassadörer i Strasbourg, där Europarådet ligger. Ordförandeskapet roterar halvårsvis mellan medlemsländerna.

Församlingen och kongressen

Arbetet i Europarådet innefattar även andra aktörer än medlemsländernas regeringar. Europarådets parlamentariska församling, som utgörs av representanter från alla medlemsländers parlament, har genom åren spelat en central roll som idégivare och debattforum. Europarådets kongress för lokala och regionala myndigheter har motsvarande värdefulla uppgift för samarbetet på de lokal- och regionalpolitiska planen. Såväl församlingen som kongressen övervakar hur medlemsländerna uppfyller de skyldigheter som följer av medlemskap i Europarådet. Läs mer i högerspalten.

Europadomstolen för mänskliga rättigheter

Europarådet är kanske mest känt för Europadomstolen för mänskliga rättigheter. Det är till denna som enskilda personer i medlemsländerna kan klaga när de anser att det nationella rättsväsendet inte skyddat de mänskliga rättigheter som lagts fast i Europakonventionen för skydd av mänskliga rättigheter.

Regeringen har - efter riksdagens godkännande - ratificerat ett av Europarådet antaget ändringsprotokoll till Europakonventionen, protokoll nr 14a, som syftar till att öka domstolens effektivitet. Bakgrunden till ändringsprotokollet är den kraftiga ökningen av Europadomstolens antal mål som väntar på att avgöras. För närvarande handlar det om 118 000 mål. Detta innebär att antalet oavgjorda mål har ökat med nästan 50 procent på fem år.

Om Europakonventionen ska kunna fortsätta att vara ett verkningsfullt instrument till skydd för mänskliga fri- och rättigheter måste åtgärder vidtas. Mot denna bakgrund har - på svenskt initiativ - ett ändringsprotokoll förhandlats fram. Protokollet innebär att kommittéer med tre domare kan döma i mer rutinartade mål och att en enskild domare i enklare fall kan besluta att mål inte ska tas upp till prövning i sak eller avskriva mål. Enligt nuvarande ordning krävs i dessa fall sju respektive tre domare.

Tillämpningen av de nya reglerna beräknas kunna innebära en effektivitetsvinst för domstolen på omkring 20-25 procent. Bestämmelserna i protokollet kommer att kunna tillämpas i mål mot Sverige från och med den 1 januari 2010. Protokollet påverkar inte de rättigheter enskilda tillerkänns enligt konventionen och rör inte den individuella klagorätten.

Andra organ

Europarådet utför sitt arbete genom en rad organ, varav flera är oberoende expertkommittéer som övervakar hur medlemsländerna genomför olika regler som fastställts inom Europarådet. Europarådets webbplats beskriver närmare organisationen och verksamheten inom olika områden.

Sveriges profil i Europarådet

Sverige arbetar för att stärka Europarådets roll på de områden där organisationen har fördelar i jämförelse med andra organisationer, nämligen i arbetet med att främja respekten för de mänskliga rättigheterna, demokrati och rättsstatens principer.

Europarådets framtid

Under 1990-talet var organisationens utmaning en snabbt växande medlemskrets. Montenegro blev den 11 maj 2007 Europarådet 47:e medlem. Montenegro har lämnat in sin ansökan om medlemskap i Europarådet. Vitryssland står fortsatt utanför organisationen då utvecklingen i landet inte motsvarar de krav som ställs för att komma i fråga för medlemskap. Bland de nya utmaningar som organisationen står inför, ingår att precisera sin roll i det förändrade Europa, som bland annat kännetecknas av utvidgningen av EU.