Frågor och svar

Vad är massförstörelsevapen?

Massförstörelsevapen kan sägas vara vapen som skapar stor förödelse och stort lidande. Massförstörelsevapen skiljer sig sålunda från konventionella vapen, t.ex. gevär och granater, i den omfattning av skada dessa vapen kan ge upphov till. Massförstörelsevapen delas in i tre kategorier av vapen beroende på dess karaktär och uppbyggnad: biologiska vapen, kemiska vapen och kärnvapen.

Upp

Vilka internationella avtal finns på området massförstörelsevapen?

Genève-protokollet från 1925 förbjuder användning av biologiska- och kemiska vapen. Genève-protokollet förbjuder dock inte utvecklingen, produktionen och lagringen av biologiska vapen och saknar helt någon form av kontrollmekanism.

Vad gäller biologiska vapen, finns det en konvention (BTWC) från 1972 som förbjuder deras användning, lagring och produktion samt ålägger stater att förstöra alla biologiska vapen som de har. I dagsläget har 144 stater tillträtt konventionen.

Kemiska vapen är förbjudna enligt en konvention (CWC) som trädde i kraft 1997. Konventionen förbjuder användning, utveckling, produktion, innehav, överföring och att hjälpa eller uppmuntra någon annan stat att skaffa kemiska vapen. Konventionen har ratificerats av 151 stater. Enligt konventionen skall alla kemiska vapen vara förstörda inom tio år efter att konventionen trätt i kraft.

Innehavet av kärnvapen regleras i Icke-spridningsavtalet av kärnvapen (NPT) från 1970. När avtalet slöts fanns det fem stater i världen som man visste hade kärnvapen: USA, Ryssland, Kina, Storbritannien och Frankrike. Dessa stater erkändes som kärnvapenstater i och med avtalet. Enligt avtalet får de stater som har kärnvapen inte sprida dessa till andra stater och inte heller sprida relaterad kunskap eller teknik i annat än fredliga syften (t.ex. för uppbyggnad av kärnkraftverk eller inom sjukvården). Övriga stater åtar sig enligt avtalet att inte heller utveckla eller anskaffa kärnvapen.

Provstoppsavtalet från 1996 (CTBT) innebär ett fullständigt förbud mot kärnvapenprovsprängningar och parter i avtalet förbinder sig att heller inte delta i någon annans stats provsprängning. Avtalet förbjuder endast fysiska explosioner och inte datorsimulerade prov, vilket medför att det är möjligt för kärnvapenstater att kontrollera att kärnvapen i lager verkligen fungerar. För att avtalet skall kunna träda i kraft krävs att 44 utvalda stater undertecknar och ratificerar det. I dagsläget saknas det tre underskrifter och 13 ratifikationer för att avtalet skall träda i kraft.

Upp

Vilka sorters massförstörelsevapen har tillverkats av Irak?

IAEA och UNSCOM avslöjade 1991 -1998 Iraks omfattande nukleära, biologiska och kemiska vapenprogram. Iraks offensiva biologiska vapenprogram inkluderade bl.a. mjältbrandsbakterier (anthrax) och botulinustoxin. Iraks offensiva kemiska vapenprogram omfattade bl.a. nervgaser som sarin och VX samt senapsgas. Irak har använt kemiska stridsmedel både i kriget mot Iran (1980-1990) och mot den egna kurdiska minoriteten (Halabja 1988).

Upp

Hur vet man att stater följer de internationella avtal de ingått?

Många multilaterala avtal har någon form av kontrollmekanism knutna till sig. Med en kontrollmekanism menas att det finns möjlighet att göra inspektioner eller på något annat sätt kontrollera att en stat som tillträtt ett avtal verkligen efterlever avtalet och exempelvis inte innehar förbjudna vapen. Icke-spridningsavtalet (NPT) och den kemiska vapenkonventionen (CWC) har kontrollmekanismer, men den biologiska- och toxinvapenkonventionen (BTWC) saknar möjligheten för parter i konventionen att få kunskap om en stat följer konventionen.

Upp

Vilka länder har massförstörelsevapen?

När Icke-spridningsfördraget (NPT) trädde i kraft 1970 fanns det fem stater i världen som man visste hade kärnvapen: USA, Ryssland, Kina, Storbritannien och Frankrike. Dessa stater erkändes som kärnvapenstater i och med avtalet. Enligt avtalet får de stater som har kärnvapen inte sprida dessa till andra stater och inte heller sprida relaterad kunskap eller teknik i annat än fredliga syften. Det finns i dagsläget tre stater i världen som står utanför avtalet: Indien, Pakistan och Israel. Att Indien och Pakistan har kärnvapen vet man eftersom de har provsprängt dessa 1998. Även om Israel aldrig bekräftat att man har kärnvapen är de flesta bedömare eniga om att så är fallet.

Förekomsten av biologiska vapen regleras i en konvention (BTWC) från 1972 som förbjuder deras användning, lagring och produktion samt ålägger stater att förstöra alla biologiska vapen som de har. I dagsläget har 144 stater tillträtt konventionen. Eftersom biologiska vapen är förbjudna enligt en konvention skall det idag inte finnas några stater som har dem, men alla stater är inte part i konventionen och kan därför inneha biologiska vapen. Samtidigt saknar konventionen en övervakningsmekanism vilket gör det svårt att kontrollera om parter i konventionen innehar biologiska vapen.

Kemiska vapen är förbjudna enligt den kemiska vapenkonventionen (CWC) som trädde i kraft 1997. Konventionen innebär också att de stater som skrivit under konventionen och som har kemiska vapen skall förstöra dessa. Indien, Kina, Frankrike, Iran, Japan, Storbritannien, USA och Ryssland har deklarerat att man har/haft kemiska vapen. Indien och USA är på god väg att förstöra sina och Ryssland har också börjat förstöra sina kemiska vapen. Storbritannien, Iran, Japan, Iran och Kina har förstört sina kemiska vapen. Konventionen har, till skillnad från sin biologiska motsvarighet, en kontrollmekanism i form av en verifikationsmyndighet, Organisationen för förbud mot kemiska vapen (OPCW), vilket gör det möjligt att kontrollera om parter i konventionen har kemiska vapen eller produkter som förbjuds i konventionen. Alla världens stater har dock inte tillträtt konventionen och därför är det möjligt att kemiska vapen innehas av andra stater.

Upp

Vad är klusterbomber?

Det finns ingen allmänt accepterad definition av begreppet klusterbomber, men vad som i princip oftast avses är en bomb- eller raketkapsel som avfyras, släpps eller på annat sätt avlossas mot ett mål. Kapseln innehåller ett antal mindre stridsdelar, även kallade substridsdelar. Efter att bomb- eller raketkapseln avfyrats öppnar den sig på en förutbestämd höjd och sprider ut substridsdelarna som, beroende på faktorer som höjd och fart, kommer att spridas och därmed kan kunna verka över ett större område än vad en enskild "vanlig" bomb skulle kunna göra. Om inte substridsdelen sprängs vid mötet med marken är risken att den kan komma att verka som en mina för civila som kan komma i kontakt med substridsdelen. Av denna anledning har ett protokoll till 1980 års vapenkonvention (CCW) som förbjuder explosiva lämningar av krig (ERW) framarbetats. Protokollet antogs i november 2003. Det har ännu inte trätt i kraft.

Upp

Varför får vissa länder ha massförstörelsevapen, men inte andra?

Det finns en rad internationella avtal som reglerar förekomsten av massförstörelsevapen. Enligt Icke-spridningsfördraget (NPT) som trädde i kraft 1970 finns det fem stater i världen som får inneha kärnvapen, nämligen USA, Ryssland, Kina, Storbritannien och Frankrike. Dessa stater är enligt avtalet erkända som kärnvapenstater, men har samtidigt förbundit sig att nedrusta sina kärnvapen. Resterande parter i avtalet får inte inneha kärnvapen.

Biologiska och kemiska vapen är fullständigt förbjudna enligt internationella avtal som merparten av världens länder tillträtt. Biologiska vapen regleras genom konventionen som förbjuder biologiska- och toxinvapen (BTWC) som trädde i kraft 1975 och dikterar att allt innehav av biologiska vapen skall förstöras inom nio månader efter att en stat tillträtt konventionen. Kemiska vapen regleras i konventionen om förbud mot kemiska vapen (CWC) och medför att alla kemiska vapen skall vara förstörda inom 10 år efter tillträdet till konventionen. Konventionen trädde i kraft 1997.

Enligt dessa tre avtal skall det utöver de fem kärnvapenstaterna inte finnas några andra stater som har kärnvapen och ingen stat skall inneha biologiska- eller kemiska vapen. Svårigheten ligger i att kontrollera att avtalen verkligen följs och att få till universell anslutning till avtalen. Det har visat sig svårt att få igång processen om kärnvapennedrustning i kärnvapenstaterna. Det är av stor vikt att förhandlingarna blir framgångsrika för att undvika att icke-spridningsavtalet undermineras.

Upp

Vad är kärnvapen?

Vid en kärnvapenexplosion utvinns enorma mängder energi. Energin frigörs i olika vågor. Först kommer en värmevåg, följt av en tryckvåg och sist en radioaktiv våg som förorenar ett stort område under tusentals år. I samband med ett kärnvapenexplosion frigörs också en elektromagnetisk puls som slår ut elektrisk utrustning i området.

Upp

Vad är taktiska kärnvapen?

Det finns ingen allmänt accepterad definition av begreppet vad taktiska kärnvapen respektive strategiska kärnvapen är. Antingen kan man definiera skillnaden mellan strategiska och taktiska kärnvapen efter styrkan på laddningen, på räckvidden på vapenbäraren eller på hur kärnvapnen används.

Om man väljer att definiera kärnvapen efter räckvidden kan ett strategiskt kärnvapen sägas vara ett kärnvapen för insatser på stora avstånd (>5500 km). Taktiska kärnvapen finns i form av missiler, minor och nukleärt artilleri.

Upp

Vad är kemiska vapen?

Med kemiska vapen menas kemiska ämnen som skulle kunna utnyttjas i konflikter på grund av sina giftiga verkningar på människor, djur och växter. Kemiska vapen är enligt kemiska vapenkonventionen också giftiga kemikalier och deras utgångsämnen, samt ammunition och anordningar som konstruerats för ändamålet att sprida kemiska vapen.

Upp

Vad är biologiska vapen?

Biologiska stridsmedel utgörs främst av sjukdomsalstrande mikroorganismer (bakterier, virus och mikrosvampar) med målet att antingen orsaka sjukdom eller död hos människor, djur eller växter. Mikroorganismerna är beroende av förmågan att föröka sig inom den människa, växt eller det djur som angrips för att ge effekt.

Upp

Vad är lätta vapen?

Det finns ingen universiell definition av vad lätta vapen är. En vanlig definition är dock att lätta vapen är olika sorters skjutvapen som antingen kan användas av en eller två personer tillsammans, det kan handla om både militära vapen som granatgevär och bärbara luftvärnsrobotar, men även pistoler och gevär som används av civila individer. Begreppet är alltså mycket brett och innefattar en rad olika typer av vapen.

Upp

Vad är en ballistisk missil?

Ballistiska missiler är missiler som kan avfyras från land eller fartyg och som kastas i en ballistisk bana med möjlighet att bära kärnvapen, kemiska vapen, biologiska vapen, eller konventionella vapen. Missilen drivs först av en raketmotor och påminner i mycket av uppskjutningen av en rymdfarkost. När raketmotorn brunnit ut följer roboten den kastbana som den givits.

Upp

Vilka länder har missiler?

En uppförandekod mot missilspridning lanserades 2002 och har i dagsläget ca 100 parter. Genom koden skapades ett politiskt bindande åtagande mot spridning av ballistiska missiler och därtill hörande teknik. Koden saknar dock en verifikationsmekanism vilket gör det svårt att kontrollera om en part följer kodens regler. I dagens läge har ett fyrtiotal länder missiler. Att förhindra vidare spridning av missiler är ett viktigt steg i kampen mot massförstörelsevapen.

Upp

Utrikesdepartementet (e-post till departementet)
Publicerad 3 april 2004
Uppdaterad 10 oktober 2006