Konflikthantering
Afrika är hårt drabbat av väpnade konflikter. Konflikterna har sin grund i en postkolonial period med svaga statsbildningar och kamp om knappa resurser.
Att bemästra väpnade konflikter är att undanröja ett av de absolut största hindren för utveckling i Afrika. För att skapa en hållbar och långsiktig fred räcker det inte att de stridande parterna lägger ned vapnen. Bakomliggande motsättningar och orättvisor måste hanteras. De konfliktdrabbade länderna måste genomgå en långsiktig och hållbar demokratiseringsprocess och respekten för de mänskliga rättigheterna måste återupprättas.
Viljan till fred finns
I Afrika finns i dag en tydlig politisk vilja att få ett slut på konflikterna. Samtliga större konflikter på kontinenten är nu föremål för fredsprocesser under afrikansk ledning. Ett afrikanskt ramverk med operationella strukturer för konflikthantering håller på att utvecklas. Afrikanska Unionen (AU) genomför just nu sin första fredsbevarande insats i Burundi. Ett afrikanskt säkerhetsråd med långtgående befogenheter är under upprättande. Afrikas regionala organisationer har också utvecklats på konflikthanteringsområdet. ECOWAS i Västafrika har genomfört militära insatser både i Elfenbenskusten och i Liberia. Efter långvariga inbördeskrig leder den östafrikanska organisationen IGAD fredsförhandlingar i Sudan och Somalia.
Sverige aktiv bidragsgivare
Sverige bidrar aktivt till EU:s och FN:s arbete på konfliktområdet i Afrika. Ett starkt internationellt stöd är en förutsättning för att hitta bestående lösningar på Afrikas konflikter. FN:s engagemang i Afrika är starkt; generalsekreterarens särskilda representanter för Afrika främjar ett brett och samlat perspektiv på de olika konflikterna i regionen. Säkerhetsrådets ökade intresse för konflikthantering i Afrika visas genom flera fredsbevarande insatser.
Starkt stöd från EU
EU:s gemensamma utrikes och säkerhetspolitik i Afrika formas nu med fokus på konflikthantering. EU:s första militära insats utanför Europa genomfördes under sommaren 2003 i Ituri-provinsen i östra Demokratiska Republiken Kongo (länk till Stora sjöregionen). EU har också givit starkt politiskt och ekonomiskt stöd till Afrikanska Unionen och framförallt till den västafrikanska samarbetsorganisationen ECOWAS och dess ansträngningar att hitta en fredlig lösning på konflikterna i Liberia och i Elfenbenskusten. Inom EU pågår nu också ett omfattande arbete som syftar till att stärka afrikansk krishanteringskapacitet. Som ett led i detta arbete har en särskild fond (Afrikanska fredsfaciliteten) inrättats i syfte att möjliggöra finansiering av afrikanskledda fredsoperationer.
Trupp- och observatörsbidrag
Det positiva samspelet mellan ökat afrikanskt ansvarstagande, en utveckling av EU:s instrument för konflikthantering, samt ett ökat FN-fokus på Afrika anger ramverket för svensk Afrikapolitik. En hörnsten i denna politik är stöd till konflikthantering. Denna politik manifesteras genom stöd till afrikansk kapacitetsuppbyggnad, humanitära och fredsbyggande insatser, samt en aktiv diplomatisk hållning. Sverige är även engagerat genom trupp- och observatörsbidrag till fredsbevarande insatser.
Svenskt stöd till fredsbevarande insatser i Afrika
Afrika söder om Sahara |
mandat |
typ av personal |
|---|---|---|
DR Kongo (MONUC) |
FN |
5 militärobservatörer |
4 poliser |
||
Sierra Leone (UNAMSIL) |
FN |
1 militärobservatör |
1 stabsofficerare |
||
3 poliser |
||
Liberia (UNMIL) |
FN |
1 mekaniserat skyttekompani (240 man) |
3 stabsofficerare + 1 chefsläkare |
||
10 poliser |
||
Etiopien-Eritrea (UNMEE) |
FN |
5 militärobservatörer |
Sudan |
* |
7 stabsofficerare |
4 militärobservatörer |
||
9 poliser |
