Angola

UD:s reseinformation

Du hittar reseinformation om Angola under Externa länkar.

Visum till Angola

UD svarar inte på frågor om visum till Angola. För information om visumregler kontakta Angolas ambassad, se Externa länkar

Sveriges relationer med Angola

Relationerna mellan Sverige och Angola är goda. Sverige var ett av de första länderna som erkände Angola 1975 och diplomatiska relationer upprättades redan i februari 1976. Sverige stödde landets befrielsekamp, och under det angolanska inbördeskriget 1975-2002 var Sverige en av de största biståndsgivarna. Med anledning av den mycket snabba ekonomiska utvecklingen i Angola avvecklades det svenska biståndet under 2000-talet. Angola var en av Sveriges viktigaste exportmarknader i Afrika i slutet av 1980-talet, men under kriget minskade den svenska exporten gradvis. Efter krigsslutet har den svenska exporten till landet åter börjat ta fart och handelsrelationerna har intensifierats.

Angola i dag

Inbördeskriget bottnade delvis i en kamp om Angolas omfattande naturresurser. MPLA-regeringen, sedan 1979 ledd av president José Eduardo Dos Santos, kontrollerade oljan medan UNITA fick sina inkomster från diamantsmuggling från de norra delarna av Angola. Freden 2002, som blev möjlig först efter UNITA-ledaren Jonas Savimbis död, lade grunden till en ny period i Angolas historia. En samlingsregering inrättades, arbetet med en ny konstitution inleddes och återuppbyggnaden av det fattiga och förstörda landet kunde påbörjas.

Efter att i åratal ha skjutits på framtiden genomfördes det första parlamentsvalet sedan 1992 i september 2008, där regeringspartiet MPLA befäste sin ställning. Landets andra allmänna val hölls i augusti 2012, där José Eduardo dos Santos återvaldes till president med ett något försvagat mandat. Valet anses ha varit välorganiserat men kritik har framförts mot processen för ackreditering av nationella och internationella valobservatörer.

Tack vare landets stora naturresurser har Angola goda möjligheter att förbättra levnadsstandarden för sina ca 18 miljoner invånare. Den tilltagande oljeexporten bidrog starkt till att Angola hade högst tillväxt i världen mellan 2000 and 2010. Samtidigt har landet ett omfattande återuppbyggnadsarbete framför sig. Fortfarande lever en stor del av invånarna i fattigdom, korruptionen är utbredd på alla nivåer i samhället. Den raserade infrastrukturen och de många minor som finns kvar sedan kriget hindrar utvecklingen av jordbruk och handel.

Kort historisk bakgrund

Portugiserna kom till Angola i slutet av 1400-talet och upprättade handelsstationer. Slavar kom ganska snart att bli den dominerande handelsvaran. Vid Berlinkonferensen 1884-85 blev Angola formellt en portugisisk koloni. På 1950- och 60-talet växte det politiska motståndet mot Portugal och tre motståndsrörelser bildades: MPLA, FNLA och UNITA. Efter den portugisiska aprilrevolutionen 1974 förändrades Portugals kolonialpolitik och Angola blev självständigt. Självständigheten stadfästes genom det så kallade Alvoravtalet som undertecknades av MPLA, FNLA och UNITA gemensamt. Men den koalitionsregering som blev följden av avtalet föll samman med ett blodigt inbördeskrig som följd. FNLA marginaliserades med tiden. MPLA och UNITA slöt fred först år 2002.